Journalistiska grunder, juridik, etik och profil, 30 hp

Innehåll

Kursens övergripande mål är att studenten ska tillägna sig praktiska och teoretiska kunskaper om vad journalistiskt arbete innebär. Kursen innehåller, grundläggande och datorunderstödd journalistisk research och praktiskt arbete med layoutmjukvara för att formge sidor för tryckta och digitala medier. Journalistens och journalistikens juridiska och etiska villkor diskuteras särskilt. I kursens sista moment väljer studenten att fördjupa sig i vetenskaps- och miljö, kultur- eller sportjournalistik.

I kursen ingår nedanstående moment:

Moment 1. Journalistik II (7,5 hp)
Journalism II
Momentet behandlar nyhetsjournalistik, nyhetsvärdering och mjukvarubaserad formgivning av journalistisk text för tryckta och digitala medier. Studenten arbetar med praktisk textbearbetning och introduceras i de särskilda krav som ställs på texter som ska publiceras på webben.

Moment 2. Research (7,5 hp)
Research
Momentet behandlar praktik och teori i det som utgör den allra största delen av en journalists vardag – efterforskningar, informationssökning och källkritik. Studenten kan lära sig såväl traditionella som nya datorunderstödda sätt att snabbt hämta, bedöma och bearbeta information.

Moment 3. Juridik och etik (7,5 hp)
Law and ethics
Momentet introducerar de juridiska villkor som journalister och medier  har att förhålla sig till. De pressetiska reglerna och journalistens etiska överväganden behandlas särskilt, liksom de problem och möjligheter som nya medier skapar. Momentet innehåller också en introduktion till det svenska domstolsväsendet och journalistisk bevakning av juridiska processer.

Moment 4. Profil I (7,5 hp)
Profile I
Momentet ger en introduktion till journalistik inom det område som studenten valt: vetenskap och miljö, kultur eller sport. Huvudsaklig inriktning är på de specifika kunskaper och förhållningssätt som krävs för att kunna bevaka, kritiskt granska och journalistiskt presentera respektive område.

Förväntade studieresultat

Efter avslutad kurs ska studenten:

• ha fördjupat sin kunskap om journalistiska arbetsmetoder och presentationsformer
• uppvisa kunskaper i nyhetsvärdering och även förhålla sig kritiskt reflekterande till det samma.
• kunna reflektera över juridiska och etiska aspekter av journalistik och journalistens roll
• visa grundläggande kunskaper om det svenska domstolsväsendet och bevakning av rättsfall.

Efter avklarat moment 1 (Journalistik II) ska studenten kunna:

• använda traditionella och datorunderstödda metoder för att söka och källkritiskt granska fakta, uppgifter och kommentarer
• bearbeta, bedöma och värdera nyhetsmaterial
• med layoutmjukvara formge sidor och sätta rubriker för dagstidning utifrån såväl journalistiska som grafiska principer
• bearbeta journalistisk text så den passar för publicering på webben
• reflektera över och hantera de särskilda krav på snabbhet som webbjournalistik ställer

Efter avklarat moment 2 (Research) ska studenten kunna:

• redogöra för offentlighetsprincipen och dess inskränkningar
• praktiskt använda sig av den s k handlingsfriheten i journalistiskt arbete
• kartlägga processer och personer med hjälp av offentliga och andra källor
• hämta och bearbeta information ur databaser
• presentera sina resultat för olika journalistiska ändamål

Efter avklarat moment 3 (Juridik och etik) ska studenten kunna:

• redogöra för vilka lagar som reglerar journalistisk och publicistisk verksamhet
• visa kunskap om framförallt svensk lag om yttrande- och tryckfrihet, offentlighet och sekretess och kunna tillämpa den i journalistiska övningar
• visa grundläggande kunskaper om regelverk för bild-, text-, copyright- och
• upphovsfrågor, i tryckta liksom digitala medier
• redogöra för och reflektera över de pressetiska reglerna
• redogöra översiktligt för hur det svenska domstolsväsendet fungerar och journalistiskt bevaka rättsfall

Efter avklarat moment 4 (Profil) ska studenten som valt:

Vetenskaps- och miljöjournalistik kunna:

• visa insikt i vetenskapernas historiska utvecklingsdrag och nutida samhälleliga, miljömässiga och kulturella roll, internationellt och i Sverige
• visa grundläggande kunskaper om företrädesvis det svenska forskningssamhällets organisering, styrning och finansiering
• kritiskt diskutera och förklara skillnader mellan centrala kunskapsteoretiska skolbildningar, samt visa förståelse för sentida vetenskapliga debatter inom området
• reflektera över och förhålla sig prövande till begrepp som kunskapssamhälle, ekologisk hållbarhet och expertis
• tillämpa perspektiv ifrån expert- och kontroversstudier i en journalistisk framställning av en aktuell vetenskapsbaserad miljökontrovers.

