Svenska för ämneslärare, kurs 1, 30 hp

Innehåll

Kursen ger en introduktion till svenskämnet ur språkvetenskapligt, litteraturvetenskapligt och didaktiskt perspektiv. I kursen läggs stor vikt vid språkets och litteraturens identitetsskapande funktion. Kursen omfattar bland annat sociolingvistik och en introduktion till svenska språkets grammatik och ordbildning. En utgångspunkt för studierna i sociolingvistik är mångfalden i dagens svenska språksamhälle. Språklig variation på individ- och samhällsnivå studeras och skillnader mellan tal- och skriftspråk uppmärksammas. I delkursen Språkbeskrivning behandlas språkets olika nivåer, såsom ord-, fras-, sats- och meningsnivå, och deras respektive funktioner. Språkliga normer diskuteras och problematiseras utifrån både sociolingvistiskt och grammatiskt perspektiv. Vidare behandlar kursen litteraturanalysens grunder och introducerar ett litteraturhistoriskt perspektiv på litteratur och läsning. Diskussioner om litteraturens och läsandets värde behandlas ur ett litteraturdidaktiskt perspektiv och olika modeller för litteraturundervisning i skolan undersöks. Med utgångspunkt i teorier om ett vidgat textbegrepp diskuteras genre- och kanonfrågor, liksom användningen av äldre och nyare medier. Skönlitteratur för barn och vuxna i olika genrer studeras. I kursen diskuteras genomgående olika sätt att förhålla sig till skolämnet svenska utifrån styrdokument.

Kursen består av följande delkurser:

Delkurs 1. Svenskämnet och dagens språksamhälle, 5 hp 
Delkurs 2. Språkbeskrivning, 10 hp 
Delkurs 3. Litteraturanalysens grunder, 7,5 hp 
Delkurs 4. Lyrikens historia och litteraturens medialitet , 7,5 hp 

Innehåll:

Delkurs 1. Svenskämnet och dagens språksamhälle (5 hp)
I delkursen presenteras och problematiseras språklig variation och förändring i det svenska språksamhället med särskild tonvikt på samtida förhållanden och sociolingvistiska grundbegrepp. Ur individ-, grupp- och samhällsperspektiv behandlas varieteter utifrån attityd, identitet, kön, klass, ålder, etnicitet, situation och plats. Sociolingvistikens plats i svenskundervisningen och relationen till styrdokumenten behandlas. 

Delkurs 2. Språkbeskrivning (10 hp)
Delkursen behandlar det svenska språket som språksystem inklusive grundläggande fonologi och prosodi. Svenska språket behandlas framför allt med fokus på språkliga kategoriers form, betydelse och funktion. Ord, fraser, satser och meningars uppbyggnad studeras, liksom den moderna svenskans centrala mönster och regler, framför allt när det gäller ordbildning, ordböjning och ordföljd samt konstruktioner som är vanliga i samtalsspråk. I samband med behandlingen av grammatiska kategorier och regler tas språkriktighetsfrågor upp till diskussion och lärarens roll som språkvårdare behandlas. Olika grammatiska teorier presenteras och didaktiska tillämpningar av grammatik i skolan och grammatik i relation till skolans styrdokument diskuteras.

Delkurs 3. Litteraturanalysens grunder (7,5 hp)
I delkursen introduceras diskussioner kring värdet av att läsa litteratur, dvs. hur och varför man har skrivit och läst litteratur i olika sammanhang eller vid olika historiska tidpunkter. Den litterära gestaltningens och läsandets grundmönster behandlas. Därvid introduceras centrala begrepp för analys av och arbete med epik, lyrik och dramatik. Genom arbete med mytologiska strukturer och s.k. berättelsefigurer i både muntlig och skriftlig gestaltning belyses frågan: Vad är en litterär struktur? Urval av litteratur görs från både barn-, ungdoms- och vuxenlitteraturen. Arbetsformer för att motivera ungdomar att läsa och bearbeta sin läsning, t.ex. genom boksamtal, behandlas.

Delkurs 4. Lyrikens historia och litteraturens medialitet (7,5 hp)
Delkursen ger en litteraturhistorisk orientering där lyriken och relationen mellan muntligt och skriftligt berättande står i fokus. Genre- och kanonfrågor diskuteras både i historisk och samtida belysning, och litteraturbegreppet problematiseras i relation till andra uttrycksformer. Hur lärare kan tillvarata elevernas medievanor och genrebruk för att aktivera och levandegöra litteraturhistorien diskuteras. Begreppet genre introduceras och diskuteras både i litteraturhistorisk och didaktisk belysning. Kursinnehållet bearbetas genom såväl teoretisk analys av litterära uttrycksformer som praktiska kreativa och didaktiska gruppövningar.

