Klinisk kurs 1, 30 hp

Innehåll

Kursens huvudinnehåll utgörs av verksamhetsintegrerat lärande och teoretisk undervisning i akuta och kroniska tillstånd inom internmedicin. Detta inkluderar ämnesområdena kardiologi, angiologi/stroke, endokrinologi, njurmedicin, gastroenterologi/hepatologi, lungmedicin/allergologi, hematologi förutom tumörsjukdomar, inklusive de akuta tillstånd som kan förväntas på en akutmedicinsk enhet. Dessutom ingår delar av, de genom utbildningen löpande ämnena; allmänmedicin, radiologi och nuklearmedicin, geriatrik, klinisk farmakologi, vetenskaplig skolning samt professionell utveckling. Allmänmedicin omfattar vanligt förekommande symtom, tillstånd och sjukdomar, handläggning av dessa, hantering av diagnostisk osäkerhet, samt övning i beslutsfattande och bedömning. Inom radiologi och nuklearmedicin behandlas undersökningsmetodik och bildbearbetning för de morfologiskt och funktionellt bildgivande metoderna samt deras tillämpningar i relation till sjukdomstillstånd inom Klinisk medicin 1. Kursen syftar även till att ge kunskap om klinisk farmakologi och dess kliniska tillämpningar inom de i kursen ingående ämnena. Ämnet geriatrik innehåller kunskap om normalt åldrande, de viktigaste hälsoriskerna hos äldre och hur de förebyggs samt geriatrisk diagnostik, rehabilitering och demenssjukdomar.

Inom ämnet professionell utveckling behandlas självkännedom, gruppdynamik och ledarskap inklusive betydelsen av sociala kategorier såsom etnicitet och genus.

Under kursen tränas kommunikationsförmåga och ledarskap i sjukhusmiljö. Studenterna utvecklar även sin etiska kompetens, kulturella förståelse, likarättsperspektiv och sin självkännedom. Det verksamhetsintegrerade lärandet ger träning i grundläggande arbetssätt på vårdavdelning, mottagning och akutmottagning, samt träning i att bedriva diagnostik och behandling.

Vetenskaplig metodutbildning (evidensbaserad medicin), innehåller träning i att förstå och använda evidensbaserade metoder för att utveckla kunskap om diagnostik och behandling av enskild patient, samt träning i att söka information och kritiskt värdera vetenskapliga studier i relation till diagnostik och behandling.

Förväntade studieresultat

Kunskap och förståelse:
Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

• förklara etiologi, symtom, utredning och behandling för vanliga och farliga sjukdomar inom internmedicin; kardiologi, lungmedicin, endokrinologi/diabetologi, njurmedicin, gastroenterologi/hepatologi, hematologi (förutom tumörsjukdomar), angiologi/stroke och geriatrik samt redogöra för handläggning av vanliga förgiftningstillstånd. (Examensmål 1)
• redogöra för lämpliga undersökningsmetoder som används vid utredning och handläggning av de i kursen ingående sjukdomstillstånden; möjligheter och begränsningar, samt hur dessa relaterar till patofysiologi. (Examensmål 1)
• förklara hur föreställningar om social tillhörighet t.ex. etnicitet och genus, får betydelse i mötet med människor. (Examensmål 1)
• redogöra för gruppdynamiska processer och förståelse av hur ett gott ledarskap främjar gruppens utveckling. (Examensmål 1 och 17)
• redogöra för ledarskapsteorier och principer för konflikthantering. (Examensmål 1 och 17)
• ta fram och presentera det evidensbaserade kunskapsläget inom ett definierat område och identifiera behov av kunskaps- och kompetensutveckling. (Examensmål 2)
• redogöra för basala begrepp och principer för systematisk utvärdering av vetenskapligt underlag för evidensbaserad hälso- och sjukvård. (Examensmål 3)
• diskutera etiska frågeställningar vid svår sjukdom och i livets slutskede. (Examensmål 4)
• diskutera hur ålder, socioekonomiska förhållanden och etnicitet kan påverka hälsan för individer och olika grupper ur ett nationellt och globalt perspektiv. (Examensmål 5)
• förklara allmänmedicinska principer vid konsultation, utredning och behandling av patienter, samt redogöra för primär- och sekundärpreventionens betydelse för att bevara hälsa. (Examensmål 5)
• visa kunskap om våld i nära relationer; kännetecken (inklusive normaliserings- och uppbrottsprocesser), omfattning och hälsoeffekter. (Examensmål 6)
• beskriva en medicinsk vårdavdelnings uppbyggnad och vårdprocesser, inklusive olika yrkeskategoriers funktioner. (Examensmål 7)
• göra en berättigandebedömning vid användning av joniserande strålning. (Examensmål 8)
• visa kunskap om vårdhygieniska principer. (Examensmål 8)
• visa kunskap om metoder för att utvärdera medicinsk verksamhet inom evidensbaserad medicin. (Examensmål 8)
• visa kunskap om relevanta lagar och författningar applicerbart på den internmedicinska patienten. (Examensmål 9)

