Klinisk kurs 4, 30 hp

Innehåll

Kursen behandlar neurologi, neuro­kirurgi, klinisk neurofysiologi, neurorehabilitering, vuxenpsykiatri, oftalmologi och ÖNH, samt professionell utveckling och interprofessionellt lärande, vilket definierar kursens ämnesområden. Inom det verksamhetsintegrerade lärandet tränas förmågan att genomföra klinisk undersökning, diagnostik och handläggning av patienter med akuta och kroniska sjukdomar. Den kliniska utbildningen omfattar också förebyggande vård samt träning i professionellt bemötande och kommunikation med patienter, när­stående och mellan medarbetare från olika yrkeskategorier.  I professionell utveckling metodtränas interaktionen mellan patient och läkare, inte minst utifrån olika möjliga kommunikationsstilar.

Förväntade studieresultat

Kunskap och förståelse:
Efter avslutad kurs ska studenten

• Ha relevanta baskunskaper inom kursens ämnesområden inklusive etiologi, symptom, utredning och behandling av sjukdomstillstånd, i enlighet med gällande nationella lärandemål inom respektive ämnen. (Examensmål 1)
• Visa kunskap om grundläggande kliniska undersökningstekniker inom kursens ämnes­områden, samt insikt i metodernas möjligheter och begränsningar. (Examensmål 2)
• Kunna värdera kliniska indikationer för laboratoriemedicinsk testning och under­sökning, samt genom att på basis av evidensbaserad medicinsk kunskap kunna värdera nyttan av de inom kursens ämnesområden använda diagnostiska metoderna. (Examensmål 3)
• Visa kunskap om betydelsen av genomtänkta och välgrundade etiska principer vid vård av patienter med fysisk eller psykisk sjukdom, liksom vid nedsatta kognitiva eller perceptuella förmågor. (Examensmål 4)
• Visa kunskap om betydelsen och konsekvenserna av fysiskt och psykiskt våld riktat mot personer i nära relation, beroendeställning eller annan utsatt position, liksom utlösande och förstärkande faktorer för sådant våld. (Examensmål 6)
• Ha kunskap om hur sluten- och öppenvårdens organisation kan utnyttjas för en optimal behandling, överrapportering och uppföljning av patienter som på grund av sin sjukdom kräver återkommande behandling på flera vårdnivåer och av flera olika yrkeskategorier. (Examensmål 7)
• Kunna tillämpa relevant lagstiftning rörande hur medicinskt indicerad tvångsvård ska tillämpas, liksom när krav föreligger på rapportering till myndigheter rörande körkortsärenden, vapenlicenser. (Examensmål 9)
• Kunna indikationer för läkemedel som används vid såväl utredning och diagnostik som farmakologisk behandling av både vanliga och akuta sjukdomar och smärttillstånd inom de ämnen som undervisas inom kursen. (Examensmål 1)
• Förstå nödvändigheten av en väl strukturerad och enhetlig form för kommunikation av väsentlig patientrelaterad information vid överrapportering och fortsatt handläggning. (Examensmål 1 och 15)

Färdigheter och förmåga: 
Efter avslutad kurs ska studenten ha:

