Från vikingar till välfärd: En introduktion till arkeologi och historia i Sverige och Norden, 30 hp

Innehåll

Med denna kurs får studenten inblick i svensk och nordisk arkeologi, historia, religionshistoria och idéhistoria. Kursen innehåller fyra moment: Forntid i Norden, Nordens historia, Samisk och fornnordisk religion samt Sveriges idéhistoria under 1900-talet. 

Moment 1. Forntid i Norden (7,5 hp).
Momentet introducerar Nordens förhistoria med början i slutet av den senaste istiden och fram till vikingatiden. Variation och förändring i forntida materiell kultur, fornlämningstyper och forntida livsmiljöer behandlas liksom olika tolkningar av forntida levnadssätt, samhällsformer och föreställningsvärldar. 

Moment 2. Nordens historia (7,5 hp) 
Momentet behandlar de nordiska ländernas historia från tidig medeltid fram till idag i ett jämförande perspektiv. Bland annat studeras uppkomsten av de danska och svenska protestantiska staterna, konsekvenserna av Napoleonperioden, nya nationella identiteter under 1800-talet, utvecklingen av den nordiska välfärdsstaten, de nordiska länderna och andra världskriget, situationen under kalla kriget och slutligen minoriteter i Norden.

Moment 3. Nordiska religioner (7,5 hp)
Momentet ger ett jämförande perspektiv på nordiska religioner, från vikingatiden till nutid. Fokus ligger på fornnordisk religion runt år 1000 och samisk religion på 1600- och 1700-talet. Vissa jämförelser görs dock även med forntida religioner på de brittiska öarna samt med kontinental-germansk och fornfinsk religion. Kristendomens introduktion och historia i Sverige behandlas också i korthet. Teman som särskilt behandlas är: källor och källkritik; myt och rit; den kulturella och samhälleliga kontexten för de olika religiösa traditionerna; samt de inhemska nordiska religionernas möten med kristendomen. Vidare problematiseras olika tolkningar och historiebruk av dessa religiösa traditioner i forskningshistoria och populärkultur.

Moment 4. Svensk idéhistoria under 1900-talet (7,5 hp)
Momentet behandlar svensk idéhistoria från början av det tjugonde århundradet och framåt, med ett särskilt fokus på vetenskapens och teknikens roll i formandet av bilden av Sverige, av nationell identitet och politisk kultur. Studenterna får inblick i den roll som expertkunskap har spelat i svensk politisk kultur, i spänningen mellan demokratiska och teknokratiska tendenser i storskaliga folkhälsoprojekt, samt i kontroverser om reglering och politik gällande energi, biomedicin och miljö. Studenterna introduceras också till litteratur om skapandet av nationella självbilder, exemplifierat genom Nobelpriset. De ska vidare delta i teoretiskt orienterade diskussioner om samspelet mellan vetenskap, teknik och samhälle.

Förväntade studieresultat

Moment 1
Studenten ska efter avklarad kurs kunna:

Kunskap och förståelse

• redogöra för grundläggande källmaterial och forskningsmetodern beträffande forntida nordiska människors levnadssätt och livsmiljöer, 
• redogöra för de mest inflytelserika tolkningarna och perspektiven beträffande variation i levnadssätt och livsmiljöer hos forntida människor i Norden, 
• redogöra för forntidens roll för senare tiders uppfattningar om kulturarv och populära föreställningar om de nordiska länderna.

Färdighet och förmåga

• tydligt kommunicera akademisk kunskap, både muntligt och skriftligt,

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• förstå komplexiteten i långvariga forntida processer där miljömässiga, tekniska, samhälleliga och kulturella förändringar har samverkat i Norden, 
• förstå och hantera vikten av etiska och källkritiska tillvägagångssätt inom forskning och forskningskommunikation som berör forntiden, samt inom historiebruk av kunskap om forntiden.

