Reflexivitet och intersektionalitet, 7,5 hp

Innehåll

Kursen introducerar begreppen reflexivitet och intersektionalitet och diskuterar deras betydelser inom humanistiska och samhällsvetenskapliga studier. Fokus riktas mot begreppens teoretiska innebörder och deras möjliga metodologiska användningar. Särskilt behandlas hur subjektiva såväl som kollektiva förförståelser påverkar kunskapsproduktion. Kursen tar också upp hur olika normsystem samverkar och vilka betydelser detta har för individen i samhälls- och arbetsliv. Kursen passar dig som har ett intresse för kulturvetenskaplig och samhällsvetenskaplig metod och analys, eller vill fördjupa din förståelse för individens påverkan på hur kunskap skapas och framställs. 

Följande moduler ingår:   
   
Modul 1: Kulturanalytisk reflexivitet (3,5 hp) 
Reflexivity in cultural analysis 

Modulen behandlar vad kulturanalytisk reflexivitet kan innebära i teori och praktik. Studenten introduceras i att "tänka om det egna tänkandet". Detta innebär att studenten arbetar med att kritiskt förstå och problematisera sina egna utgångspunkter, perspektiv och förgivettaganden och de specifika villkor som format dem. Ett viktigt inslag är också att diskutera hur individen påverkar forskningsprocess och kunskapsproduktion. 
 
Modul 2. Intersektionalitet i teori och praktik (4 hp) 
Intersectionality in theory and practice 

Modulen introducerar intersektionalitet som teoretiskt begrepp och analytiskt verktyg för att studera exempelvis maktrelationer. Den behandlar hur olika normer och normsystem samverkar och vilka skilda effekter samspelet får för maktens organisering - på individnivå såväl som på samhällsnivå. Studenten får inblick i hur normer och normsystem vidmakthålls på olika nivåer i samhället och vilka etiska, praktiska och politiska implikationer detta har. Modulen behandlar även hur begränsande och exkluderande normer och praktiker kan utmanas och förändras. 
 

Förväntade studieresultat

Modul 1: Kulturanalytisk reflexivitet (3,5 hp) 

För godkänd modul ska den studerande med avseende på kunskap och förståelse 

• kunna redogöra för olika former och betydelser av reflexivitet och begreppets användningsområden.  

För godkänd modul ska den studerande med avseende på färdighet och förmåga 

• kunna tillämpa ett reflexivt förhållningssätt i egna beskrivningar och tolkningar av skilda sammanhang. 

För godkänd modul ska den studerande med avseende på värderingsförmåga och förhållningssätt 

• uppvisa ett självständigt och problematiserande förhållningssätt till begreppet reflexivitet och de frågor och dilemman som modulen behandlar.  

Modul 2. Intersektionalitet i teori och praktik (4 hp) 

För godkänd modul ska den studerande med avseende på kunskap och förståelse 

• kunna redogöra för betydelser av intersektionalitet 
• kunna redogöra för, och exemplifiera, hur olika normsystem samverkar och vilka etiska, praktiska och politiska implikationer detta kan ha.  

För godkänd modul ska den studerande med avseende på färdighet och förmåga 

• visa förmåga att analysera hur olika maktordningar och sociala kategorier samverkar intersektionellt och vilka effekter det får i skilda sammanhang 
• visa förmåga att i ett specifikt sammanhang avgöra vilka maktstrukturer som dominerar och hur de kan undersökas intersektionellt. 

För godkänd modul ska den studerande med avseende på värderingsförmåga och förhållningssätt 

• uppvisa ett reflekterande förhållningssätt till begreppet intersektionalitet och till dess tillämpbarhet i skilda sammanhang. 

Behörighetskrav

Undervisningens upplägg

Undervisningen är nätbaserad och består av skriftliga introduktioner och anvisningar, skriftliga inlämningsuppgifter samt digitala seminarier och föreläsningar. 

I de fall närvaro vid föreläsningar och övningar är obligatoriska, det vill säga av examinerande karaktär, anges detta särskilt i schemat.  

För den som är registrerad på kurs och har en funktionsnedsättning finns resurser för särskilt stöd. För mer information, kontakta Studentcentrum.  

