Bild 1, 30 hp

Innehåll

Kursen syftar till att introducera studenten i ämnet bild och har ett ämnesdidaktiskt perspektiv. Genom laborativt undersökande arbete utvecklas grundläggande förmåga att framställa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg, samt med olika material. Kursen omfattar perceptionsteori, samt studier i bilduppbyggnad och färg- och formkännedom. Kursen innehåller studier i olika dokumentationsformer och inom ramen för digital bild studeras både fotografi och rörlig bild. Olika metoder för bildsamtal och bildanalys ingår, vilket inkluderar kritiska perspektiv såsom genusteori och intersektionalitet. Hållbar utveckling studeras i relation till materialanvändning och bilddidaktiskt arbete.

Ämnesdidaktisk teori ingår som en röd tråd i hela kursen och innefattar undervisningsplanering, undervisning, bedömning och betygsättning i bild, vilket inkluderar anpassningar till och bemötande av elever i behov av särskilt stöd. Med utgångspunkt i aktuell forskning och styrdokument (skollag, skolförordning, läroplan och kursplan) studeras och analyseras olika aspekter av bildämnet i skolan. Bildämnets historik och bildämnet idag belyses ur olika kritiska och didaktiska perspektiv. För att kunna tillgängliggöra samtida och historiska bilder för elever ingår även en orientering i konstvetenskap och visuell kultur.  Ämninesdidaktiska inslag i kursen ger beredskap för varierade arbetsformer för bildundervisning i grundskolans tidiga år.

Delkurs 1: Bilddidaktik 1, 3hp   
Delkursen behandlar ämnesdidaktiska teorier och analys av bildämnets kursplan. Ämnesdidaktisk metod och teori tillämpas genom övningar i att planera undervisning för grundskolans tidiga år. Vidare ingår bildämnets historia, teorier om barns bildutveckling och kreativitetsteori.  

Delkurs 2: Analog bildframställning och verktyg för bildframställning, 6hp   
I delkursen studeras bildmässiga uttrycksmedel i 2- och 3-dimensionell gestaltning i analoga/hantverksmässiga tekniker. Hållbar utveckling studeras i relation till materalanvändning. Delkursen omfattar även perceptionsteori, form- och färglära samt dokumentation och presentation av bilder. Didaktisk reflektion över hur läraren kan organisera och leda bildundervisning med analoga material och metoder ingår.    

Delkurs 3: Digital bild och bildberättande, 6 hp   
Delkursen omfattar grundläggande kunskaper om bildmässiga uttrycksmedel i digital och rörlig bild, samt kunskaper i bildredigering och presentationsteknik. Tillika behandlas visuell kommunikation och berättarteknik. Delkursen knyter an till barns visuella kulturer.   

Delkurs 4: Konstvetenskap och visuell kultur, 6 hp   
Delkursen omfattar en grundläggande konstvetenskaplig orientering där visuell kultur från olika tider och kulturer ingår. Studiebesök på konsthall/konstmuseum samt ett gestaltande arbete ingår i delkursen. Undervisningen innefattar studiebesök på konsthall/konstmuseum samt ett gestaltande arbete.  

Delkurs 5: Bildanalys och bildtolkning, 6 hp   
Delkursen omfattar olika teorier och metoder för bildanalys, tolkning av bilder samt bildsamtal. Analys av visuell kultur innefattar semiotiska och kritiska perspektiv, såsom teorier som behandlar genus, etnicitets, klass och postkolonialism, samt ett intersektionellt perspektiv.

Delkurs 6: Bilddidaktik 2, 3hp   
Delkursen behandlar ämnesdidaktik och inkluderar ämnesspecifika anpassningar till elever med behov av särskilt stöd. Mångfald och flerspråkighet i klassrummet, inkludering, kulturarv och kulturyttringar används som utgångspunkter för att skapa sammanhang för lärande.Aspekter av social hållbarhet i relation till bildundervisning studeras. Med utgångspunkt i aktuell forskning och styrdokument övas planering, undervisning, olika former av bedömning samt betygsättning.       

Förväntade studieresultat

För betyget Godkänd ska den studerande kunna: 
   
Delkurs 1  

Kunskap och förståelse 

• identifiera och redogöra för teorier om barns bildutveckling, kreativitetsteorier och bildpedagogiska teorier   

Färdighet och förmåga  

• planera undervisning i bild utifrån aktuella styrdokument    

Värderingsförmåga och förhållningssätt   

• reflektera över och problematisera bildundervisning på vetenskaplig grund  

Delkurs 2 

Kunskap och förståelse  

• skriftligt och muntligt redogöra för teorier relevanta för bildframställning, grundläggande tekniker och material, samt hur dessa används för att framställa analoga bilder.
• presentera bilder   
• definiera ämnesspecifika begrepp kopplade till analogt bildskapande   
• redogöra för hur val och hantering av material kan påverka aspekter av hållbar utveckling

 Färdighet och förmåga 

• på ett adekvat sätt använda olika analoga bildtekniker för att uttrycka budskap i bild
• reflektera över och problematisera olika bildarbeten på ett vetenskapligt sätt
• beskriva den kreativa arbetsprocessen och kunna bedöma framsteg i egen eller andras konstnärliga produktioner    

