Praktik och fördjupning, 30 hp

Innehåll

Kursen innebär en fördjupning av studenternas kunskaper dels om vetenskaplig metod inom medie- och kommunikationsvetenskap och journalistik, dels om det praktiska journalistiska arbetet på en redaktion. I kursens sista moment fortsätter studenten att fördjupa sig i antingen vetenskaps- och miljö-, kultur- eller sportjournalistik. Kursen utgör termin 5 på Programmet för journalistik.

I kursen ingår nedanstående moment:

Moment 1: Vetenskaplig metod II (7,5 hp)
Scientific Methods II
Momentet behandlar olika vetenskapliga metoder inom klassisk och samtida samhälls-och medie- och kommunikationsforskning. Färdigheterna i tillämpad kvantitativ och kvalitativ undersökningsmetod övas liksom användningen av relevant programvara för data- och informationsbearbetning.

Moment 2: Praktik II (15 hp)
Practical Placement II
Under detta moment gör de studerande praktik på en tidning, radio-, eller TV-redaktion, eller annan lämplig journalistisk/redaktionell arbetsplats. Här ges handledning av en journalist på plats och av lärare vid universitetet. Under praktiken ska studenten få arbeta med sådant som hör till redaktionens löpande uppgifter. De tio veckorna ska ge möjlighet till att delta i det skiftande arbete som en journalist har att utföra, så som nyheter, reportage, redigering etc.

Moment 3: Profil II (7,5 hp)
Profile II
Momentet syftar till fördjupade kunskaper i journalistik inom det område som studenten valt: vetenskap och miljö, kultur eller sport. Särskilt betonas de specifika kunskaper, metoder och förhållningssätt som krävs för att kunna bevaka, kritiskt granska och journalistiskt presentera respektive område.

Förväntade studieresultat

Efter avslutad kurs ska studenten:

• visa förtrogenhet med och kunna problematisera ett urval metoder för datainsamling, analys och tolkning, samt deras relevans, styrkor och svagheter för forskning om medier och journalistik
• ha fördjupade kunskaper om praktiskt redaktionellt arbete som journalist,
• ha fördjupat sina ämnesspecifika kunskaper och förmågor inom det valda profilområdet,
• visa förståelse för teoretiska modeller och begrepp gällande gamla och nya medier.

Efter avslutat moment 1 (Vetenskaplig metod II) ska studenten kunna:

• visa förtrogenhet med ett urval metoder för datainsamling, analys och tolkning,
• visa förståelse för olika metoders relevans, styrkor och svagheter för forskning om medier och journalistik,
• självständigt tillämpa kvantitativa och kvalitativa undersökningsmetoder, samt
• diskutera och analysera kvantitativa och kvalitativa metoders för- och nackdelar.

Efter avklarat moment 2 (Praktik II) ska studenten:

• uppvisa förmåga att presentera sig själv, sina kunskaper och kompetenser,
• kunna tillämpa sina samlade kunskaper i praktiskt arbete inom en journalistisk organisation,
• ha skrivit och presenterat en praktikrapport utifrån aktuella frågeställningar och lärares instruktioner.

Efter avklarat moment 3 (Profil II) ska studenten som valt,
Kulturjournalistik:

• Visa insikt i de övergripande dragen i den moderna kulturjournalistikens historia och genrer så som recension, reportage/intervju, litterär essä och debattartikel  
• Visa kännedom om forskning och debatt om kulturella genrer inom kulturjournalistikens verksamhetsfält såsom litteratur, teater, musik, dans, film/tv, mode, konst och arkitektur
• Kunna identifiera och analysera kulturjournalistikens särdrag och verksamhetsfält i ett professionellt och vetenskapligt perspektiv
• Reflektera över kulturpolitiska, genremässiga och etiska ramar för den egna professionen som kulturjournalist
• Tillämpa genrespecifika kunskaper i journalistisk produktion.

Sportjournalistik:

• Visa insikt i de övergripande dragen i den moderna sportjournalistikens historia och genrer så som referat, reportage/intervju, analys och krönika
• Ha kännedom om aktuell forskning och debatt inom forskningsområdet sportjournalistik
• Kunna identifiera och analysera sportjournalistikens särdrag och verksamhetsfält i ett professionellt och vetenskapligt perspektiv
• Reflektera över genremässiga och etiska ramar för den egna professionen som sportjournalist.
• Tillämpa genrespecifika kunskaper i journalistisk produktion.

