Kulturanalys och profilorientering II, 30 hp

Innehåll

Kursen "Kulturanalys och profilorientering II" behandlar grundläggande kunskaper om språkets betydelse för kulturanalys och arbetet som kulturanalytiker. Språksociologi, språkproduktion och meningsskapande i vid mening studeras. Kursen behandlar också kulturanalytiska metoder såsom intervjuer, deltagandeobservationer och diskursanalys. Vidare ingår teoretiska och praktiska kunskaper och färdigheter i kunskapssökning i olika källor. Studenten tillägnar sig förmåga att genomföra datorstödda presentationer.

Kursen består av tre moment: 1) Språk och kultur, 2) Kulturanalytisk metod, och 3) It- och mediekunskap.

Moment 1: Språk och kultur (7,5 hp)
Language and Culture
Momentet behandlar språkets betydelse i arbetet som kulturanalytiker. De teman som presenteras är kopplingen mellan språk och verklighet, språk och kultur samt språk och identitet. Språksociologiska, semantiska och språketnografiska begrepp och perspektiv introduceras. Momentets fokus ligger på talspråk och talspråksgenrer, medan skriftspråket och dess genrer behandlas endast översiktligt. I momentet ingår en fältstudie där de studerande ska analysera ett insamlat material med hjälp av språkvetenskapliga verktyg.

Moment 2: Kulturanalytisk metod (15 hp)
Methods of Cultural Analysis
Momentet presenterar metodiska verktyg som kan användas för att genomföra kulturteoretiska frågeställningar i konkreta undersökningar. De studerande skall lära sig använda och kritiskt förhålla sig till intervjuer, deltagarobservation, text- och diskursanalys, visuell analys samt den vetenskapliga skrivandeprocessen. De studerande skall också orientera sig i frågeställningar kring etik och reflexivitet i forskningen. Såväl de tekniskt/praktiska som analytiska implikationerna av olika metoder genomlyses.

Moment 3. IT- och mediekunskap (7,5 hp) 
IT and Knowledge of Media 
Momentet behandlar informationsteknik och moderna medier som kunskapsfält, som verktyg för presentationer, samt som verktyg för kunskapssökning på webb, i databaser, på bibliotek och i elektroniska tidskrifter. Teoretiska perspektiv på moderna medier introduceras och studenterna övar praktiska färdigheter för att genomföra slagkraftiga datorstödda målgruppsinriktade presentationer där även kunskaper om retoriken som redskap för muntliga anföranden ingår. Även arkiv samt Internet som arena och kulturanalytiskt fält diskuteras under momentet.

Förväntade studieresultat

Efter genomgången kurs skall studenten kunna:

Uppvisa förståelse för:

• hur språk fungerar som en aspekt av kulturanalytiska metoder och analyser,
• hur val av metoder inverkar på de kulturanalytiska resultaten,
• hur olika materialkällor erbjuder olika typer av material, samt hur man som kulturanalytiker kan förhålla sig till detta,
• relationen mellan kulturanalytisk kompetens och arbetsmarknad.

Visa förtrogenhet med och kunna redogöra för:

• språksociologiska begrepp kring språk och mening,
• kulturanalytiska insamlings- och analysmetoder,
• kunskapssökning i olika typer av källor, t.ex. i arkiv, i databaser och på Internet, samt kunskaper i programvara,
• datorstödd presentationsteknik.

Efter genomgånget moment 1 (Språk och kultur) skall studenten kunna:

• diskutera kopplingen mellan språk och kultur,
• identifiera och beskriva språkets roll i ett kulturanalytiskt perspektiv,
• anlägga språksociologiska perspektiv på kulturmöten,
• göra en retorisk såväl som en språksociologisk analys av kulturyttringar.

Efter genomgånget moment 2 (Kulturanalytisk metod) skall studenten känna till och kunna:

Redogöra för och kritiskt diskutera:

• centrala kulturanalytiska metoder, dess för- och nackdelar samt tillämpbarhet i relation till skilda frågeställningar,
• etiska aspekter av dessa metoder.

