Historia AB, 60 hp

Innehåll

I kurstillfällen som är förlagda till campus ingår obligatorisk bibliotekskunskap Kursen innehåller 7 moment. Mom 1: Kronologisk översikt 1— äldre, tidigmodern och modern historia, 15 hp. Chronological overview – ancient, early modern and modern history Momentet inleds med en kortare introduktion kring historieämnet (historiemedvetande, historiebruk, källkritik och historiska begrepp). Momentet är i övrigt kronologiskt upplagt, men tar även upp grunderna i hur historiska fenomen kan analyseras. Momentets övergripande syfte är att ge de studerande den kronologiska ram (historien fram till första världskriget) som är nödvändig för att utveckla förmågan att göra genomtänkta val i sin hantering av det stora stoff som historieämnet omfattar. Mom 2: Fördjupning – utomeuropeisk historia och imperialism , 6 hp Thematic Studies Momentet behandlar den utomeuropeiska historiska utvecklingen från medeltiden fram till sekelskiftet 1900 med fokus på Asien, Afrika och Syd- och Latinamerika. Momentet innehåller vidare en orientering om övergången från kolonialism till imperialism samt behandlar drivkrafterna bakom och konsekvenserna av 1800-talets imperialistiska strävanden i olika delar av världen. Undervisningen består av föreläsningar och seminarier och inom ramen för momentet ingår även en fördjupande uppgift där den studerande självständigt skall identifiera och plocka fram för uppgiften relevant vetenskaplig litteratur. Såväl muntlig som skriftlig examination kan förekomma. Moment 3: Kronologisk översikt 2 — Samtidshistoria, 9 hp. Chronological overview – contemporary history. Momentet är kronologiskt inriktat, men med möjlighet till fördjupning efter de studerandes egna val. Fördjupningen skall redovisas som en enskild rapport. Momentets övergripande syfte är att ge de studerande den kronologiska ram (1900-talets historia) som är nödvändig för att utveckla förmågan att göra genomtänkta val i sin hantering av det stora stoff som historieämnet omfattar. Syftet är även att utveckla de studerandes förmåga att självständigt söka kunskap på vetenskaplig grund. Moment 4: Perspektiv på den tidigmoderna historien: 1500-1800 (7,5p) Moment 5: Perspektiv på den moderna historien: 1800-talet. (7,5p) Moment 6: Perspektiv på den samtida historien: 1900-talet (7,5p) Moment 7: Metod, teori och uppsats (7,5p) Två av momenten 4,5,6 kan bytas ut mot fristående fördjupningskurser som ges inom historieämnet vid institutionen. Vilka dessa är framgår av respektive kursplaner. Inom varje kronologiskt moment diskuteras olika historiska perspektiv som dels ska erbjuda fördjupade kunskaper om historiska händelser och förlopp, dels ökad förmåga till analys av historiska processer. Kursen ger också kunskaper om hur olika perspektiv påverkar bilden av det förflutna. De studerande ska vidare ges färdighet i att insamla, bearbeta och kritiskt värdera historiska fakta och historiska källor. Detta sker i huvudsak i anslutning till författandet av en historievetenskaplig uppsats. Uppsatsmomentet innehåller en genomgång av de vanligaste teorier som historiker använt/använder och hur dessa påverkat/påverkar historieskrivningen. Här ges även en fördjupad orientering i kvantitativa och kvalitativa metoder som är vanliga inom dagens historieforskning. Varje student ska författa och vid seminarium ventilera en kort (ca 15-20 sidor), dokumenterad framställning om ett begränsat historiskt problem. Uppsatsskrivandet syftar till att ge studenten konkret kunskap om forskningsmetoder och källmaterial. Studenten presenteras alternativa uppsatsämnesområden och får sedan möjlighet att önska inom vilket hon/han vill skriva sitt arbeta. Vilka dessa ämnesområden är varierar från termin till termin. Närmare information om vilka ämnesområden som ges erhålls vid kursstarten.

