Utrikesjournalistik med inriktning EU, 15 hp

Innehåll

Kursens övergripande syfte är att studenten ska fördjupa sina praktiska och teoretiska kunskaper inom området utrikesjournalistik med inriktning EU. Kursen utgör del av termin 3 på Journalistprogrammet och läses av de programstudenter som valt profilen utrikesjournalistik med inriktning EU.

Moment 1. Utrikesjournalistik med inriktning EU I (7,5 hp)
Foreign Journalism with focus on EU I
Momentet syftar till att ge kunskap om EU:s organisation och politiska styrning samt dess betydelse för svensk politik i ett nationellt, regionalt och lokalt sammanhang. Momentet ger vidare en introduktion till utrikesjournalistik mer generellt, i huvudsak på de specifika kunskaper och förhållningssätt som krävs för att kunna bevaka, kritiskt granska oh journalistiskt presentera detta område.

Moment 2: Utrikesjournalistik med inriktning EU II (7,5 hp)
Foreign Journalism with focus on EU II
Momentet syftar till att fördjupa kunskaper om, och tillämpning av, utrikesjournalistisk bevakning av politik, ekonomi och kultur utifrån såväl det bevakade områdets särskilda förutsättningar och villkor som utifrån ett kritiskt granskande och analytiskt perspektiv. De kompetenser som krävs för att granska och journalistiskt skildra händelser och processer inom området övas.
 

Förväntade studieresultat

Efter avslutad kurs ska den studerande kunna:

• redogöra för journalistiska arbetsmetoder och presentationsformer inom utrikesjournalistik med inriktning EU,
• redogöra för skillnaderna mellan olika journalistiska genrer och vilka krav som ställs på dem,
• tillämpa principer för nyhetsvärdering och samtidigt förhålla sig kritisk och reflekterande till dessa,
• visa förmåga att självständigt söka och analysera information, göra nyhetsmässiga urval och på ett begripligt sätt förmedla denna kunskap journalistiskt,
• visa förmåga till ett källkritiskt och etiskt förhållningssätt i det journalistiska arbetet.

För godkänt på moment 1 (Utrikesjournalistik med inriktning EU I) ska studenten kunna:

• uppvisa kunskaper för hur EU-politik hänger samman med nationell och regional politik,
• uppvisa kunskaper och förståelse om offentlighet och sekretess inom EUs institutioner. Samt om skillnader i meddelarfrihet och meddelarskydd (källskydd) inom de samma jämfört med i Sverige,
• redogöra för EU:s organisation och politiska styrning samt dess betydelse för svensk politik – nationellt, regionalt och lokalt.

För godkänt på moment 2 (Utrikesjournalistik med inriktning EU II) ska studenten kunna:

• uppvisa kunskaper och analytisk förmåga gällande de specifika villkor och förhållanden som har betydelse för journalistik om andra länder och kulturer,
• tillämpa kunskaper om EU, europeisk politik samt adekvata källor på området,
• visa färdighet och förmåga att journalistiskt bevaka EU-politik.

Behörighetskrav

Univ: Journalistprogrammet (HGJRN) termin 1 och 2 (eller motsvarande). Högst 7,5 hp får saknas från närmast tidigare nivå. B-uppsatsen ska vara godkänd.

Undervisningens upplägg

Undervisningen består av föreläsningar, seminarier, grupparbeten, praktiska övningar, individuellt datorarbete i journalistlabb liksom muntliga och journalistiskt presenterade uppgifter. Det anges i schemat om något är av prövande karaktär (d.v.s. examinerande).

Kursen ställer höga krav på deltagande i grupparbeten av examinerande karaktär, varpå anpassad studietakt ej kan tillämpas.

För den som är registrerad på kurs och har en funktionsnedsättning finns resurser och särskilt stöd. För mer information kontakta Studentcentrum.

Examination

Varje enskilt moment examineras fortlöpande genom muntliga, skriftliga och praktiska uppgifter. Dessa består av hemtentor, seminarier, inlämningsuppgifter och muntliga redovisningar. Eftersom utbildningarna avser leda till jobb inom journalistik, ställs höga krav på skriftlig och muntlig förmåga.

Fortlöpande examinerande uppgifter ges betygsomdömena Godkänd eller Underkänd, alternativt Väl godkänd, Godkänd och Underkänd. För studerande som inte godkänns vid det ordinarie provtillfället anordnas vid behov ytterligare ett provtillfälle senast två månader efter det ordinarie provtillfället, samt ett uppsamlingsprovtillfälle inom ett år från det ordinarie provtillfället. Den student som godkänts i prov får ej undergå omprövning för högre betyg.

En student som inte helt uppfyller målen för en examination men ligger nära gränsen för godkänt betyg kan, efter beslut av examinator, ges möjlighet till komplettering för att uppnå examinationsuppgiftens kriterier för godkänt betyg. Komplettering av examinationen ska anpassas individuellt utifrån det/de mål som inte uppnåtts av studenten och ska äga rum inom två veckor efter att studenterna meddelats examinationsresultatet men före nästa examinationstillfälle. Det är enbart tillåtet att komplettera ett ej godkänt resultat till godkänt, komplettering för högre betyg är ej tillåtet. Om studenten så önskar har hen rätt att genomföra omexamination och således ha möjlighet att få högre betyg än godkänt.

För att bli godkänd på kursen krävs att samtliga prov och obligatoriska moment är godkända. Betyget utgör en sammanfattande bedömning av resultaten vid examinationens olika delar och sätts först när alla obligatoriska moment är godkända. För att få betyget Väl godkänd på hela kursen krävs att studenten fått betyg VG på båda momenten.

Studerande som registrerats på en kurs och har registrerade poäng i Ladok på kursen har rätt att examineras på kursen och dess delmoment upp till två år efter första registreringsdatum. Den studerande får tentera minst fem gånger på varje delmoment. Studerande som två gånger har underkänts i prov har rätt att hos Humanistiska fakultetsnämnden begära annan examinator.

Tillgodoräknande
Studenten kan ansöka om tillgodoräknande av hel eller del av kurs baserat på tidigare genomgången utbildning eller yrkesverksamhet. För mer information: kontakta Studentcentrum/Examina.

Övriga föreskrifter

I en examen får denna kurs ej ingå tillsammans med en annan kurs med likartat innehåll. Vid osäkerhet bör den studerande rådfråga studierektorn vid Institutionen för kultur- och medievetenskaper.