• förmåga att snabbt orientera sig i en vårdsituation, genomföra en konsultation med respekt och empati enligt patientcentrerad konsultationsmodell, samt besluta om handläggning i samråd med berörda parter och ge förståelig information. (Examensmål 11, 12, 13 och 20; EPA 1, 3 och 4)
• förmåga att fatta väl grundade kliniska beslut. (Examensmål 11, 12 och 13; EPA 2 och 3)
• fördjupad förmåga att självständigt diagnostisera de vanligaste sjukdoms­tillstånden ur patofysiologiskt och psykosocialt samt andra relevanta perspektiv, i enlighet med gällande nationella lärandemål inom respektive ämne, och att därefter i samverkan med patienten handlägga sådana tillstånd. (Examensmål 13; EPA 1 och 6)  
• förmåga att kritiskt och systematiskt integrera och tillämpa baskunskaper inom kursens ämnesområden, liksom att analysera och värdera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, i enlighet med gällande nationella lärandemål inom respektive ämnen. (Examensmål 11 och 13; EPA 2)
• förmåga att självständigt diagnostisera och inleda behandling av akuta eller livshotande tillstånd inom i kursens ämnesområden, i enlighet med respektive ämnes nationella lärandemål. (Examensmål 11 och 12; EPA 3, 6 och 7)
• förmåga att initiera preventiva åtgärder som minskar risken för insjuknande i sjukdomar, t ex stroke, som omfattas av kursens ämnesområden. (Examensmål 14; EPA 5)
• förmåga att integrera, analysera värdera och kliniskt tillämpa kunskaper inom den aktuella kursens ämnesområden, för att även kunna informera patienten och adekvat dokumentera fynd i journaltext. (Examensmål 13, 15 och 20; EPA 5, 7 och 8)
• förmåga att aktivt bidra till gruppdiskussioner och reflektioner inom kursens ämnesområden. (Examensmål 16)
• förmåga till teamarbete och samarbete med andra yrkesgrupper. (Examensmål 15, 16 och 17)
• förmåga att använda digitala verktyg i en vårdsituation, att genomföra en konsul­tation med respekt och empati enligt patientcentrerad konsultationsmodell, samt att besluta om handläggning i samråd med berörda parter och ge förståelig information. (Examensmål 10, 13, 15 och 20; EPA 8)
• förmåga att integrera och tillämpa kliniska kunskaper inom den aktuella kursens ämnesområden, inklusive den förståelse som bygger på förkunskapskraven, för att kunna analysera och värdera information rörande patientens situation. (Examensmål 11; EPA 1, 2, 3, 4, 5, 7 och 8)
• förmåga till etisk analys och reflektion över sin roll som läkare och beslutsfattare i relation till patienter, närstående, medarbetare och andra yrkesgrupper, liksom sitt eget förhållningssätt till hälsa, sjukdom, lidande och död. (Examensmål 21)
• förmåga att kommunicera med olika yrkesgrupper och medarbetare. (Examensmål 15 och 16; EPA 7, 9 och 10)
• förmåga till ledarskap, kommunikation och interprofessionellt samarbete i akuta situationer. (Examensmål 15, 16 och 17; EPA 7 och 9)
• förmåga att inleda farmakologisk behandling av patient med akuta sjukdomstillstånd inom kursens ämnesområden, genom att ta ställning till etiologi, indikationer, samt effekter och biverkningar av insatta läkemedel. (Examensmål 11, 12 och 15; EPA 7)
• förmåga att identifiera riskläkemedel i samband med ett förändrat sjukdomsförlopp inom kursens ämnesområden, och därvid kunna anpassa patientens läkemedelsbehandling på adekvat sätt. (Examensmål 11, 12 och 15; EPA 2, 3 och 4)
• förmåga att i samråd med övrig vårdpersonal, samt patienten och dennes anhöriga, identifiera realistiska behandlingsmål och ge anpassad information om effekter och biverkningar av insatta läkemedel. (Examensmål 12, 13 och 15; EPA 4)

Värderingsförmåga och förhållningssätt:
Efter avslutad kurs ska studenten ha förmåga att:

• tillämpa ett professionellt förhållningssätt baserat på självreflektion och empati. (Examensmål 21)
• reflektera över interaktionen i konsultativa möten med patienter, närstående, medarbetare och andra yrkesgrupper inom och utanför hälso- och sjukvården och ge konstruktiv återkoppling vad gäller läkares kommunikationsstil, uttryck för empati och respekt, klarhet i information. (Examensmål 16, 21 och 23)
• reflektera över brister i egen kunskap, förmåga och förhållningssätt, samt utifrån brister i tidigare planer upprätta en plan för korrigering för uppnående av examensmålen. (Examensmål 23)

Behörighetskrav

Godkänt på Introduktionskurs, Cellens struktur och funktion, Organsystemens struktur och funktion, Attack och försvar, Sjukdomslära, symtom och diagnostik, Klinisk propedeutik, Klinisk kurs 1, Klinisk kurs 2 samt modulen Verksamhetsintegrerat lärande från kursen Klinisk kurs 3 eller motsvarande kunskaper

Undervisningens upplägg

Undervisningen bedrivs i studerandeaktiv form med case, seminarier, gruppövningar, före­läsningar, demonstrationer och handledning under det verksamhetsintegrerade lärandet.

Undervisningen bedrivs på fyra studieorter; Umeå, Sunderbyn, Sundsvall och Östersund. Det verksamhetsintegrerade lärandet genomförs på studieorten inom de ämnen som undervisas på kursen. Fokus för det verksamhetsintegrerade lärandet ligger på att bygga generella färdigheter inom läkaryrkets kärnaktiviteter. Förutom undervisningen på studieorterna förkommer utloka­li­serat verksamhetsintegrerat lärande på andra sjukhus och hälsocentraler i norra regionen.