Moment 2
Studenten ska efter avklarad kurs kunna:

Kunskap och förståelse

• visa prov på övergripande kunskap om milstolparna i Nordens historia, 
• diskutera viktiga sociala, politiska och kulturella förändringar i de nordiska ländernas historia,

Färdighet och förmåga

• diskutera olika historiska levnadsförhållanden utifrån faktorer såsom klass, etnicitet och kön, 
• diskutera olika uppfattningar bland historiker på problem i Nordens historia (ett historiografiskt perspektiv),
• tydligt kommunicera akademisk kunskap, både muntligt och skriftligt,

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• diskutera och utvärdera moraliska och etiska problem kopplade till de nordiska ländernas historia,
• reflektera över betydelsen av historiska kunskaper för förståelsen av de nordiska länderna,

Moment 3
Studenten ska efter avklarad kurs kunna:

Kunskap och förståelse

• redogöra för det mest centrala källmaterialet till kunskap om fornnordisk och samisk religion,
• redogöra för de karakteristiska dragen i fornnordisk och samisk mytologi och ritual,
• redogöra för de komplicerade processerna av religiös förändring i Norden från järnåldern och framåt.

Färdighet och förmåga

• behärska källkritiska metoder och religionsvetenskapliga perspektiv i studiet av inhemska religioner i Norden,
• kunna identifiera betydelsen av kön och ålder samt social och etnisk tillhörighet i religiös praxis och religiös förändring i Norden,
• tydligt kommunicera akademisk kunskap, både muntligt och skriftligt.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• reflektera över relevansen av kunskap om fornnordisk och samisk religion idag,

Moment 4
Studenten ska efter avklarad kurs kunna:

Kunskap och förståelse

• visa en övergripande förståelse för samspelet mellan vetenskap, teknik och det svenska samhället från början av det tjugonde århundradet fram till idag,
• visa fördjupad kunskap om specifika händelser och perioder i offentlig svensk vetenskaps- och teknikhistoria,

Färdighet och förmåga

• analysera och problematisera förändringar av vetenskapens roll i det svenska samhället under 1900-talet,
• tydligt kommunicera akademisk kunskap, både muntligt och skriftligt,

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• Reflektera över vetenskapens och teknikens övergripande roll för bilden av Sverige, nationell självförståelse och politisk kultur.

Behörighetskrav

Undervisningens upplägg

Kursen hålls på engelska och består av föreläsningar, seminarier, gruppövningar och individuellt arbete. När deltagande på föreläsningar eller övningar är obligatoriskt, det vill säga av examinerande karaktär, anges detta specifikt i schemat. Vid frånvaro vid obligatoriskt tillfälle tillhandahålls kompletterande uppgifter av läraren.

Examination

Kursen examineras kontinuerligt genom skriftliga inlämningsuppgifter, deltagande i obligatoriska seminarier och individuella skriftliga tentamina. Gruppuppgifter (seminarier) betygssätts med alternativen Godkänd eller Underkänd. Individuella skriftliga uppgifter och tentamina betygsättas med alternativen Godkänd, Väl godkänd eller Underkänd. För att klara ett enskilt moment med minst betyget Godkänd krävs att alla obligatoriska gruppuppgifter samt de individuella skriftliga uppgifterna har getts betyget Godkänd. För att få betyget Väl godkänd på ett moment krävs att betyget alla gruppuppgifter har getts betyget Godkänd, samt att alla individuella skriftliga uppgifter har getts betyget Väl godkänd. Slutbetyget för 30 hp-kursen baseras på de enskilda modulernas betyg. Betygsättningen görs av examinator utsedd av Humanistisk fakultet vid Umeå universitet. 

Varje moment avslutas med en skriftlig tentamen. Studenten ges fem tillfällen att tentera ett enskilt prov. Studenter som inte har fått godkänt betyg efter den första tentamen har rätt till en andra tentamen inom två månader. Övriga tillfällen till omprov ges antingen vid s.k. uppsamlingstentamenstillfällen eller nästa gång kursen erbjuds. Registrerade studenter har rätt att examineras på gällande kursplan upp till två år efter första registreringsdatum. Den som har godkänts på ett prov får inte genomgå förnyad prövning för högre betyg. 

Studerande som vid två tillfällen har underkänts på ett prov har vid nästa omprovstillfälle rätt att hos utbildningsledare vid Humanistisk fakultet begära att annan examinator utses för att bestämma betyg, såvida inte särskilda skäl talar emot detta.

Avsteg från kursplanens examinationsform kan göras för en student som har beslut om pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Efter begäran av studenten ska kursansvarig lärare, i samråd med examinator, skyndsamt besluta om anpassad examinationsform. Beslutet ska sedan meddelas studenten.

Övriga föreskrifter

I en examen får denna kurs inte inkluderas tillsammans med en annan kurs med liknande innehåll. Vid osäkerhet bör studenten konsultera studierektor vid Institutionen för idé- och samhällsstudier vid Umeå Universitet.