Färdigheter och förmåga:
Efter avslutad kurs ska studenten ha förmåga att:

• använda sig av adekvat personcentrerad samtalsmetodik vid patientmöten. (Examensmål 10; EPA 1)
• genomföra en adekvat och strukturerad anamnes samt utföra status på patient. (Examensmål 10; EPA 1)
• bemöta patienter, medarbetare och andra yrkesgrupper inom olika utbildnings-, vård- och omsorgsteam på ett professionellt sätt. (Examensmål 10; EPA 9)
• genomföra rond på patient med okomplicerat sjukdomsförlopp och föreslå vidare handläggning i samråd med medarbetare och patient. (Examensmål 10; EPA 9)
• utifrån symtom värdera olika differentialdiagnoser i primär och sluten vård samt bestämma lämplig handläggning. (Examensmål 11; EPA 2)
• sammanfatta klinisk information till kollegor från anamnes och övriga journaluppgifter som utgångspunkt för kliniskt beslutsfattande. (Examensmål 11; EPA 2)
• formulera en specifik klinisk frågeställning med utgångspunkt från autentiska och simulerade patientfall. (Examensmål 11; EPA 2)
• självständigt identifiera, diagnosticera och inleda behandling vid akuta livshotande tillstånd såsom bröstsmärta, akut och svår dyspné, svimning, medvetandesänkning, svår hypertoni, akut njursvikt och stroke, samt utföra A-HLR. (Examensmål 12; EPA 6 och 7)
• självständigt identifiera, visualisera och diagnostisera uppenbar patologi i torax och hjärna, vid konventionell röntgenundersökning och datortomografi vid akuta livshotande tillstånd och inleda behandling. (Examensmål 12; EPA 7)
• i samråd med patienten utreda, diagnostisera och behandla vanliga och viktiga tillstånd inom de ingående delämnena, överväga relevanta differentialdiagnoser samt vid behov planera rehabilitering och uppföljning. (Examensmål 13; EPA 2, 3 och 4)
• i samförstånd med patienten utforska, handlägga och dokumentera eventuell våldsutsatthet och effekterna av denna. (Examensmål 6; EPA 1, 5, 8 och 9)
• värdera möjligheter, begränsningar och potentiella risker för vanliga behandlingar och undersökningsmetoder. (Examensmål 13; EPA 3)
• värdera riskfaktorer och ge individuellt anpassade råd för att förebygga sjukdomar. (Examensmål 14; EPA 5)
• tillämpa vårdhygieniska principer. (Examensmål 14; EPA 6)
• dokumentera i patientjournal, formulera remisser samt skriva recept och hjälpmedelskort i enlighet med författningskrav. (Examensmål 15; EPA 8)
• kommunicera medicinskt relevant information till patient, kollega och andra medarbetare inom vården. (Examensmål 15; EPA 9)
• tillämpa basala principer i att fatta medicinska beslut i samverkan med andra yrkesgrupper utifrån gällande etiska och juridiska riktlinjer. (Examensmål 15 och 17)
• reflektera över sitt eget sätt att fungera i grupp, förmedla återkoppling till medarbetare och hantera konflikter. (Examensmål 16)
• genomföra peer-learning genom att opponera på medstudenters inlämningsuppgifter inom evidensbaserad medicin. (Examensmål 16)
• arbeta självständigt i ett team samt kunna bemöta och kommunicera med patienter, medarbetare och andra yrkesgrupper inom olika utbildnings-, vård- och omsorgsteam på ett professionellt sätt. (Examensmål 15 och 17; EPA 1 och 9)
• leda och fördela arbetet vid A-HLR. (Examensmål 17; EPA 7)
• identifiera och presentera det evidensbaserade kunskapsläget inom ett definierat område och identifiera behov av kunskaps- och kompetensutveckling. (Examensmål 18)
• söka aktuell litteratur och kritiskt granska och värdera denna i förhållande till kliniska frågeställningar. (Examensmål 19)
• i patientarbetet självständigt kunna använda diktafon och de vanligaste informationssystemen i sjukvården (patientjournal, laboratoriemoduler, röntgenmoduler samt läkemedelsmoduler). (Examensmål 11, 15 och 20; EPA 8)
• söka medicinsk kunskap i etablerade medicinska databaser. (Examensmål 20)
• bildbearbeta, identifiera och visualisera patologi i radiologiska och nuklearmedicinska bilder. (Examensmål 20)

