Lusten att lära sig mer om vilka sjukdomar som drabbat oss människor över tid och hur vi försökt motarbeta dem är drivkraften bakom historikern Per Axelssons forskning. I sommar leder han kursen Epidemiernas historia.
Per Axelsson, universitetslektor vid Humanistisk fakultet och kursansvarig för sommarkursen Epidemiernas historia
PhotoElin BergeFör Per Axelsson handlar också om att bättre förstå den medicinska vetenskapens framväxt och utveckling. Men också studera de kulturella avtryck som sjukdomar, hälsa och medicin lämnat oss med.
– Jag skrev min avhandling om polioepidemiernas historia (2004) som härjade framförallt mellan 1900-talets sex första decennier, tills vaccinet kom. Det senaste året har jag haft kontakt med många forskare som vill ”återbesöka” polioepidemierna för att bättre förstå hur polio drabbade samhället och sedan dra paralleller fram till idag, säger Per Axelsson och tillägger:
– Men det finns nog både ett sug att veta mer bland både forskare och allmänhet och då är det ju så att vi här i Umeå har en särskilt fin tradition med många forskare som givit viktiga bidrag till forskningen inom medicinhistoria. Vi är helt enkelt duktiga på detta vid Umeå universitet. Ett flertal av dem finns med i kursen som gästföreläsare och det är jag mycket glad för.
Per Axelsson säger att det kommer nog finnas ett och annat i kursen Epidemiernas historia som kan vara överraskande. Eftersom man medvetet valt ett brett upplägg. Det är för övrigt enkelt att konstatera hur en kurs i Epidemiernas historia ligger rätt i tiden.
– Helt klart är det så att när det kommer till Covid-19 pandemin så var det nog få av oss inom fältet som trodde att den skulle försvinna snabbt. Historien säger att pandemier kommer ofta i minst två vågor.
Text: Per Melander