Examensarbete och granskande journalistik, 30 hp

Innehåll

Denna kurs innebär en både journalistisk och vetenskaplig fördjupning. Det övergripande målet är att de studerande efter kursen ska ha de kunskaper och förhållningssätt som krävs för såväl vetenskaplig analys av journalistik som för journalistisk och källkritisk granskning av företeelser i samhället – gärna med inriktning på det profilområde som tidigare valts. Teoretiska perspektiv på journalistik och medier presenteras, repeteras och fördjupas, liksom metoder för såväl vetenskaplig som journalistisk granskning. Den studerande genomför två större självständiga arbeten; dels ett uppsatsarbete, dels ett större granskande journalistiskt arbete i form av ett längre reportage eller en serie artiklar/inslag.

I kursen ingår nedanstående moment:

Moment 1. Examensarbete/Uppsats (15 hp)
Graduate Thesis
Examensarbetet utgörs av ett självständigt arbete, en vetenskaplig kandidatuppsats, motsvarande C-nivå. Ett konkret forskningsprojekt kring ett bestämt tema genomförs under handledning. Uppsatsen ventileras vid ett uppsatsseminarium, då den studerande dels försvarar sitt eget examensarbete, dels opponerar på ett annat arbete.

Moment 2. Granskande journalistik (15 hp)
Investigative Journalism
Ett större granskande, journalistiskt arbete, gärna med inriktning mot den profilfördjupning som valts, planeras och genomförs under handledning och presenteras i form av ett längre reportage eller en serie artiklar/inslag. Dessa produceras för papperstidning, radio, TV eller webbpublicering och kan i det senare fallet även innehålla inslag av ljud och rörlig bild. Kursmomentet avslutas med ett seminarium där studenten försvarar det egna arbetet och kommenterar en kurskamrats arbete.

Förväntade studieresultat

Efter avslutad kurs ska studenten:

• uppvisa kunskaper om olika teoribildningar inom journalistik- och medieforskning samt förtrogenhet med hur dessa kan tillämpas i forskning om journalistik och medier,
• uppvisa förtrogenhet med och kunna problematisera ett urval metoder för datainsamling, analys och tolkning, samt deras relevans, styrkor och svagheter för forskning om journalistik och för journalistisk granskning,
• uppvisa förmåga att självständigt genomföra både en empirisk forskningsuppgift, grundad i relevanta teoretiska perspektiv på journalistik och medier, och ett granskande journalistiskt arbete med hjälp av beprövade metoder,
• kunna anpassa sin journalistiska produktion och presentation till valt medium, och
• ha förmåga att såväl försvara som förhålla sig reflexivt till den egna forskningsuppgiftens och det granskande journalistiska arbetets genomförande och val av teoretiska perspektiv och metoder.

Efter avklarat moment 1 (Examensarbete/Uppsats) ska studenten:

• uppvisa fördjupad förmåga att tillämpa sina teoretiska och metodiska färdigheter inom forskningsfältet
• uppvisa färdighet att i en konkret forskningsuppgift samla in, bearbeta och analysera material samt diskutera uppkomna resultat i förhållande till valt teoretiskt perspektiv och metod, och
• uppvisa kompetens att genomföra en opposition på en annan uppsats på ett adekvat och konstruktivt sätt.

Efter avklarat moment 2 (Granskande journalistik) ska studenten:

• självständigt kunna formulera journalistiska frågeställningar och självständigt kunna planera, organisera och genomföra ett omfattande, komplext och granskande journalistiskt arbete,
• uppvisa källkritisk kompetens,
• kunna tillämpa adekvata metoder för informationssökning/research, källkritik, analys och tolkning av insamlat material,
• visa förmåga att åstadkomma ett journalistiskt arbete av publicerbar kvalitet vad gäller språk och form, och
• kunna kritiskt granska och diskutera andras journalistiska arbeten på ett konstruktivt sätt.

