T 6:1 - Internationell rätt, 10 hp

Innehåll

Kursen Internationell rätt handlar om folkrätten, de mänskliga rättigheterna och den internationella privat- och processrättens innehåll, tillämpning och problem. Kursen uppmärksammar också hur dessa rättsområden är förbundna med varandra, liksom hur svenska rättsreglers innehåll och
tillämpning påverkas av internationella regler och normer. Detta sker dels genom studier avcentrala internationella dokument och implementeringen av dem i nationell rätt, dels genom analyser utifrån olika konkreta exempel samt genom att belysa skärningspunkter mellan olika
rättsliga system. Viss fokus kommer också att läggas på flyktingars samt barns och kvinnors rättsliga ställning i ett internationellt perspektiv. Kursen ger en fördjupning av kunskaperna i straffrätt, civilrätt och processrätt.

Kursens introducerande moment fokuserar på främst folkrättens källor, subjekt och principer. Det andra momentet behandlar specifika folkrättsliga materiella regler, inkluderat mänskliga rättigheter och det tredje moment behandlar regler och tillämpningen av dessa kring internationell privat- och
processrätt.

Folkrätt
Här behandlas folkrättens funktion vid regleringen av internationella förhållanden. Framför allt behandlar den här delen av kursen folkrättens natur och funktion, folkrättens källor och subjekt, det internationella och regionala skyddet för mänskliga rättigheter, FN:s system för kollektiv säkerhet samt internationell straffrätt. Under denna del beskrivs och problematiseras också folkrättens konfliktlösande och handlingsdirigerande roll i ett samhälleligt och etiskt perspektiv. Även andra områden av intresse kan tas upp. Studenterna får genomföra ett processpel i en internationell domstol.

Internationell privaträtt
Här behandlas den internationella privat- och processrättens allmänna del samt internationell förmögenhetsrätt, familjerätt och processrätt. Inom ämnet studeras de rättsregler som bestämmer hur domstolar och andra rättstillämpande myndigheter skall förhålla sig i mål och ärenden av internationell karaktär. Därvid uppmärksammas särskilt:

- svenska domstolars och myndigheters behörighet att befatta sig med utlandsanknutna mål och ärenden,
- valet av tillämplig lag i tvister med utlandsanknytning,
- verkställighet i Sverige av utländska avgöranden,
- betydelsen av internationella och regionala instrument för en harmoniserad utveckling av regelsystemet.

Förväntade studieresultat

Efter avslutad kurs ska studenten:

Kunskap och förståelse

- kunna förstå folkrättens och de mänskliga rättigheternas procedurer och materiella regler liksom förstå dessa rättsområden som system,

- kunna förstå procedurer och materiella regler gällande internationell privat- och processrätt.

Färdighet och förmåga

- kunna kritiskt bedöma och tillämpa folkrättens och de mänskliga rättigheternas procedurer och materiella regler.

- kunna identifiera internationellt privat- och processrättsliga frågeställningar, samt analysera och söka lösningar på dessa.

- kunna bearbeta de metodologiska olikheterna mellan autonoma nationella regler, grundade i lagstiftning eller praxis och regler tillkomna genom internationellt samarbete.

- kunna analysera, problematisera och värdera samspelet mellan nationella och internationella rättsregler.

- visa förmåga att arbeta såväl individuellt som i samverkan med andra.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

- kunna värdera och diskutera reglers olika skyddsintressen och funktion,

- i viss utsträckning kunna värdera och diskutera olika perspektiv på rätten,

Behörighetskrav

Godkänd på de kurser som ges på juristprogrammets första termin samt tre av terminskurserna T 2 - Civilrätt, 30 hp, T - 3 Civilrätt, 30 hp, T 4 - Förvaltningsrätt, skatterätt och miljörätt, 30 hp, eller Straff- och processrätt, 30 hp, eller motsvarande. Därutöver krävs att man med godkänt resultat fullgjort de obligatoriska delarna på den kurs som eventuellt saknas.

Undervisningens upplägg

Den pedagogiska modellen är huvudsakligen en fortsättning på den som tillämpats under tidigare terminer. Där betonas särskilt en jurists behov av såväl kunskap som färdigheter; kunskap bl. a beträffande innehållet i gällande rätt och vedertagna arbetsmetoder, förmåga till argumentationsanalys och slutligen förmåga att identifiera och analysera juridiska problem. Viss undervisning sker på engelska. Redovisning vid seminarier och andra övningar kommer att ske
enligt anvisningar av resp. lärare. Läroprocessen understöds av ett processpel rörande en muntlig förhandling i en internationell domstol.
Närvaro är obligatorisk vid de seminarier och processpel som anges i schemat. Rätten att erhålla undervisning inklusive handledning gäller endast under den tid som det kurstillfälle pågår som studenten har registrerats på.

Examination

Examination sker på grundval av två delar, dels de under kursen obligatoriska delar som anges under punkt 1 nedan, dels ett avslutande skriftligt prov som sker genom salstentamen enligt punkt 2 nedan.

Punkt 1
Aktivt deltagande vid obligatoriska seminarier och processpel. Vissa seminarier hålls på engelska.
Redovisning vid gruppredovisningsseminarium.

Punkt 2
Fullgörande av en avslutande skriftlig individuell salstentamen.

Betyg m.m.
För att bli godkänd på hela kursen krävs godkänt resultat på samtliga delar under punkterna 1-2 ovan. För punkt 1, och de däri ingående delarna, samt punkten 2 ges endast betygen Underkänd (U) och Godkänd (G).

På hela kursen ges något av betygen Underkänd (U), Godkänd (B), Icke utan beröm godkänd (Ba) eller Med beröm godkänd (AB). Betyget grundar sig på den skriftliga salstentamen och sätts först när alla aktiviteter under punkterna 1-2 ovan är utförda.

Närmare anvisningar angående betygssättningen och de olika delarnas inbördes vikt lämnas av kursansvarig vid terminens början. Om särskilda skäl föreligger har examinator rätt att besluta om annan examinationsform. För studerande som inte blivit godkänd vid ordinarie provtillfälle anordnas ytterligare provtillfälle. Student som erhållit godkänt betyg får inte genomgå förnyat prov. En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator (betygssättande lärare) utsedd, om inte särskilda skältalar emot det. Skriftlig begäran inges till studierektor.

Student som deltagit vid men blivit underkänd på prov (vilket inkluderar uppsats, PM, seminarium, redovisning, inlämningsuppgift och liknande), som inte rubriceras som salstentamen, hemtentamen eller muntlig tentamen, har rätt att utföra komplettering upp till betyget Godkänd för det aktuella
provet, dock ej till högre betyg. Studenten kan fortfarande få högre betyg än Godkänd på kursensom helhet, förutsatt att kraven för dessa betyg uppnåtts. Kompletteringen ska ske inom två månader från det att studenten fått kännedom om att den inte uppnått godkänd nivå på provet ifråga och inom ramen för den ursprungliga examinationsuppgiften.

Avsteg från kursplanens examinationsform kan göras för en student som har beslut om pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Efter begäran av studenten ska kursansvarig lärare, i samråd med examinator, skyndsamt besluta om anpassad examinationsform. Beslutet ska sedan meddelas studenten.

Tillgodoräknande
Student har rätt att få prövat om en tidigare utbildning eller verksamhet kan godtas för tillgodoräknande.