Värderingsförmåga och förhållningssätt:
Efter avslutad kurs ska studenten ha förmåga att:

• värdera och reflektera över sitt eget sätt att fungera i grupp, förmedla feedback till medarbetare och hantera konflikter. (Examensmål 21; EPA 9)
• utöva och förmedla ett patientcentrerat förhållningssätt som präglas av förtroende, empati samt respekt för patientens rätt till information, inflytande och delaktighet i beslut. (Examensmål 21; EPA 1)
• visa på förståelse av betydelsen av hur hierarkier, genus, mångfald och etnicitet kan påverka kommunikation och samarbete. (Examensmål 21)
• tillämpa ett hälsofrämjande förhållningssätt avseende de vanligaste livsstilssjukdomarna. (Examensmål 22)
• analysera sina starka och svaga sidor och självständigt ta ansvar för sitt lärande och utveckling. (Examensmål 23)
• genom egen planering ta ansvar för fullföljandet av sin egen utbildning och därvid även identifiera och repetera tidigare inhämtad relevant kunskap. (Examensmål 23)

Behörighetskrav

Godkänt på Introduktionskurs, Cellens struktur och funktion, Organsystemens struktur och funktion, Attack och försvar, Sjukdomslära, symtom och diagnostik samt modulen Verksamhetsintegrerat lärande från kursen Klinisk propedeutik eller motsvarande kunskaper.

Undervisningens upplägg

Undervisningens pedagogiska upplägg bygger på ett studentaktivt lärande med frekventa bedömningstillfällen med återkoppling, där veckor med verksamhetsintegrerat lärande kombineras med teoriveckor med olika internmedicinska teman. Studenten tränas i att diagnosticera vanliga och farliga sjukdomar inom det internmedicinska området, och i samverkan med patienten och övriga berörda handlägga dessa. I detta ingår att diagnosticera och inleda behandling av akuta livshotande tillstånd.

Den teoretiska undervisningen bygger på case-metodik. Föreläsningar ges i realtid och som inspelade föreläsningar. Utöver detta sker undervisning som gruppövningar, undervisningsmottagningar, patientdemonstrationer, demonstration inom laborativ verksamhet (bilddiagnostik, klinisk fysiologi), videoinspelning av konsultationsövningar med skådespelarpatienter samt praktiska övningar i reell eller simulerad miljö.

Undervisning inom professionell utveckling genomförs som en veckolång kurs, UGL (Utveckling av Grupp och Ledare). UGL genomförs som internat.

Undervisningen bedrivs på fyra studieorter; Umeå, Sunderbyn, Sundsvall och Östersund. Det verksamhetsintegrerade lärandet genomförs på studieorten inom några av de ämnen som undervisas på kursen. Fokus för det verksamhetsintegrerade lärandet ligger på att bygga generella färdigheter inom läkaryrkets kärnaktiviteter. Förutom undervisningen på studieorterna förkommer utloka­li­serat verksamhetsintegrerat lärande på andra sjukhus och hälsocentraler i norra regionen.

Undervisningen ges huvudsakligen på svenska men kan ges på engelska. Vissa inlämningsuppgifter kan förväntas skrivas på engelska. Delar av undervisningen sker med användande av informations- och kommunikationsteknologi.

