Psykisk ohälsa och kön - kulturella perspektiv, 15 hp

Innehåll

Kursen syftar till att ge kunskap om kultur- och genusvetenskapliga perspektiv på relationen mellan kön och psykisk ohälsa. Ett centralt tema är hur uppfattningar om psykisk ohälsa samspelar med kulturella föreställningar om kön, såväl historiskt som i samtiden. Fokus riktas framför allt mot västvärlden och nutida exempel som diskuteras är bland annat självskada, borderline personlighetsstörning, depression och ätstörningar. Kursen behandlar även kroppens betydelse för gestaltandet av psykisk ohälsa, och mer övergripande diskuteras hur psykisk ohälsa kan betraktas som ett kulturellt fenomen. Begrepp som sjukdom och hälsa, avvikelse och normalitet problematiseras genomgående under kursen i relation till makt och kön, liksom delvis till andra kulturella kategorier som sexualitet, klass och etnicitet.

Förväntade studieresultat

Efter genomgången kurs skall studenten kunna: Uppvisa förtrogenhet med och kunna redogöra för: • hur psykisk ohälsa kan förstås utifrån kulturella perspektiv, • hur konstruktioner av kön påverkar förståelsen av psykisk ohälsa. Uppvisa förmåga att • utifrån ett genusperspektiv analysera och problematisera könsskillnader när det gäller psykisk ohälsa, • utifrån ett genusperspektiv problematisera kopplingen mellan kvinnor och sjuklighet. Uppvisa förståelse för: • diagnosers betydelser för patienten såväl som för omgivningen, • kroppens betydelse för gestaltandet av psykisk ohälsa, • hur psykisk ohälsa har begripliggjorts genom historien och hur detta har samverkat med föreställningar om kön, • hur ett genusperspektiv kan belysa könsskillnader i psykisk ohälsa i samtiden.

Behörighetskrav

Undervisningens upplägg

Undervisningen är nätbaserad och består av läsinstruktioner och övningsuppgifter, inga fysiska träffar. Moment 1: Introduktion och historiska perspektiv (7.5 hp) Introduction and historical perspectives Under detta moment introduceras för kursen centrala begrepp och synsätt och här ges även en historisk bakgrund. Momentet inleds med en diskussion kring innebörden av kulturella perspektiv på psykisk ohälsa, liksom kring begreppen kön och genus. Här presenteras de två perspektiv på kön och psykisk ohälsa som kommer att vara dominerande under kursen: psykisk ohälsa som påverkad av kulturella och sociala faktorer, respektive psykisk ohälsa utifrån ett konstruktionistiskt perspektiv. Därefter diskuteras och problematiseras kopplingen mellan femininitet och sjuklighet genom den västerländska historien och utifrån historiska exempel behandlas hur förståelsen av psykisk sjukdom och ohälsa har samverkat med normer och föreställningar kring kön, liksom med tidstypiska kulturella strömningar. Framför allt diskuteras hur kvinnors sjuklighet i ett historiskt sammanhang kan förstås både som protest och anpassning i förhållande till genusnormer, liksom hur konstruktionen av normalitet och avvikelse har varit nära knuten till olika former av maktutövning. Efter genomgånget moment skall studenten kunna: Uppvisa förtrogenhet med och kunna redogöra för: • hur psykisk ohälsa kan förstås utifrån kulturella perspektiv, • hur konstruktioner av kön påverkar förståelsen av psykisk ohälsa. Uppvisa förmåga att • utifrån ett genusperspektiv problematisera kopplingen mellan kvinnor och sjuklighet. Uppvisa förståelse för: • diagnosers betydelser för patienten såväl som för omgivningen, • hur psykisk ohälsa har begripliggjorts genom historien och hur detta har samverkat med föreställningar om kön. Moment 2: Psykisk ohälsa och kön i samtiden (7.5 hp) Mental ill health and gender today Detta moment tar sin utgångspunkt i förhållandet mellan kön och psykisk ohälsa i samtiden. Här behandlas könsskillnader vad gäller psykiatriska diagnoser och under momentet fördjupas detta kan förstås dels utifrån ett konstruktionistiskt perspektiv, dels utifrån feministiska modeller om kvinnors generellt sett underordnade position i samhällsstrukturen. Genom exempel visas hur uppfattningar om femininitet och maskulinitet påverkar tolkningarna av psykisk sjukdom, normalitet och avvikelse i samtiden. Kroppens betydelse för gestaltandet av psykisk ohälsa behandlas och tidstypiska problem som utbrändhet, borderline, anorexia och självskada diskuteras ingående. Under momentet får studenten också möjlighet att fördjupa sig i ett specifikt intresseområde. Uppvisa förtrogenhet med och kunna redogöra för: • hur psykisk ohälsa kan förstås utifrån kulturella perspektiv, • hur konstruktioner av kön påverkar förståelsen av psykisk ohälsa. Uppvisa förmåga att • utifrån ett genusperspektiv analysera och problematisera könsskillnader när det gäller psykisk ohälsa. Uppvisa förståelse för: • kroppens betydelse för gestaltandet av psykisk ohälsa. • diagnosers betydelser för patienten såväl som för omgivningen, • hur ett genusperspektiv kan belysa könsskillnader när det gäller psykisk ohälsa i samtiden.

Examination

Moment 1: skriftliga inlämningsuppgifter samt deltagande i diskussioner och arbetsuppgifter på kurswebben. Moment 2: skriftliga inlämningsuppgifter samt deltagande i diskussioner och arbetsuppgifter på kurswebben. Hemskrivningsperiodens inlämningsdatum gäller som tentamensdatum. För studerande som inte godkänns vid det ordinarie provtillfället anordnas vid behov ytterligare provtillfälle under terminen, samt ett uppsamlingsprov inom ett år. Bedömningen skall enligt högskoleförordningen vara individuell eller utformas på ett sådant sätt att individuell prövning kan ske för kursen i sin helhet. Examination sker enligt graderna Väl Godkänd, Godkänd eller Underkänd. Får den studerande underkänt på en hemtentamen kan som alternativ till omprov restuppgift ges i form av att den eller de underkända frågorna kompletteras och bedöms på nytt. I dessa fall kan betyg på tentamen bli högst Godkänd. För att bli godkänd på hela kursen krävs att samtliga prov och obligatoriska moment är godkända. Betyget utgör en sammanfattande bedömning av resultaten vid examinationens olika delar och sätts först när alla obligatoriska moment är godkända. På kursen som helhet ges betygen Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. För Väl godkänd på hel kurs fordras Väl godkänd på 15 högskolepoäng. Den som godkänts i prov får ej undergå prövning för högre betyg. Studerande som antagits till kurs skall kunna examineras på kursen och dess delmoment upp till två år efter första registreringsdatum. Den studerande får tentera högst fem gånger på varje delmoment. Studerande som två gånger har underkänts i prov har rätt att hos Humanistiska fakultetsnämnden begära annan examinator. Tilllgodoräknande Tillgodoräknande prövas enligt Umeå universitets tillgodoräknandeordning fastställd av Rektor 2002-12-17. Se: http://www.umu.se/utbildning/antagning/tillgodoraknande

Övriga föreskrifter

Inga

Inga