Förväntade studieresultat

Förväntade studieresultat för helkurs

Kunskap och förståelse

• uppvisa grundläggande kunskap om relevanta begrepp inom sociolingvistik,
• redogöra för samband mellan språk och identitet,
• beskriva dagens språksituation i Sverige, inklusive huvuddragen i svensk språkplanering,
• beskriva centrala mönster och regler för svenskans ordbildning, ordböjning och ordföljd,
• uppvisa kunskap och förståelse för relationen mellan olika grammatiska nivåer, som ordklasser, fraser och syntax
• uppvisa förståelse för skillnader mellan tal- och skriftspråk,
• uppvisa grundläggande kunskap om relevanta begrepp för analys av muntlig och skriftlig diktning,
• uppvisa grundläggande kunskap om skönlitteraturens former och historiska sammanhang,
• uppvisa grundläggande kunskap om förutsättningarna för att förmedla och tillägna sig texter och medier under olika tider och i olika grupper samt
• problematisera skolämnet svenska.

Färdighet och förmåga

• i tal och skrift föra diskussioner kring litteraturvetenskapliga, språkvetenskapliga och didaktiska frågeställningar,
• producera mottagaranpassade och väldisponerade texter enligt relevanta normer,
• utföra olika språkliga analyser av texter med hjälp av grammatiska verktyg,
• göra välgrundade ställningstaganden i språkriktighetsfrågor, analysera och tolka litterära texter i sin historiska kontext,
• urskilja och reflektera över de litterära formernas och teknikernas användbarhet i den didaktiska praktiken samt
• diskutera olika sätt att förhålla sig till skolämnet svenska utifrån styrdokument.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• värdera och reflektera över samband mellan teoretiska kunskaper och didaktisk praktik.

Förväntade studieresultat per delkurs

Delkurs 1. Svenskämnet och dagens språksamhälle, 5 hp

Kunskap och förståelse

• redogöra för sociolingvistiska grundbegrepp,
• beskriva dagens svenska språksamhälle, inklusive vad som kännetecknar olika slags varieteter.

Färdighet och förmåga

• använda sociolingvistiska grundbegrepp samt
• använda ett vårdat, enkelt och begripligt språk enligt rådande skriftspråksnorm och visa förmåga att mottagar- och situationsanpassa sitt skriftspråk.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• reflektera över samband mellan språklig variation och förändring i relation till identitet och attityder samt
• problematisera och värdera dagens svenska språksamhälle i relation till skolan, svenskämnet och skolans styrdokument.

Delkurs 2. Språkbeskrivning, 10 hp

Kunskap och förståelse

• beskriva ordklassers, frasers och satsers form, betydelse och funktion,
• uppvisa grundläggande kunskaper om svenskans ordbildning samt
• uppvisa grundläggande kunskaper om svenskans fonologi och prosodi.

Färdighet och förmåga

• identifiera ordklasser i löpande text,
• identifiera olika typer av fraser,
• identifiera huvudsatser och bisatser,
• analysera huvudsatser och bisatser med hjälp av fältschema,
• göra fullständig satslösning av meningar med viss komplexitet,
• förklara och diskutera enklare grammatiska problem, samt
• använda ett vårdat, enkelt och begripligt språk enligt rådande skriftspråksnorm och visa förmåga att mottagar- och situationsanpassa sitt skriftspråk.

Värderingsförmåga

• reflektera över förutsättningar och didaktiska möjligheter för grammatik i skolan.

Delkurs 3. Litteraturanalysens grunder, 7,5 hp

Kunskap och förståelse

• uppvisa grundläggande kunskap om relevanta begrepp och metoder för analys av muntlig och skriftlig gestaltning samt
• uppvisa grundläggande kunskap om den litterära gestaltningens förankring i ett socialt och historiskt sammanhang.

Färdighet och förmåga

• analysera och tolka litterära texter med hjälp av relevanta metoder och begrepp,
• urskilja de litterära formernas och teknikernas beroende av och användbarhet i skilda historiska, sociala eller pedagogiska sammanhang,
• planera för arbete med skönlitteratur i skolan, t.ex. genom boksamtal, samt
• använda ett vårdat, enkelt och begripligt språk enligt rådande skriftspråksnorm och visa förmåga att mottagar- och situationsanpassa sitt skriftspråk.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• reflektera över sin egen kunskapsprocess i förhållande till vetenskapligt sammanhang och egen erfarenhet samt
• utvärdera sin egen kunskapsprocess i relation till den framtida lärarrollen.

Delkurs 4. Lyrikens historia och litteraturens medialitet 7,5 hp

Kunskap och förståelse

• uppvisa grundläggande kunskap om de litterära genrernas utmärkande drag, med tonvikt på lyrik,
• uppvisa grundläggande kunskaper om genrernas framväxt i ett historiskt perspektiv samt
• uppvisa grundläggande insikter kring ungdomars läsvanor och medieanvändning.