Undervisningen ges huvudsakligen på svenska men kan ges på engelska. Vissa inlämningsuppgifter kan förväntas skrivas på engelska. Delar av undervisningen sker med användande av informations- och kommunikationsteknologi.

Examination

Kursen är indelad i följande moduler:

• Teoretiskt kunskapsprov 10 hp
  • I kursen examineras teoretiska kunska­per individuellt med ett muntligt och/eller skriftligt prov inom psykiatri, neurologi, oftalmologi samt ÖNH, inom vilket även klinisk för­ståelse och analys, samt till­äm­pning av dessa kunskaper vid klinisk diagnostik bedöms.
• Verksamhetsintegrerat lärande 15 hp
  • Under det verksamhetsintegrerade lärandet sker fortlöpande examination av kunskaper, färdigheter, värderingsförmåga samt förhållningssätt till medarbetare, patienter och deras anhöriga.  
• Kursportfölj 5 hp
  • Tillämpning av kunskaper och praktiska färdigheter examineras löpande under kursen genom bedömning i grupp, vid exempelvis demonstrationer, case-genomgångar, seminarier, gruppövningar med rollspel, eller prov i regel­samlingar  . Vid vissa av dessa moment sker även individuell bedömning av tillämpningen av de teoretiska kunskaperna, liksom av förståelsen och analysen av dessa.
  • Prov av teoretiska kunskaper inom psykiatri, neurologi, oftalmologi och ÖNH sker under kursen även i form av skriftliga hemuppgifter.
  • Tillämpning av kunskaper och praktiska färdigheter examineras löpande under kursen genom bedömning i grupp, vid exempelvis demonstrationer, case-genomgångar, seminarier, gruppövningar med rollspel, samt prov i regel­samlingar. Vid vissa av dessa moment sker även individuell bedömning av tillämpningen av de teoretiska kunskaperna, liksom av förståelsen och analysen av dessa.  
  • Förberedande praktiska prov i under­sök­nings­­teknik inför det verksamhetsintegrerade lärandet kräver godkänt resultat för att kvalificera för deltagande i det verksamhetsintegrerade lärandet.
  • Under kursen sker fortlöpande bedömning av professionella förmågor och professionellt förhållningssätt gentemot studenter, lärare, medarbetare, patienter och deras närstående.
  • Genomfört progresstest och godkänd individuell studieplan inklusive reflektion om progress mot examensmålen.

Regelverk kring examination
På de skriftliga och praktiska proven samt på de obligatoriska undervisningsmomenten sätts något av betygen Underkänd (U) eller Godkänd (G). För att bli godkänd på hela kursen krävs att samtliga betygsgrundande moment är godkända. Betyget utgör därmed en sammanfattande bedömning av studieprestationen och sätts först när alla delar inom respektive moment är godkända. På hela kursen ges något av betygen Underkänd (U) eller Godkänd (G).

En studerande som blivit underkänd i en examination har rätt att prövas efter samma kursplan som vid ordinarie prov vid ytterligare 5 tillfällen upp till två år efter första registreringstillfället. Om inte godkänt resultat har uppnåtts efter två prov på kurs eller en del av kurs har den studerande rätt, att efter skriftlig begäran hos Programrådet för läkarutbildningen (PRL), få en annan examinator utsedd om inte särskilda skäl talar emot detta.  Efter fyra underkända examinationer kan den studerande ansöka hos PRL om att få omregistreras på kursen. Det ger inte ytterligare provtillfällen utöver de som följer av förstagångsregistreringen men ger en möjlighet att genomföra läraktiviteterna på kursen ytterligare en gång.

Vid verksamhetsförlagda lärandeaktiviteter krävs att studenten uppvisar ett professionellt förhållningssätt inklusive att mottagande verksamhetsdirektiv för klädsel och hygien efterlevs.

Om verksamheten vägrar ta emot student på grund av dennes brist på professionellt förhållningssätt kan lärosätet inte garantera tillgång till praktikplats. I dessa fall kan då heller inte examinationer som baseras på bedömningar på praktikplatsen genomföras.

Student som fått betyget underkänt på verksamhetsintegrerat lärande erbjuds, i mån av ledig praktikplats, ett nytt praktiktillfälle som till sitt innehåll motsvarar den underkända perioden. Antalet provtillfällen på verksamhetsintegrerat lärande är begränsat till två.