Förväntade studieresultat

För godkänd kurs ska den studerande: • inhämtat grundläggande ämneskunskaper i historia • utvecklat förmåga att på ett grundläggande sätt analysera historiska problem. I detta ingår att kunna praktisera och förstå vad ett vetenskapligt förhållningssätt är att kunna belysa historia ur olika perspektiv t.ex. makt-, genus-, aktörs-, struktur-, miljö, mikro- och makroperspektiv att ha förmågan att identifiera och analysera historisk förändring (brott eller kontinuitet, olika orsaksförklaringar) att kunna genomföra historiska jämförelser att ha grundläggande förståelse för vad olika historiesyn innebär att utveckla en källkritisk medvetenhet och en kunskap om källkritiska begrepp och metoder att kunna behärska centrala begrepp av betydelse för historisk förståelse att kunna anlägga och förstå vad ett historiografiskt perspektiv är • kunna självständigt söka kunskap och ha utvecklat förståelse för vikten av ett livslångt lärande och kunskapsinhämtande inom ämnet • kunna se olika ideologiska och etiska dimensioner i historieämnet • på olika sätt kunna reflektera över historieämnets legitimitet och den roll som historieämnet har för att öka förståelsen för nutida problem Mom 1: Kronologisk översikt 1— äldre, tidigmodern och modern historia, 15 hp Chronological studies – ancient, early modern and modern history Studenten ska efter att ha avslutat moment 1: • övergripande kunna redogöra för historien från de tidiga flodkulturerna fram till tiden för första världskriget med fokus på europeisk och svensk-nordisk historia. • grundläggande kunna analysera historiska fenomen: se historisk förändring (brott eller kontinuitet), genomföra enklare jämförelser, anlägga olika perspektiv, insikt i enklare historiska begrepp, enklare diskussioner kring historiesyn och slutligen grundläggande källkritik • visat förmåga att göra urval ur ett större historiskt stoff samt strukturera detta på lämpligt sätt Mom 2: Fördjupning – utomeuropeisk historia och imperialism , 6 hp Thematic Studies Efter genomgånget moment skall den studerande: • Kunna redogöra för huvuddragen i den utomeuropeiska historiska utvecklingen från medeltid fram till sekelskiftet 1900. • Översiktligt kunna redogöra för innehållet i, drivkrafterna bakom och konsekvenserna av 1800-talets imperialistiska strävanden. • Visat förmåga att identifiera och kritiskt granska olika historievetenskapliga förklaringsmodeller. • Självständigt kunna söka, identifiera och göra en enklare värdering av vetenskaplig litteratur. Moment 3: Kronologisk översikt 2 — Samtidshistoria, 9 hp. Chronological overview – contemporary history Studenten ska efter att ha avslutat moment 3: • övergripande kunna redogöra för 1900-talets historia med fokus på europeisk och svensk-nordisk historia • visat förmåga att analysera historiska händelser och skeenden • utvecklat sin källkritiska förmåga • självständigt kunna författa en rapport B-delen, moment 4-7 Efter avslutad kurs ska studenten: - ha fördjupade kunskaper om historiska händelser och förlopp - ha förmåga till analys av historiska processer. - ha förståelse för hur olika perspektiv påverkar bilden av det förflutna. - kunna insamla, bearbeta och kritiskt värdera historiska källor. - kunna kritiskt värdera historisk facklitteratur. - ha visat tillfredsställande språklig färdighet.

Behörighetskrav

Undervisningens upplägg

A-delen, moment 1-3 Undervisningen består av föreläsningar, lektioner, seminarier och gruppövningar. De studerande organiseras under första momentet i studiegrupper som både får arbeta under eget ansvar och under lärares medverkan. B-delen, moment 4-7 Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier och handledning. Obligatorisk närvaro gäller vid seminarier. Föreläsningar kan vara obligatoriska om detta anges i schema.

Examination

Under kursen tillämpas olika examinationsformer. Examinationsformer som används på A-delen är skrivsalstentamen, muntlig tentamen, seminarier, rapportskrivning, muntliga presentationsövningar, skriftliga inlämningsuppgifter. På kursen ges betygen Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd. För betyget godkänd som slutbetyg på kursen Historia AB (60 hp) krävs betyget godkänd på samtliga moment som ingår i kursen. För betyget väl godkänd som slutbetyg på hela kursen krävs betyget väl godkänd på moment omfattande ett totalt poängantal av 40, varav 7,5 måste vara uppsatsmoment. Den som godkänts i prov får inte genomgå förnyat prov för högre betyg. Studerande som två gånger har underkänts i prov har rätt att hos Humanistiska fakultetsnämnden begära att annan examinator utses för att bestämma betyg. Examinationen på de tre kronologiska momenten på B-delen, mom 4-7 sker muntligt och skriftligt. Med muntlig examination avses exempelvis muntlig tentamen, muntliga redovisningar eller seminarier. Med skriftlig examination avses exempelvis skrivsalstentamen, hemtentamen eller rapportskrivning. Uppsatsmomentet examineras genom bedömning av uppsatsen, oppositionen och insatserna under seminariebehandlingen av uppsatserna. Ordinarie provtillfälle anordnas i anslutning till undervisningen. För studerande som inte godkänns vid ordinarie provtillfälle, anordnas ytterligare provtillfälle i nära anslutning. Undantag från detta är uppsatsseminariet på moment 4. För student som underkänts och måste delta i nytt seminarium blir nästa ordinarie tillfälle då kursen ges igen nästkommande termin. I undantagsfall kan extra omseminarium arrangeras tidigare. Tillgodoräknande Ansökan om tillgodoräknande av hel kurs görs på särskild blankett och ställs till Humanistiska fakultetsnämnden. Blanketten skickas till Umeå universitet, Registraturen, 901 87 Umeå. Prövning görs alltid individuellt. Regler för tillgodoräknande återfinns i Tillgodoräknandeordning vid Umeå universitet (Dnr 545-3317-02).