Beslutad av: Programrådet för internationella masterprogrammet i folkhälsovetenskap, 2010-10-05
Reviderad av: Programråd för masterprogram inom folkhälsovetenskap, 2019-10-02
Innehåll
I kursens inledning diskuteras moralfilosofiska frågeställningar i relation till ekonomiska principer gällande prioritering av resurser till, och i, hälso- och sjukvården. Därefter presenteras och analyseras de fyra vanligaste hälsoekonomiska metoderna för utvärdering av interventioner med syfte att förbättra hälsan. Dessa metoder är kostnadsanalys, kostnads-effektanalys, kostnads-nyttoanalys och kostnads-intäktsanalys. Metoderna används för att analysera frågeställningar av följande typ: Ska en ny medicin ersätta en äldre? Är det kostnadseffektivt? Ska ett förebyggande program för en viss sjukdom startas? Är det värt kostnaderna? Hur görs prioriteringar i hälso- och sjukvården och vilket bidrag till beslutsprocessen kan hälsoekonomisk analys ge i detta sammanhang? Metoder för att kritiskt analysera vetenskapliga studier av hälsoekonomiska utvärderingsfrågor och hur sådana studier ska presenteras diskuteras. Dessutom behandlas folkhälsovetenskapliga mått på sjukdomsbördan i ett samhälle och relateras till det i hälsoekonomisk analys gängse måttet på hälsorelaterad livskvalitet. Frågor om rättvisa ges särskild uppmärksamhet liksom diskussionen huruvida hälsoekonomins teoretiska bakgrund bör vara welfarism eller extra-welfarism. I kursens senare del utformar varje student individuellt en skriftlig plan för en hälsoekonomisk utvärdering vilken presenteras och diskuteras vid ett seminarium.
Förväntade studieresultat
Kunskap och förståelse Efter genomgången kurs ska studenten kunna: - Förklara och jämföra de fyra vanligaste hälsoekonomiska utvärderingsmetoderna innefattande såväl samhällsperspektiv som budgetmässiga konsekvenser för verksamheter - Förklara och diskutera de etiska grunderna för hälsoekonomiska utvärderingar
Färdighet och förmåga Efter genomgången kurs ska studenten kunna: - Motivera, vilken hälsoekonomiskt utvärderingsmetod som är lämpligast för att besvara en given utvärderingsfrågeställning - Kritiskt granska och kunna diskutera styrkor och svagheter i hälsoekonomiska utvärderingar som har publicerats i vetenskapliga tidskrifter - Självständigt kunna identifiera ett hälsoekonomiskt problem som lämpar sig för en utvärdering samt utarbeta en skriftlig plan över hur utvärderingen bör läggas upp med avseende på utvärderingsmetod samt presentera och diskutera dels sin egen utvärderingsplan, dels utvärderingsplaner utarbetade av andra studenter
Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter genomgången kurs ska studenten kunna: - Bedöma hälsoekonomiska utvärderingar och resultat i relation till etiska grundvalar för prioriteringar inom hälso- och sjukvården
Behörighetskrav
För sökande till kursen som fristående kurs, krävs minst 120 hp varav minst 30 hp inom ett av följande områden: hälsovetenskap, miljö- och hälsoskydd eller samhällsvetenskap. Samt Eng B/6.
Undervisningens upplägg
Undervisningen på kursen är koncentrerad till de första två veckorna av den tre veckor långa kursperioden. Undervisningen ges i form av föreläsningar, gruppövningar, datorövningar och seminarier. Under den tredje kursveckan presenterar studenterna sina planer på en hälsoekonomisk utvärdering vid seminarier där varje student också fungerar som opponent vid diskussionen av en annan students utvärderingsplan.
Examination
Prövningen av om studenten uppnått de förväntade studieresultaten görs på två olika sätt genom att examinationen görs i två delar. I slutet av den tredje kursveckan ges en skriftlig tentamen. Tentamenstiden omfattar sex timmar. I den skriftliga tentamen ges både kortare frågor och essäfrågor. På den skriftliga tentamen sätts betyget underkänd (U), godkänd (G) eller väl godkänd (VG). För den skriftliga utvärderingsplanen, presentationen och diskussionen om detta på ett seminarium samt diskussionen om andra studenters utvärderingsplaner sätts betyget underkänd (U) eller godkänd (G). Kursbetyget är en sammanvägning av de två delarna som examinationen omfattar. För kursbetyget väl godkänd (VG) krävs VG på den skriftliga tentamen och G på utvärderingsplanen (skriftlig plan, presentation och diskussion). För kursbetyget godkänd (G) krävs G på den skriftliga tentamen samt G på utvärderingsplanen. Det är enbart tillåtet att komplettera ett ej godkänt resultat till godkänt, komplettering för högre betyg är ej tillåtet. Om särskilda skäl föreligger har examinator rätt att besluta om annan examinationsform. För studerande som inte blivit godkänd vid ordinarie prov anordnas ytterligare provtillfälle. Student som erhållit godkänt betyg får inte genomgå förnyat prov. En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det. Skriftlig begäran inges till studierektor.
Övriga föreskrifter
Student har rätt att få prövat om tidigare utbildning eller motsvarande kunskaper och färdigheter förvärvade i yrkesverksamhet kan tillgodoräknas för motsvarande utbildning vid Umeå universitet. Ansökan om tillgodoräknande skickas in till Studentcentrum/Examina. Mer information om tillgodoräknande finns på Umeå universitets studentwebb, www.student.umu.se, och i högskoleförordningen (6 kap). Ett avslag på ansökan om tillgodoräknande kan överklagas (Högskoleförordningen 12 kap) till Överklagandenämnden för högskolan. Detta gäller såväl om hela som delar av ansökan om tillgodoräknande avslås.