Avsteg från kursplanens examinationsform kan göras för en student som har beslut om pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Efter students begäran om anpassad examinationsform ska examinator skyndsamt utreda och fatta beslut i. Beslutet ska sedan meddelas studenten.

Ansvarig examinator äger rätt att i samråd med berörd handledare besluta att underkänna en student under pågående praktik i de fall studenten uppvisar sådana brister avseende kunskaper, färdigheter eller förhållningssätt att dessa, enskilt eller i kombination, medför en påtaglig risk att studenten under praktiken kan komma att skada någon annan person fysiskt eller psykiskt. Studenten avbryter då sin praktik i förtid och får betyget underkänd på den aktuella kursen. Detta innebär att ett praktiktillfälle är förbrukat.

I samband med ett sådant beslut ska en individuell utvecklingsplan upprättas av examinator i samråd med studenten. Utvecklingsplanen ska ange vilka kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som studenten behöver tillägna sig för att få återuppta praktiken samt en tidpunkt då kontroll av detta ska ske. Studenten har rätt till två sådana kontrolltillfällen per år. Totalt ska dock inte antalet kontrolltillfällen uppgå till mer än fyra, såvida inte synnerliga skäl föreligger. Om studenten vid sådant kontrolltillfälle visar att hen tillgodogjort sig de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som utvecklingsplanen anger ska studenten ha rätt att genomföra en ny praktikperiod, under förutsättning att studenten inte förbrukat sina praktiktillfällen. Om det i kursplanen anges att det finns begränsningar av antalet provtillfällen och studenten har förbrukat dessa har studenten inte rätt till nytt provtillfälle.

Student som inte har godkänt resultat på prov, har rätt att delta i förnyat prov (så kallat omprov) på kurs där studenten någon gång har registrerats, förutsatt att eventuella begränsningar i antalet examinationstillfällen inte överskrids. Student som erhållit godkänt betyg får inte genomgå förnyat prov. Tidpunkt för omprov ska meddelas senast i samband med det ordinarie provet.

Det första omprovet ska erbjudas senast två månader efter det ordinarie provet, dock tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats. För prov som genomförs under maj och juni månad får första omprovet erbjudas inom tre månader efter ordinarie provtillfälle

Vid speciella examinationsformer där de angivna tidsgränserna för det första omprovet skulle leda till orimliga kostnader eller stora praktiska svårigheter för lärosätet eller tredje part är det möjligt att göra undantag från tidskravet. För att undantag ska vara tillåtet krävs att:

• examinationsformen är tydligt motiverad utifrån kursplanens mål och inte kan ersättas av annan uppgift
• det första omprovet i normal fallet erbjuds senast nästkommande termin
• examinationsformen omfattar maximalt 15 högskolepoäng

Vid verksamhetsintegrerat lärande där de ovan angivna tidsgränserna för det första omprovet (se Regler för betyg och examination på grund- och avancerad nivå, FS 1.1-2368-18) skulle leda till orimliga kostnader eller stora praktiska svårigheter för lärosätet eller tredje part är det möjligt att göra undantag från tidskravet. För att undantag ska vara tillåtet krävs att:

• examinationsformen är tydligt motiverad utifrån kursplanens mål och inte kan ersättas av annan uppgift
• det första omprovet i normal fallet erbjuds senast nästkommande termin

För kurs som upphört eller genomgått större förändringar ges möjlighet att göra omprov på kursen upp till två år från den tidpunkt då förändringen skedde.

Övriga föreskrifter

Kursupprop
Kursuppropet är obligatoriskt.

Befrielse från upprop kan endast ges av examinator vid föranmälan och endast då särskilda skäl föreligger. Frånvaro utan giltigt förfall kan föranleda förlust av kursplats. Beslut om detta fattas av examinator.

Hälso- och vaccinationsprogram
Inför det verksamhetsintegrerade lärandet erbjuds studenter vid Medicinska fakulteten vid Umeå universitet vaccination mot Hepatit B. Hepatit B är den mest troliga smittorisk studenter kan utsättas för under det verksamhetsintegrerade lärandet och som det också går att vaccinera emot. Därtill erbjuds studenter som inte vaccinerats mot mässling, påssjuka och röda hund (MPR) att komplettera med detta. Medicinska fakulteten står enbart för de kostnader som uppkommer inom hälso- och vaccinationsprogrammet i det fall de skett inom ramen av de av programmen organiserade tillfällena.

Studietid
Under det verksamhetsintegrerade lärandet kan tjänstgöring förekomma på kvällar, nätter och helger.