Viltbiologi med viltvård, 15 hp

Innehåll

Kursen ger inledningsvis en introduktion till ekologin på främst individ och populationsnivå, med fokus på olika svenska arter som jagas, t.ex. klövvilt och skogshöns, men även fridlysta arter som rovfåglar och några av rovdjuren. Jaktens roll i olika populationers dynamik jämförs med andra parametrars betydelse. En viktig del i kursen är sambandet mellan användande av olika naturresurser och viltpopulationers storlekar, aktuella och möjliga framtida hotbilder belyses. En redogörelse görs för vägar mot samförvaltning av olika ekologiska tjänster i syfte att samordna optimering av uttag av vilt, bevara biologisk mångfald, producera virke, jordbruksprodukter, naturupplevelser, mm. Exempelvis ges från olika biotoper; skogar, fjäll, odlingsmarker, våtmarker. Forskningen om möjliga lösningar av konflikter kring svenska viltstammar och brukande av andra naturresurser belyses. Lagregler som gäller för jakt och biotopvård behandlas. 

Kursen indelas i följande moment:

Moment 1, teori, 11 högskolepoäng.
Momentet inleds med en teoretisk introduktion avseende ekologiska grundbegrepp, ekologi på individ-, populations-, samhälls-  och systemnivå. Exempel ges på olika populationsreglerande faktorer, samt hur teoretisk populationsekologi praktiskt kan nyttjas vid förvaltning av viltstammar.  Metoder för inventering och uppskattning av viltstammars storlekar beskrivs. Ett urval av de svenska viltarterna och deras ekologi behandlas. Forskningen kring möjligheterna till samtidig optimering av viltuttag och andra ekologiska tjänster beskrivs. Här läggs tonvikten vid olika former av markhantering, de olika areella näringarnas betydelse. Aktuella och möjliga hotbilder mot viltet till följd av miljöpåverkan, lokalt – globalt, beskrivs, liksom möjligheterna att öka motståndskraften hos viltets olika livsmiljöer mot dessa hot. Människors inställning till jakt och andra uttag av naturresurser diskuteras. Konfliktaspekter belyses. Studenten ges en inblick i de lagregler som gäller för förvaltningen av främst svenska viltstammar, exempel ges även från andra länder.

 

Moment 2, Exkursioner, studiebesök. 4 högskolepoäng.
Under momentet görs exkursioner till olika viltbiotoper. Studenten får under en exkursion lära sig viltets spår och spårtecken. Vid övriga exkursioner läggs tonvikten vid att studenten i praktiken ska få ta del av hur viltproduktion och andra ekologiska tjänster på bästa sätt ska kunna optimeras. Exempel ges i fält i skogsmiljöer och i våtmarks/vattenmiljöer.  Momentet innefattar även studiebesök där studenten får ta del av det praktiska arbetet med förvaltning av viltet.

Förväntade studieresultat

Efter avslutad kurs skall studenten kunna:

Moment 1

1 beskriva faktorer och processer som bestämmer täthet och utbredning av organismer

2  beskriva möjligheterna till  samförvaltning av viltstammar med andra ekologiska tjänster.

3 redogöra för olika aktuella och potentiella hot mot viltet till följd av människans påverkan på ekosystemen

4 beskriva möjliga vägar att minska hoten mot viltet

5 redogöra för möjliga lösningar av konflikter kring det svenska viltet

6 översiktligt beskriva lagregler kring viltförvaltningen

 

Behörighetskrav

Grundläggande behörighet

Undervisningens upplägg

Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, samt obligatoriska gruppövningar och exkursioner. Kursen innefattar betydande inslag av självstudier baserade på kurslitteratur samt olika former av instuderingsmaterial. En lärplattform på internet utgör här en viktig del..

Examination

För godkänt på kursen krävs att alla obligatoriska delar har fullgjorts och godkänts, inklusive det skriftliga prov som genomförs i slutet av teorimomentet. Betyg som ges på prov och hel kurs är Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG). På övriga examinerande delar ges endast betygen Godkänd (G) eller Underkänd (U). Studerande som underkänts, har rätt att genomgå förnyat prov för att få godkänt betyg. Den som godkänts i prov får ej genomgå förnyat prov för högre betyg.

En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (HF 6 kap. 11b §). Begäran om ny examinator ställs till prefekten för institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap.
TILLGODORÄKNANDE
Student har rätt att få prövat om tidigare utbildning eller motsvarande kunskaper och färdigheter förvärvade i yrkesverksamhet kan tillgodoräknas för motsvarande utbildning vid Umeå universitet. Ansökan om tillgodoräknande skickas in till Studentcentrum/Examina. Mer information om tillgodoräknande finns på Umeå universitets studentwebb, www.student.umu.se, och i högskoleförordningen (6 kap). Ett avslag på ansökan om tillgodoräknande kan överklagas (Högskoleförordningen 12 kap) till Överklagandenämnden för högskolan. Detta gäller såväl om hela som delar av ansökan om tillgodoräknande avslås.

Övriga föreskrifter

Till kursplanen finns ett kursplanetillägg daterat 2013-12-18