Denna kurs är i första hand avsedd för blivande lärare i naturkunskap. Den ger de grunder i mekanik, termodynamik, modern fysik och kärnfysik som behövs för att förstå olika typer av energiproduktion och kunna jämföra dem ur ett hållbarhetsperspektiv. Den pågående höjningen av jordens medeltemperatur diskuteras utifrån ljusets växelverkan med marken och gaser i atmosfären. I kursen ingår laborativa inslag och utveckling av uppgifter för gymnasieelever som läser naturkunskap.
Förväntade studieresultat
För att uppfylla målen för kunskap och förståelse ska den studerande kunna:
beskriva hur energi omvandlas i olika energikällor
beskriva hur energibegrepp används olika i vardagsspråk och vetenskapligt språk
beskriva fysikaliska processer bakom växthusgasers påverkan på jordens medeltemperatur
beskriva för- och nackdelar med olika energikällor
För att uppfylla målen för färdighet och förmåga ska den studerande kunna:
analysera och lösa problem inom energiproduktion och energianvändning
beräkna energibalans för jorden
konstruera arbetsuppgifter inom energiproduktion och energianvändning lämpliga för gymnasieelever som läser naturkunskap
genomföra experiment, värdera de experimentella resultaten och i både skriftlig och muntlig form presentera dessa
För att uppfylla målen för värdering och förhållningssätt ska den studerande kunna:
argumentera för olika energikällor utifrån ett hållbarhetsperspektiv
kritiskt granska utsagor om energiproduktion och temperaturförhöjning samt bedöma deras sanningshalt
visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till vetenskapliga och etiska aspekter vid presentation av resultat vid laborativt arbete
kritiskt granska och utvärdera uppgifter framtagna för att passa elever som läser naturkunskap på gymnasienivå.
Behörighetskrav
Grundläggande behörighet och Matematik 3b eller 3c eller Matematik C, Naturkunskap 2. Naturkunskap kan ersättas av Kemi 1 och Fysik 1a eller 1b1+1b2.
Undervisningens upplägg
Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar och seminarier på distans med två obligatoriska träffar på campus.
Examination
Examinationen på kursens teorimoment sker individuellt i form av en skriftlig salstentamen vid kursens slut. På skriftlig salstentamen sätts något av betygen Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG). På skriftliga rapporter och på muntliga redovisningar sätts något av betygen Underkänd (U) eller Godkänd (G). För att bli godkänd på hela kursen krävs att samtliga muntliga och skriftliga redovisningar är godkända samt att det skriftliga provet är godkänt. Under förutsättning att alla moment är godkända blir betyget på hela kursen detsamma som på det skriftliga provet.
Examinator kan besluta om avsteg från kursplanens examinationsform. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Student som har behov av en anpassad examination ska senast 10 dagar innan examinationen begära anpassning hos kursansvarig institution. Examinator beslutar om anpassad examination som sedan meddelas studenten.
En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (HF 6 kap. 22 §). Begäran om ny examinator ställs till prefekten för Institutionen för fysik. För mer information, se Regler för betyg och examination FS 1.1-574-22.
Student har rätt att få prövat om tidigare utbildning eller motsvarande kunskaper och färdigheter förvärvade i yrkesverksamhet kan tillgodoräknas för motsvarande utbildning vid Umeå universitet. Ansökan om tillgodoräknande skickas in till Studentcentrum/Examina. Mer information om tillgodoräknande finns på Umeå universitets studentwebb, www.student.umu.se, och i högskoleförordningen (6 kap). Ett avslag på ansökan om tillgodoräknande kan överklagas (Högskoleförordningen 12 kap) till Överklagandenämnden för högskolan. Detta gäller såväl om hela som delar av ansökan om tillgodoräknande avslås.
Övriga föreskrifter
I det fall att kursplan upphör att gälla eller genomgår större förändringar, garanteras studenter minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt föreskrifterna i den kursplan som studenten ursprungligen varit kursregistrerad på under en tid av maximalt två år från det att tidigare kursplan upphört att gälla eller kursen slutat erbjudas.