Kulturjournalistik kunna:

• visa inblick i kultursektorns politiska, sociala och ekonomiska villkor
• redogöra för grunddragen i de kulturpolitiska målen liksom centrala kulturpolitiska begrepp
• analysera diskussioner om hög och låg kultur, fin-, populär och folkkultur
• analysera kulturkritik.

Sportjournalistik kunna:

• visa förståelse för idrottsvärldens politiska, sociala och ekonomiska villkor
• visa kunskap om sportjournalistikens historia och traditioner,
• visa förståelse för sportjournalistikens roller i samhället och idrottsvärlden,
• redogöra för sportjournalistikens villkor och uttryck,
• analysera sportjournalistik.

Behörighetskrav

Univ: Journalistik, medier och kommunikation A och B (eller motsvarande kunskaper). Högst 9 hp får saknas från närmast tidigare nivå. B-uppsatsen ska vara godkänd.

Undervisningens upplägg

Undervisningen består av föreläsningar, seminarier, grupparbeten, praktiska övningar, individuellt datorarbete i journalistlabb liksom muntliga och journalistiskt presenterade uppgifter. Om inget annat anges på schemat är grupparbeten, seminarier och övningsuppgifter obligatoriska. Frånvaro från obligatorisk sammankomst medför restuppgift.

För den som är registrerad på kurs och har ett funktionshinder finns resurser för särskilt stöd. För mer information, kontakta: Studentcentrum.

Kursen ställer höga krav på deltagande i grupparbeten och övningar av examinerande karaktär, varpå anpassad studietakt ej kan tillämpas.

Examination

Varje enskilt moment kan examineras fortlöpande genom muntliga, skriftliga och praktiska uppgifter. Dessa kan bestå av hemtentor, seminarium, inlämningsuppgifter eller muntliga redovisningar. Eftersom utbildningarna avser leda till jobb inom journalistik, ställs höga krav på skriftlig förmåga.

Fortlöpande examinerande uppgifter ges betygsomdömena Godkänd eller Underkänd, alternativt Väl godkänd, Godkänd och Underkänd. För studerande som inte godkänns vid det ordinarie provtillfället anordnas vid behov ytterligare provtillfälle under terminen, samt ett uppsamlingsprov inom ett år. Den student som godkänts i prov får ej undergå omprövning för högre betyg.

Rättande lärare kan, som alternativ till ny examinerande uppgift, erbjuda en restuppgift i form av att den eller de underkända uppgifterna kompletteras och bedöms på nytt. I dessa fall kan betyg på tentamen bli högst godkänd.

Om särskilda skäl föreligger kan en student ha möjlighet att examineras på annan ort. En student som önskar examineras på annan ort ska minst en månad före aktuellt tentamenstillfälle ansöka hos studierektor vid berörd institution om detta. Se Regelsamlingen.

På alla moment ges betygen Väl godkänd, Godkänd och Underkänd. Betyg sätts av Humanistiska fakultetsnämnden utsedd examinator. Betyget prövas individuellt och sätts först när alla obligatoriska moment är godkända. För att bli godkänd på hela kursen krävs att samtliga prov och obligatoriska moment är godkända. För Väl godkänd på hel kurs fordras Väl godkänd på moment motsvarande minst 15 hp.

Studerande som registrerats på en kurs och har registrerade poäng i Ladok på kursen har rätt att examineras på kursen upp till två år efter första registreringsdatum. Den studerande får tentera högst fem gånger på varje delmoment. Studerande som två gånger har underkänts i prov har rätt att hos Humanistiska fakultetsnämnden begära annan examinator.

Tillgodoräknande
Studenten kan ansöka om tillgodoräknande av hel eller del av kurs baserat på tidigare genomgången utbildning eller yrkesverksamhet. Om ansökan om tillgodoräknande avslås helt eller delvis ska detta motiveras skriftligt. Ett avslag på ansökan om tillgodoräknande är möjligt att överklaga till Överklagandenämnden för högskolan. För mer information kontakta Studentcentrum/Examina.

Övriga föreskrifter

I en examen får denna kurs ej ingå tillsammans med en annan kurs med likartat innehåll. Vid osäkerhet bör den studerande rådfråga Studierektorn vid Institutionen för kultur- och medievetenskaper.

Kursen ersätter den tidigare kursen Journalistikens grunder, språk och regler (1KU000/1VJ000) och kan inte tas med i examen tillsammans med denna.