Vetenskaps- och miljöjournalistik:

• Visa insikt i de väsentligaste dragen i populärvetenskapens historia, populariseringens roll samt den svenska högskolans samverkansuppdrag
• Visa kännedom om aktuell forskning och debatt inom forskningsområdet vetenskapskommunikation
• Kunna identifiera och analysera vetenskaps- och miljöjournalistikens typiska särdrag
• Reflektera över politiska och etiska ramar för den egna professionen som vetenskaps- och miljöjournalist.
• Tillämpa genrespecifika kunskaper i journalistisk produktion.

Behörighetskrav

Godkända resultat på termin 1 till 4 på Programmet för journalistik (HGJOU), eller motsvarande. Minst 22,5 hp måste vara avklarade på termin 4.

Undervisningens upplägg

Undervisningen består av föreläsningar, seminarier, grupparbeten, praktiska övningar, liksom muntliga och journalistiskt presenterade uppgifter. Om inget annat anges på schemat är grupparbeten, seminarier och övningsuppgifter obligatoriska, d.v.s. examinerande. Frånvaro från obligatorisk sammankomst medför restuppgift.

För den som är registrerad på kurs och har en funktionsnedsättning finns resurser för särskilt stöd. För mer information, kontakta: Studentcentrum.

Examination

Varje enskilt moment examineras fortlöpande genom muntliga, skriftliga och praktiska uppgifter. Eftersom utbildningarna avser leda till jobb inom journalistik, ställs höga krav på skriftlig förmåga.

Fortlöpande examinerande uppgifter ges betygsomdömena Godkänd eller Underkänd, alternativt Väl godkänd, Godkänd och Underkänd. För studerande som inte godkänns vid det ordinarie provtillfället anordnas vid behov ytterligare ett provtillfälle senast två månader efter det ordinarie provtillfället (tre månader efter provtillfället om det ordinarie provtillfället är i maj eller juni), samt ett uppsamlingsprovtillfälle inom ett år från det ordinarie provtillfället. Den student som godkänts i prov får ej undergå omprövning för högre betyg.

En student som inte helt uppfyller målen för en examination men ligger nära gränsen för godkänt betyg kan, efter beslut av examinator, ges möjlighet till komplettering för att uppnå examinationsuppgiftens kriterier för godkänt betyg. Komplettering av examinationen ska anpassas individuellt utifrån det/de mål som inte uppnåtts av studenten och ska äga rum inom två veckor efter att studenterna meddelats examinationsresultatet men före nästa examinationstillfälle. Det är enbart tillåtet att komplettera ett ej godkänt resultat till godkänt, komplettering för högre betyg är ej tillåtet. Om studenten så önskar har hen rätt att genomföra omexamination och således ha möjlighet att få högre betyg än godkänt.

Rättande lärare kan, som alternativ till ny examinerande uppgift, erbjuda en restuppgift i form av att den eller de underkända uppgifterna kompletteras och bedöms på nytt. I dessa fall kan betyg på tentamen bli högst Godkänd. Den student som godkänts i prov får inte undergå omprövning för högre betyg

Om särskilda skäl föreligger kan en student ha möjlighet att examineras på annan ort. En student som önskar examineras på annan ort ska minst en månad före aktuellt tentamenstillfälle ansöka hos studierektor vid berörd institution om detta. Se regelverket vid Umeå universitet.

På moment 1 och 3 ges betygen Väl godkänd, Godkänd och Underkänd. På moment 2 ges betygen Godkänd och Underkänd. Kriterierna för de olika betygsnivåerna anges i samband med varje moment. Betyg sätts av Humanistiska fakultetsnämnden utsedd examinator. Betyget prövas individuellt och sätts först när alla obligatoriska moment är godkända. För att bli godkänd på hela kursen krävs att samtliga delprov och obligatoriska uppgifter är godkända. För Väl godkänd på hel kurs fordras Väl godkänd på moment motsvarande åtminstone 15 hp.

Studerande som registrerats på en kurs och har registrerade poäng i Ladok på kursen har rätt att examineras på kursen upp till två år efter första registreringsdatum. Den studerande får tentera minst fem gånger på varje delmoment. Studerande som två gånger har underkänts i prov har rätt att hos Humanistiska fakultetsnämnden begära annan examinator.

Tillgodoräknande
Studenten kan ansöka om tillgodoräknande av hel eller del av kurs baserat på tidigare genomgången utbildning eller yrkesverksamhet. Om ansökan om tillgodoräknande avslås helt eller delvis ska detta motiveras skriftligt. Ett avslag på ansökan om tillgodoräknande är möjligt att överklaga till Överklagandenämnden för högskolan.
För mer information kontakta Studentcentrum/Examina.

Övriga föreskrifter

I en examen får denna kurs ej ingå tillsammans med en annan kurs med likartat innehåll. Vid osäkerhet bör den studerande rådfråga studierektorn vid Institutionen för kultur- och medievetenskaper.