Häxkonst och häxor i tidigmoderna atlantiska världen, 7,5 hp

Innehåll

Kursen Häxor och häxkonst i den tidigmoderna atlantiska världen utforskar den sociala och kulturella historien om häxor i Europa och USA under åren 1400-1750. Den tidigmoderna häxjakten har förundrat historiker i årtionden. Varför avrättades mer än 40 000 kvinnor och män för ett fiktivt brott, ett brott som påstods vara en kombination av djävulsdyrkan, kannibalism och sodomi? Varför blossade förföljelserna upp just under renässansen och frodades under den vetenskapliga revolutionen? Hur kan vi förstå och förklara jakten på de här människorna? Denna kurs kommer att utforska dessa frågor och det breda spektrum av metoder som har använts för att besvara dem, bland annat genusteori, antropologi och psykoanalys. Studenterna uppmuntras att kritiskt ta del av dessa metoder och perspektiv. Ett urval av primärkällor, exempelvis dokument från häxrättegångar, gör det möjligt för studenterna att studera ämnet utifrån förstahandsinformation.

Förväntade studieresultat

Efter avslutad kurs ska studenterna visa:

Kunskap och förståelse:
* En fördjupad kunskap om historien om häxor och trolldom i det tidigmoderna Europa och Nordamerika.
* En detaljerad förståelse av tron på häxor och förföljelserna av dem samt de sociala, politiska och religiösa faktorer som uppmuntrade häxjakten.
* En grundlig kunskap om den sociala, ekonomiska, kulturella och religiösa utvecklingen i det tidigmoderna Europa och Nordamerika samt en förståelse av det politiska, ekonomiska och kulturella inbördes beroendet mellan olika samhällen och människor.
* En ingående kunskap om hur nyckelbegrepp som genus, kön, ockultism, tro, magi och demonologi har definierats inom detta område och hur dessa definitioner har bestridits och tillämpats.

Färdigheter och förmågor:
* Förmåga att förklara och kritisera de historiska tankeskolor som har format den vetenskapliga förståelsen av häxkonstens historia, samt att identifiera olika tillvägagångssätt för historiografi och tolkning i studiet av häxeri.
* Förmåga att studera primära källdokument för att belysa mångsidigheten i bilden av häxan, de intellektuella och kulturella grunderna för tron på trolldom och häxor samt den interpersonella dynamiken som ledde till specifika anklagelser om häxeri.
* En förmåga att diskutera nyckelbegrepp (som genus, kön, ockultism, tro, magi och demonologi) och resonera kring olika tolkningar av människors erfarenheter av häxeri. 
* Förmåga att formulera dessa inlärningsresultat tydligt i tal och skrift.
* Förmåga att kritiskt analysera.

Bedömning:
Förmåga att självständigt formulera och analysera ett vetenskapligt problem i relation till kursens ämne.

Behörighetskrav

90 hp kurser i historia, idéhistoria, ekonomisk historia, eller Kandidatexamen om 180 hp, eller motsvarande. En A och svenska för grundläggande behörighet för högskolestudier (om kursen ges på svenska).

Undervisningens upplägg

Undervisningen består av självständig läsning och analys av kurslitteraturen, strukturerad genom läsinstruktioner, filmade föreläsningar, instuderingsfrågor och skriftliga uppgifter. All undervisning, liksom examination, sker via kursens lärplattform.

Studenter måste ha tillgång till en dator och en stabil internetuppkoppling.

Examination

Examinationen består av seminarier och individuella skriftliga och muntliga uppgifter som genomförs på engelska.

På kursen som helhet, betygen Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). Slutbetyget på kursen är en sammanfattande bedömning av resultaten och beslutade först när alla obligatoriska delar är godkända. Den som godkänts i prov får ej undergå prövning för högre betyg.

För studerande som inte blivit godkänd vid ordinarie prov det finns en möjlighet att göra omprov inom två månader, samt ytterligare ett prov inom ett år, så kallat uppsamlingsprov.

Studerande som två gånger underkänts i prov har rätt att hos utbildningsledaren vid Humanistiska fakulteten begära att annan examinator utses för att bestämma betyg.

Avsteg från kursplanens examinationsform kan göras för en student som har beslut om pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Efter begäran av studenten ska kursansvarig lärare, i samråd med examinator, skyndsamt besluta om anpassad examinationsform. Beslutet ska sedan meddelas studenten.