Färdighet och förmåga

• urskilja och analysera de litterära genrernas karaktäristiska formmässiga drag, med tonvikt på lyrik,
• urskilja och analysera genrernas förhållande till sitt historiska sammanhang,
• i ljuset av det vidgade textbegreppet praktiskt arbeta med kreativa litterära och didaktiska övningar samt
• använda ett vårdat, enkelt och begripligt språk enligt rådande skriftspråksnorm och visa förmåga att mottagar- och situationsanpassa sitt skriftspråk.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• reflektera över sin egen kunskapsprocess i förhållande till vetenskapligt sammanhang och egen erfarenhet samt
• utvärdera sin egen kunskapsprocess i relation till den framtida lärarrollen.

Behörighetskrav

Undervisningens upplägg

Undervisningen ges i form av föreläsningar, seminarier, gruppövningar och individuella övningar. Didaktiska perspektiv anläggs genomgående på både språkvetenskapligt och litteraturvetenskapligt kursinnehåll.

Examination

Delkurs 1 examineras dels genom en salstentamen, dels genom ett grupparbete inom ämnesdidaktik och en individuell didaktisk skriftlig uppgift.

Vid bedömning av den individuella didaktiska uppgiften och det didaktiska grupparbetet används betygen U eller G; vid bedömning av salstentamen används betygen U, G eller VG.

Delkurs 2 examineras genom salstentamen och en muntlig gruppresentation.

Vid bedömning av salstentamen används betygen U, G eller VG; vid bedömning av gruppresentationen används U eller G.

Delkurs 3 examineras genom seminarier och grupparbeten samt genom en hemtentamen,

Vid bedömning av seminarier och grupparbeten används betygen U eller G; vid bedömning av hemtentamen används betygen U, G eller VG.

Delkurs 4 examineras genom seminarier och grupparbeten samt genom en individuell uppgift och en hemtentamen.

Vid bedömning av seminarier, grupparbeten och den individuella uppgiften används betygen U eller G; vid bedömning av hemtentamen används betygen U, G eller VG.

Avsteg från kursplanens examinationsform kan göras för en student som har beslut om pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Efter begäran av studenten ska kursansvarig lärare, i samråd med examinator, skyndsamt besluta om anpassad examinationsform. Beslutet ska sedan meddelas studenten.

Som betyg används något av uttrycken Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG). För betyget Väl godkänd på hela kursen krävs att den studerande uppnått detta betyg på lägst 22,5 högskolepoäng. För betyget Godkänd på delkurs som examineras i flera delar krävs att alla delar är godkända.

Tentamensskrivningar i campuskurser görs vid Umeå universitet, Campus Umeå.

Till alla salstentamina är anmälan via Studentwebben obligatorisk.

Student som erhållit godkänt betyg får inte genomgå förnyat prov.

Student som inte har godkänt resultat på prov har rätt att delta i förnyat prov (s.k. omprov). Det första omprovet ska erbjudas senast två månader efter det ordinarie provet, dock tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats. För prov som genomförs under maj och juni månad får första omprovet erbjudas inom tre månader efter ordinarie provtillfälle. Tidpunkt för omprov ska meddelas senast i samband med det ordinarie provet.

Minst ett andra omprov (ett s.k. uppsamlingsprov) ska erbjudas inom ett år efter det ordinarie provtillfället. I de fall prov inte kan upprepas enligt gällande regler för omprov ska det i stället ersättas med annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i sådan uppgift ska stå i rimlig proportion till det missade provet.

Stoppdatum för inlämningsuppgifter är terminens sista dag, om inte annat anges av undervisande lärare. Vid alla provtillfällen ska examinerande uppgifter göras eller lämnas in inom den tid som anges av undervisande lärare för att beaktas; annars måste de göras på nytt.

Examinator kan besluta att en student som inte helt uppfyller målen för en examination men ligger nära gränsen förgodkänt betyg kan få möjlighet till komplettering för att uppnå godkänt betyg på kursen. Komplettering av examinationen ska anpassas individuellt utifrån det eller de mål som studenten inte uppnått och ska äga rum inom två veckor efter att studenterna meddelats examinationsresultatet men före nästa examinationstillfälle. Det är enbart tillåtet att komplettera ett ej godkänt resultat till godkänt; komplettering för högre betyg är inte tillåtet. Om studenten så önskar har hen rätt att genomföra omexamination i stället för komplettering och således ha möjlighet att få högre betyg än godkänt.

En student som utan godkänt resultat har genomgått ordinarie prov samt ett omprov för kursen, har vid nästa omprovstillfälle rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det. Begäran om byte av examinator ställs till utbildningsledaren vid Humanistiska fakulteten.

Om beslut fattas om att kursen inte längre ska ges eller om kursplanen reviderats garanteras studenten minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt tidigare kursplan under en tid av maximalt två år från det att tidigare kursplan upphört att gälla eller kursen slutat erbjudas.