Examination

Kursen delas in i följande moduler:

• Teoretiskt kunskapsprov 6,5 hp
  • Skriftligt prov i slutet av kursen.
• Praktiskt prov 6,0 hp
  • Praktiska färdigheter examineras vid ett praktiskt prov, Objective Structured Clinical Examination (OSCE). De lärandemål som examineras i OSCE är utöver kursens specifika ämnen också kunskaper och färdigheter som inhämtats i tidigare kurser. Här förväntas studenten uppvisa progression i sin utveckling mot uppnående av examensmålen jämfört med visade färdigheter och förståelse vid tidigare kurser. Vid underkänd OSCE erbjuds ett omprovstillfälle och därefter görs omprov vid nästa ordinarie OSCE (nästkommande termin).
• Verksamhetsintegrerat lärande 9,0 hp
  • Under det verksamhetsintegrerade lärandet ingår fortlöpande examination av färdigheter, värderingsförmåga och förhållningssätt till medarbetare, patienter och deras anhöriga. Färdigheterna bedöms löpande vid patientkontakt.
• Kursportfölj 8,5 hp
  • I kursportföljen dokumenteras samtliga examinerande moment som inlämningsuppgifter, case, seminarier, UGL.
  • Under kursen sker fortlöpande bedömning av professionella förmågor och professionellt förhållningssätt gentemot studenter, lärare, medarbetare, patienter och deras närstående. 
  • Genomfört progresstest och godkänd individuell studieplan inklusive reflektion om progress mot examensmålen.

Regelverk kring examination
På de skriftliga och praktiska proven samt på de obligatoriska undervisningsmomenten sätts något av betygen Underkänd (U) eller Godkänd (G). För att bli godkänd på hela kursen krävs att samtliga betygsgrundande moment är godkända. Betyget utgör därmed en sammanfattande bedömning av studieprestationen och sätts först när alla delar inom respektive moment är godkända. På hela kursen ges något av betygen Underkänd (U) eller Godkänd (G).

En studerande som blivit underkänd i en examination har rätt att prövas efter samma kursplan som vid ordinarie prov vid ytterligare 5 tillfällen upp till två år efter första registreringstillfället. Om inte godkänt resultat har uppnåtts efter två prov på kurs eller en del av kurs har den studerande rätt, att efter skriftlig begäran hos Programrådet för läkarutbildningen (PRL), få en annan examinator utsedd om inte särskilda skäl talar emot detta.  Efter fyra underkända examinationer kan den studerande ansöka hos PRL om att få omregistreras på kursen. Det ger inte ytterligare provtillfällen utöver de som följer av förstagångsregistreringen men ger en möjlighet att genomföra läraktiviteterna på kursen ytterligare en gång.

Student som fått betyget underkänt på verksamhetsintegrerat lärande erbjuds, i mån av ledig praktikplats, ett nytt praktiktillfälle som till sitt innehåll motsvarar den underkända perioden. Antalet provtillfällen på verksamhetsintegrerat lärande är begränsat till två.

Avsteg från kursplanens examinationsform kan göras för en student som har beslut om pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Efter students begäran om anpassad examinationsform ska examinator skyndsamt utreda och fatta beslut i. Beslutet ska sedan meddelas studenten.

Ansvarig examinator äger rätt att i samråd med berörd handledare besluta att underkänna en student under pågående praktik i de fall studenten uppvisar sådana brister avseende kunskaper, färdigheter eller förhållningssätt att dessa, enskilt eller i kombination, medför en påtaglig risk att studenten under praktiken kan komma att skada någon annan person fysiskt eller psykiskt. Studenten avbryter då sin praktik i förtid och får betyget underkänd på den aktuella kursen. Detta innebär att ett praktiktillfälle är förbrukat.