Behörighetskrav

Godkända resultat på termin 1 till 5 på Programmet för journalistik (HGJOU), eller motsvarande. Minst 21 hp måste vara avklarade på termin 5.

Undervisningens upplägg

Undervisning består av skriftlig och muntlig handledning.

Undervisningen på uppsatsmomentet ges i form av en kursintroduktion, ett PM-seminarium, ett mittseminarium samt ett avslutande seminarium för examination av uppsatser. Närvaro vid seminarierna är obligatorisk. Under mellanperioder sker handledning individuellt eller i grupp. Val av forskningsfråga och relevanta vetenskapliga metoder och teorier görs av studenten i samråd med handledare.

Undervisningen på moment 2 består av föreläsningar, seminarier, grupparbeten, praktiska övningar, individuellt datorarbete i journalistlabb liksom muntliga och journalistiskt presenterade uppgifter. Om inget annat anges på schemat är grupparbeten, seminarier och övningsuppgifter obligatoriska. Frånvaro från obligatorisk sammankomst medför restuppgift.

För den som är registrerad på kurs och har ett funktionshinder finns resurser för särskilt stöd. Se: http://www.student.umu.se/under-studietiden/funktionshinder/

Kursen ställer höga krav grupparbeten och deltagande i övningar av examinerande karaktär, varför anpassad studietakt ej kan tillämpas.

Examination

Varje enskilt moment kan examineras fortlöpande genom muntliga, skriftliga och praktiska uppgifter. Examinationen vid uppsatsmomentet består av en vetenskaplig forskningsrapport och en opposition på annan uppsats. Uppsatsperiodens inlämningsdatum gäller som tentamensdatum.

Fortlöpande examinerande uppgifter ges betygsomdömena Godkänd (G) eller Underkänd (U), alternativt Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U). För studerande som inte godkänns vid det ordinarie provtillfället anordnas vid behov ytterligare provtillfälle inom tre månader, samt ett uppsamlingsprov inom ett år. Den student som godkänts i prov får ej undergå omprövning för högre betyg.

Rättande lärare kan, som alternativ till omprov, erbjuda en restuppgift. Restuppgiften ges i form av att den eller de underkända uppgifterna kompletteras och bedöms på nytt. I dessa fall kan betyg på tentamen bli högst Godkänd. Den student som godkänts i prov får ej undergå omprövning för högre betyg.

Varje enskilt moment kan examineras fortlöpande genom muntliga, skriftliga och praktiska uppgifter. Dessa kan bestå av hemtentor, seminarium, muntor eller redovisningar. Eftersom utbildningarna avser leda till jobb inom journalistik, ställs höga krav på skriftlig förmåga.

På kursen som helhet ges betygen Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U). Betyget är en sammanvägning av betygen från de olika momenten. Betyg sätts av Humanistiska fakultetsnämnden utsedd examinator. Betyget prövas individuellt och sätts först när alla obligatoriska moment är godkända. För Godkänd (G) på hel kurs krävs att samtliga moment är godkända. För Väl godkänd (VG) på hel kurs fordras Väl godkänd (VG) på hela kursen.  

Studerande som registrerats på en kurs och har registrerade poäng i Ladok på kursen har rätt att examineras på kursen upp till två år efter första registreringsdatum. Den studerande får tentera högst fem gånger på varje delmoment. Studerande som två gånger har underkänts i prov har rätt att hos Humanistiska fakultetsnämnden begära annan examinator.

Tillgodoräknande
Studenten kan ansöka om tillgodoräknande av hel eller del av kurs baserat på tidigare genomgången utbildning eller yrkesverksamhet. För mer information kontakta Studentcentrum/Examina.

Övriga föreskrifter

I en examen får denna kurs får ej ingå tillsammans med en annan kurs med likartat innehåll. Vid osäkerhet bör den studerande rådfråga studierektorn vid Institutionen för kultur- och medievetenskaper.