Delkurs 3 

Kunskap och förståelse  

• skriftligt och muntligt redogöra för grundläggande tekniker och material, samt hur dessa används för att framställa digitala bilder.
• identifiera, redogöra för teorier om visuell kommunikation och berättarteknik  
• definiera ämnesspecifika begrepp kopplade till digitalt bildskapande  

Färdighet och förmåga  

• på ett adekvat sätt använda olika digitala bildtekniker för att uttrycka budskap i bild.
• reflektera över och problematisera både egna och andras digitala bildarbeten på ett vetenskapligt sätt

Delkurs 4 

Kunskap och förståelse  

• definiera centrala begrepp inom konstvetenskap och visuell kultur
• påvisa grundläggande kunskaper om konstvetenskapliga, historiska och samtida bilder och bilders funktion i olika kontexter  

Färdighet och förmåga   

• tillämpa konstvetenskaplig terminologi och teoretiska begrepp i analys av och samtal om bilder   

Värderingsförmåga och förhållningssätt   

• anlägga ett kritiskt och reflekterande förhållningssätt till didaktiskt arbete med visuell kultur  

Delkurs 5  

Kunskap och förståelse  

• redogöra för olika teorier och metoder för bildtolkning och bildanalys  

Färdighet och förmåga   

• analysera, tolka och samtala om bilder med stöd av bildanalytiska och ämnesspecifika begrepp  
• jämföra och kritiskt granska olika bildanalytiska metoder och dra slutsatser om deras olika användningsområden.   

Delkurs 6 

Kunskap och förståelse   

• redogöra för olika metoder för bedömning av elevers kunskapsutveckling i relation till de aktuella styrdokumenten
• uppvisa grundläggande kunskap om hur man anpassar undervisningen till styrdokumenten och elevers behov  

Färdighet och förmåga   

• på vetenskaplig grund och utifrån aktuella styrdokument planera, organisera och genomföra undervisning i bild
• utvärdera och bedöma bildarbeten utifrån bedömningskriterier i aktuella styrdokument  

Värderingsförmåga och förhållningssätt  

• värdera olika bilddidaktiska teorier och metoder i förhållande till elever i behov av särskilt stöd och det flerspråkiga klassrummet, i syfte att skapa en inkluderande bildundervisning.   

Behörighetskrav

Undervisningens upplägg

Kursen omfattar ämnesstudier i form av gestaltande och problemorienterat arbete inom konstnärliga, hantverksmässiga och bilddidaktiska områden. Undervisning bedrivs i form av föreläsningar, litteraturstudier, seminarier och workshops. Kursarbetet genomförs i grupp och individuellt, till stor del i självständiga former via digital plattform.

Examination

Former för examination:Skriftlig tentamen, skriftlig inlämningsuppgift, grupparbete, seminarium, gestaltande arbete, muntlig redovisning.

Examinator kan besluta om avsteg från kursplanens examinationsform. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Student som har behov av anpassad examination ska senast 10 dagar innan examinationen begära anpassning hos kursansvarig institution. Examinator beslutar om anpassad examination som sedan meddelas studenten.   

Andra examinationsformer kan förekomma om förutsättningarna för kursens genomförande i hög grad förändras. 

Vid examination av praktiskt arbete, skriftliga inlämningsuppgifter samt salstentamen används betygsgraderna Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG). Vid mindre skriftliga och praktiska inlämningsuppgifter samt examination av seminariedeltagande används betygsgraderna Underkänd (U) eller Godkänd (G). För att få betyget Väl godkänd (VG) på hela kursen krävs att den studerande uppnått detta betyg på delkurser omfattande minst 18hp.  

Student som erhållit godkänt betyg får inte genomgå förnyat prov.

Student som inte har godkänt resultat på prov har rätt att delta i förnyat prov (s.k. omprov). Det första omprovet ska erbjudas senast två månader efter det ordinarie provet, dock tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats. För prov som genomförs under maj och juni månad får första omprovet erbjudas inom tre månader efter ordinarie provtillfälle. Tidpunkt för omprov ska meddelas senast i samband med det ordinarie provet.

Minst ett andra omprov (ett s.k. uppsamlingsprov) ska erbjudas inom ett år efter det ordinarie provtillfället. I de fall prov inte kan upprepas enligt gällande regler för omprov ska det istället ersättas med annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i sådan uppgift ska stå i rimlig proportion till det missade provet.

En student som inte helt uppfyller målen för examination men ligger nära gränsen för godkänt betyg kan, efter beslut av examinator, ges möjlighet till komplettering för att uppnå godkänt betyg på kursen. Komplettering av examinationen ska anpassas individuellt utifrån det eller de mål som studenten inte uppnått och ska äga rum inom två veckor efter att studenterna meddelats examinationsresultatet men före nästa examinationstillfälle. Det är enbart tillåtet att komplettera ett underkänt resultat till godkänt, komplettering för högre betyg är inte tillåtet.

Övriga föreskrifter

Stoppdatum för inlämningsuppgifter är kursens sista dag, om inte annat anges av undervisande lärare. Vid alla provtillfällen ska examinerande uppgifter göras eller lämnas in inom den tid som anges av undervisande lärare för att beaktas, annars måste de göras eller lämnas in vid nytt provtillfälle.

Kursen ersätter tidigare kursplan Bild 1 (6ES100).

I det fall att kursplan upphör att gälla eller genomgår större förändringar, garanteras studenterna minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt tidigare kursplan under en tid av maximalt två år från det att tidigare kursplan upphört att gälla eller kursen slutat erbjudas.