I samband med ett sådant beslut ska en individuell utvecklingsplan upprättas av examinator i samråd med studenten. Utvecklingsplanen ska ange vilka kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som studenten behöver tillägna sig för att få återuppta praktiken samt en tidpunkt då kontroll av detta ska ske. Studenten har rätt till två sådana kontrolltillfällen per år. Totalt ska dock inte antalet kontrolltillfällen uppgå till mer än fyra, såvida inte synnerliga skäl föreligger. Om studenten vid sådant kontrolltillfälle visar att hen tillgodogjort sig de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som utvecklingsplanen anger ska studenten ha rätt att genomföra en ny praktikperiod, under förutsättning att studenten inte förbrukat sina praktiktillfällen. Om det i kursplanen anges att det finns begränsningar av antalet provtillfällen och studenten har förbrukat dessa har studenten inte rätt till nytt provtillfälle.

Student som inte har godkänt resultat på prov, har rätt att delta i förnyat prov (så kallat omprov) på kurs där studenten någon gång har registrerats, förutsatt att eventuella begränsningar i antalet examinationstillfällen inte överskrids. Student som erhållit godkänt betyg får inte genomgå förnyat prov. Tidpunkt för omprov ska meddelas senast i samband med det ordinarie provet.

Det första omprovet ska erbjudas senast två månader efter det ordinarie provet, dock tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats. För prov som genomförs under maj och juni månad får första omprovet erbjudas inom tre månader efter ordinarie provtillfälle

Vid speciella examinationsformer där de angivna tidsgränserna för det första omprovet skulle leda till orimliga kostnader eller stora praktiska svårigheter för lärosätet eller tredje part är det möjligt att göra undantag från tidskravet. För att undantag ska vara tillåtet krävs att:

• examinationsformen är tydligt motiverad utifrån kursplanens mål och inte kan ersättas av annan uppgift
• det första omprovet i normal fallet erbjuds senast nästkommande termin
• examinationsformen omfattar maximalt 15 högskolepoäng

Vid verksamhetsintegrerat lärande där de ovan angivna tidsgränserna för det första omprovet (se Regler för betyg och examination på grund- och avancerad nivå, FS 1.1-2368-18) skulle leda till orimliga kostnader eller stora praktiska svårigheter för lärosätet eller tredje part är det möjligt att göra undantag från tidskravet. För att undantag ska vara tillåtet krävs att:

• examinationsformen är tydligt motiverad utifrån kursplanens mål och inte kan ersättas av annan uppgift
• det första omprovet i normal fallet erbjuds senast nästkommande termin

För kurs som upphört eller genomgått större förändringar ges möjlighet att göra omprov på kursen upp till två år från den tidpunkt då förändringen skedde.

Övriga föreskrifter

Hälso- och vaccinationsprogram
Inför det verksamhetsintegrerade lärandet erbjuds studenter vid Medicinska fakulteten vid Umeå universitet vaccination mot Hepatit B. Hepatit B är den mest troliga smittorisk studenter kan utsättas för under det verksamhetsintegrerade lärandet och som det också går att vaccinera emot. Därtill erbjuds studenter som inte vaccinerats mot mässling, påssjuka och röda hund (MPR) att komplettera med detta. Medicinska fakulteten står enbart för de kostnader som uppkommer inom hälso- och vaccinationsprogrammet i det fall de skett inom ramen av de av programmen organiserade tillfällena.

Studietid
Under det verksamhetsintegrerade lärandet kan tjänstgöring förekomma på kvällar, nätter och helger.

Tillgång till Verksamhetsintegrerat lärande

Verksamhetsintegrerat lärande (inklusive VFU och klinisk praktik) genomförs i samverkan med Region Västerbotten, Region Norrbotten, Region Västernorrland, Region Jämtland-Härjedalen, samt primärkommuner och ett antal privata aktörer i regionen. Om student inte uppfyller praktikplatsens krav på professionellt förhållningssätt, vaccinationskrav eller andra vårdhygieniska föreskrifter, kan Medicinsk fakultet inte garantera tillgång till verksamhetsintegrerat lärande. I dessa fall kan då inte heller redan utförda moment som baseras på bedömningar på praktikplatsen godkännas. Samma sak gäller om studenten inte uppfyller basala krav på språkfärdigheter i patientmöten eller andra arbetsmiljömässiga avvägningar görs av verksamheten.

Universitetet ska då undersöka möjligheten att studenten kan erbjudas genomföra det verksamhetsintegrerade lärandet på annan praktikplats eller genom omplacering till annan studieort.