Examination

Modul 1: Kulturanalytisk reflexivitet (3,5 hp) 
Modulen examineras löpande genom digitala seminarier och uppgifter samt genom en skriftlig individuell uppgift. Betygsskalan för seminarier och gruppuppgifter är Underkänd (U) och Godkänd (G). Betygsskalan för hemtentamen är Underkänd (U), Godkänd (G) och Väl godkänd (VG). För att erhålla betyget Godkänd på hela modulen krävs betyget Godkänd på alla seminarier och inlämningsuppgifter samt på individuell hemtentamen. För att erhålla betyget Väl godkänd på modulen krävs betyget Godkänd på alla seminarier och inlämningsuppgifter samt Väl godkänd på individuell hemtentamen. 
 
Modul 2: Modul 2. Intersektionalitet i teori och praktik (4 hp) 
Modulen examineras löpande genom digitala seminarier och uppgifter samt genom en skriftlig individuell uppgift. Betygsskalan för seminarier och uppgifter är Underkänd (U) och Godkänd (G). Betygsskalan för hemtentamen är Underkänd (U), Godkänd (G) och Väl godkänd (VG). För att erhålla betyget Godkänd på hela modulen krävs betyget Godkänd på alla seminarier och inlämningsuppgifter samt på individuell hemtentamen. För att erhålla betyget Väl godkänd på modulen krävs betyget Godkänd på alla seminarier och inlämningsuppgifter samt Väl godkänd på individuell hemtentamen. 

För studerande som inte godkänns vid det ordinarie provtillfället anordnas vid behov ytterligare ett provtillfälle senast två månader efter det ordinarie provtillfället (tre månader efter provtillfället om det ordinarie provtillfället är i maj eller juni), samt ett uppsamlingsprovtillfälle inom ett år från det ordinarie provtillfället. Den som godkänts i prov får inte undergå förnyat prov för högre betyg. 
  

En student som inte helt uppfyller målen för en examination men ligger nära gränsen för godkänt betyg kan, efter beslut av examinator, ges möjlighet till komplettering för att uppnå examinationsuppgiftens kriterier för godkänt betyg. Komplettering av examinationen ska anpassas individuellt utifrån det/de mål som inte uppnåtts av studenten och ska äga rum inom två veckor efter att studenterna meddelats examinationsresultatet men före nästa examinationstillfälle. Det är enbart tillåtet att komplettera ett ej godkänt resultat till godkänt, komplettering för högre betyg är ej tillåtet.  

Examinator kan besluta om avsteg från kursplanens examinationsform. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Student som har behov av en anpassad examination ska senast 10 dagar innan examinationen begära anpassning hos kursansvarig institution. Examinator beslutar om anpassad examination som sedan meddelas studenten. 

För att bli godkänd på kursen krävs att samtliga prov och obligatoriska delmoment är godkända. Betyget utgör en sammanfattande bedömning av resultaten vid examinationens olika delar och sätts först när alla obligatoriska moment är godkända. För att få betyget Väl godkänd på hela kursen krävs att studenten fått detta betyg på modul 2.  

Studerande som registrerats på en kurs och har registrerade poäng i Ladok på kursen har rätt att examineras på kursen och dess delmoment upp till två år efter första registreringsdatum. En student som utan godkänt resultat har genomgått ordinarie prov samt ett omprov för kursen har vid nästa omprovstillfälle rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det. Begäran om byte av examinator ställs till studierektor vid Institutionen för kultur- och medievetenskaper. 
 
Tillgodoräknande  
Den student som önskar tillgodogöra utbildning som inhämtats vid annan institution eller annan högskola (svensk/utländsk) ska göra detta i den ordning som beskrivs i beslutet Tillgodoräknandeordning vid Umeå universitet (Dnr 545-3317-02).  
 
Ansökan om tillgodoräknande ska göras skriftligt. I ansökan ska anges vilken modul eller vilken kurs som ansökan avser. Bestyrkta kopior av kursbevis eller motsvarande, där det framgår lärosäte, tidpunkt, ämnestillhörighet, nivå, poängomfattning och betyg skall bifogas. Dessutom skall kursplan inklusive litteraturförteckning för de kurser som avses samt i förekommande fall uppsatsarbete bifogas.  

Övriga föreskrifter

I en examen får denna kurs ej ingå tillsammans med en annan kurs med likartat innehåll. Vid osäkerhet bör den studerande rådfråga studierektor vid Institutionen för kultur- och medievetenskaper.