Rätten i socialt arbete, 15 hp

Innehåll

Kursen ges inom ramen för Socionomprogrammet, där den introducerar och behandlar juridik i socialt arbete. Innehållet utgår från samhällets välfärdsansvar, med sikte på socionomprofessionens rättstillämpningsområden och olika målgrupper för socialt arbete. Kursen är indelad i två moduler.

Modul 1: Grundläggande juridik för socionomer, 7,5 hp
Kursens första modul inleds med en översikt över rättssystemets funktion och principer, grundläggande fri- och rättigheter, hållbar utveckling och professionsetik. Inledningsvis behandlas även barns rätt och grundläggande juridiska begrepp som rättshandlingsförmåga och rättskapacitet. På kursen fokuseras rättsområden med särskild betydelse för det sociala arbetet. Tyngdpunkten ligger på socialrätt, med behandling av socialtjänstregleringen och tvångsvårdslagarna samt den familjerättsliga regleringen kring vårdnad, boende och umgänge och fastställande av föräldraskap och adoption. Straffrätten fokuseras på regleringen av unga lagöverträdare och påföljder för brott. Kursen innehåller också rättsliga frågor om vräkning och svår skuldsättning samt olika relevanta strimmor av exempelvis hälso- och sjukvårdsrätt, migrationsrätt, skoljuridik och arbetsrätt.

Modul 2: Juridik i professionellt socialt arbete, 7,5 hp
I kursens andra del tematiseras och fördjupas kursinnehållet utifrån socialtjänstlagens målgrupper och utifrån socionomens verksamhetsfält. Utgångspunkt tas i lokala och globala samhällsutmaningar, där juridiska aspekter på olika former av utsatthet behandlas. Under modulen berörs även socialtjänstens samverkan med andra samhällsaktörer såsom skola, polis, rättsväsende och hälso- och sjukvård. Reflektioner över juridikens roll i det professionella sociala arbetet ingår.

Förväntade studieresultat

Efter avslutad kurs ska studenten, avseende kunskap och förståelse, kunna:
1. visa grundläggande kunskap om det svenska rättssystemet och dess förhållande till internationell rätt och om grunderna i juridisk metod,
2. visa grundläggande kunskap om mänskliga rättigheter med särskilt fokus på barns rättigheter och barnkonventionen,
3. visa god kunskap och förståelse om rättsområden och rättsliga frågor med särskild betydelse för socialtjänstens arbete och olika regelverk som tydligt anknyter till socialt arbete,
4. visa kunskap och förståelse om olika perspektiv på rätten, skydd för svagare part och rättssäkerhetsgarantier i tillämpningen av det sociala arbetets juridik.

Efter avslutad kurs ska studenten, avseende färdighet och förmåga, kunna:
5. visa grundläggande förmåga att identifiera juridiska problem, söka och finna relevant juridiskt källmaterial - lagar, förarbeten, rättspraxis och juridisk litteratur - och utifrån rättskällorna argumentera för olika lösningar.

Efter avslutad kurs ska studenten, avseende värderingsförmåga och förhållningssätt, kunna:
6. visa förmåga att reflektera över juridikens roll i det professionella sociala arbetet,
7. visa insikt i rättsliga frågor som rör samverkan med andra yrkesgrupper,
8. visa förmåga att göra rättsliga bedömningar och värderingar som inkluderar utgångspunkter såsom mänskliga rättigheter och grundläggande friheter, hållbar utveckling och professionsetiska överväganden.
9. visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap.

Behörighetskrav

Undervisningens upplägg

Kursen strävar efter ett hållbart lärande där juridiken genomgående integreras i socionomprofessionen. Undervisningen baseras i huvudsak på problembaserat lärande med studerandeaktiva seminarier. Rättsområden, ämnesområden och juridiska begrepp introduceras och problematiseras genom föreläsningar och genom digitala undervisningsformer.

Till utgångspunkt för kursens caseseminarier ligger praktiknära och ämnesintegrerade juridiska problemscenarion, där studenterna arbetar individuellt och i basgrupper med praktisk problemlösning och juridisk argumentation. Till seminarierna hör olika redovisnings- och reflektionsuppgifter. Förmågan att tillämpa juridisk metod stöds av metodprogression, och metodvariation genom att olika rättskällor fokuseras vid de olika seminarierna och läraktiviteterna. Skrivuppgiften i kursens andra modul utgår från kursens tematisering och fokuserar på rättigheter och skyldigheter samt professionsetik.

För campusutbildning ges kursen på campus men inslag av nätburen undervisning kan förekomma.
För distansutbildning ges kursen företrädesvis nätbaserad men med vissa inslag av campusundervisning. Campus- och distansversionen av kursen integreras där det är möjligt, så att samtliga studenter på kursen kan ta del av exempelvis inspelade föreläsningar och webbaserade undervisningsinslag respektive undervisningsinslag på campus.

Umeå är samlingsort för distansundervisningen.

Examination

Examinationen sker på följande sätt:

Modul 1:
* Individuell skriftlig rättskälleövning
* Aktivt seminariedeltagande med anknutna skriftliga och muntliga redovisnings- och reflektionsuppgifter
* Individuell skriftlig salstentamen

På varje examination i modul 1 liksom för modulen som helhet - ges något av betygen Underkänd (U) eller Godkänd (G).

Modul 2:
* Aktivt seminariedeltagande med anknutna skriftliga och muntliga redovisnings- och reflektionsuppgifter
* Individuell skrivuppgift (PM)
* Individuella muntliga uppgifter i form av själv- och kamratvärdering.
* Individuell skriftlig avslutande reflektionsuppgift (PPU-uppgift)

På det aktiva seminariedeltagandet med anknutna uppgifter ges något av betygen Underkänd (U) eller Godkänd (G). På den individuella skrivuppgiften (PM) och på de individuella muntliga uppgifterna sätts efter sammanvägning något av betygen Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG). Väl godkänd (VG) krävs för att få detta betyg på modulen, och på kursen som helhet.

Betyg på kursen sätts när samtliga examinationer är (minst) godkända.

För skriftliga uppgifter gäller att studenten hanterar källor i enlighet med akademiskt vedertagna former och att uppgifterna ska vara av god språklig standard.

 Om särskilda skäl föreligger har examinator rätt att besluta om annan examinationsform. För studerande som inte blivit godkänd vid ordinarie provtillfälle anordnas ytterligare provtillfälle. Student som erhållit godkänt betyg får inte genomgå förnyat prov. En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det. Skriftlig begäran inges till studierektor.

Student som deltagit vid men blivit underkänd på prov (vilket inkluderar uppsats, PM, seminarium, redovisning, inlämningsuppgift och liknande), som inte rubriceras som salstentamen, hemtentamen, quiz, dugga eller muntlig tentamen, har rätt att utföra komplettering upp till betyget Godkänd för det aktuella provet, dock ej till högre betyg. Studenten kan fortfarande få högre betyg än Godkänd på kursen som helhet, förutsatt att kraven för dessa betyg uppnåtts. Komplettering ska ske inom två månader från det att studenten fått kännedom om att den inte uppnått godkänd nivå på provet i fråga och nom ramen för den ursprungliga examinationsuppgiften.

Avsteg från kursplanens examinationsform kan göras för en student som har beslut om pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Efter begäran av studenten ska kursansvarig lärare, i samråd med examinator, skyndsamt besluta om anpassad examinationsform. Beslutet ska sedan meddelas studenten.