Uppvisa förmåga att:

• använda sig av de centrala kulturanalytiska metoderna.

Efter genomgånget moment 3 (IT- och mediekunskap) skall studenten kunna:

• redogöra för teoretiska perspektiv på informationsteknik och moderna medier,
• uppvisa bekantskap med informationstekniska kanaler och verktyg för kunskapssökning,
• uppvisa praktiska färdigheter i att använda olika moderna medier för att skapa och genomföra presentationer,
• kritiskt diskutera arkiv samt Internet som arena och kulturanalytiskt fält, samt som arena för kunskapssökning,
• redogöra för relationen mellan kulturanalytisk kompetens och arbetsmarknad.

Behörighetskrav

Univ: För tillträde till andra terminen inom programmet krävs att den studerande är godkänd på 25,5 av den första terminens 30 hp.

Undervisningens upplägg

Undervisningen på kursen består av föreläsningar, seminarier, gruppövningar, individuella övningar, studiebesök, arkivbesök, laborativa datorövningar samt praktiska tillämpningar av programvara för datorbaserade analyser och presentationer. Ifall närvaro är obligatorisk anges detta särskilt i schemat. Undervisningen på moment 1 består av föreläsningar, seminarier och gruppövningar. Undervisningen på moment 2 består av föreläsningar, seminarier, gruppövningar samt individuella övningar. Undervisningen på moment 3 sker i form av laborativa datorövningar i informationssökning, föreläsningar, seminarier, studiebesök, samt praktiska tillämpningar av programvara för datorstödda presentationer (t.ex. Prezi, Powerpoint).

För den som är registrerad på kurs och har ett funktionshinder finns resurser för särskilt stöd. Se: http://www.student.umu.se/under-studietiden/funktionshinder/

Examination

Examination sker i form av aktivt deltagande i laborativa datorövningar, studiebesök och seminarier, förberedda genom läsning och reflexion, hemskrivning samt praktiska tillämpningar av programvara för datorstödda presentationer. Vid obligatoriska seminarier tillämpas betyget Godkänd. Övrig examination sker enligt graderna Väl godkänd, Godkänd och Underkänd. Hemskrivningsperiodens inlämningsdatum gäller som tentamensdatum. För studerande som inte godkänns vid det ordinarie provtillfället anordnas ytterligare provtillfälle under terminen, samt ett uppsamlingsprov inom ett år.

Bedömningen skall enligt högskoleförordningen vara individuell eller utformas på ett sådant sätt att individuell prövning kan ske för kursen i sin helhet. Examination sker enligt graderna Väl Godkänd, Godkänd eller Underkänd.

Får den studerande underkänt på en hemtentamen kan som alternativ till omprov restuppgift ges i form av att den eller de underkända frågorna kompletteras och bedöms på nytt. I dessa fall kan betyg på tentamen bli högst Godkänd.

På moment 1 sker examination i form av aktivt deltagande i seminarier, genom gruppredovisningar och individuella redovisningar samt en avslutande hemskrivning. Vid seminarier, individuella redovisningar och gruppredovisningar ges betygen Godkänd eller Underkänd. Hemskrivningen bedöms med betygen Väl Godkänd, Godkänd eller Underkänd.

På moment 2 sker examination i form av aktivt deltagande i seminarier, förberett genom läsning och reflexion, genom praktiskt genomförande av individuella och gruppbaserade övningar med muntlig eller skriftlig redovisning, samt genom hemskrivning. Vid gruppexamination ges betygen Godkänd eller Underkänd. Hemskrivningen bedöms med betygen Väl Godkänd, Godkänd eller Underkänd.

På moment 3 sker examination fortlöpande inom ramen för undervisningen i form av aktivt seminariedeltagande, muntliga och skriftliga övningsuppgifter och redovisningar. Betygsgraderna vid muntliga redovisningar är Godkänd och Underkänd och vid skriftliga Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd.

För att bli godkänd på hela kursen krävs att samtliga prov och obligatoriska moment är godkända. Betyget utgör en sammanfattande bedömning av resultaten vid examinationens olika delar och sätts först när alla obligatoriska moment är godkända. På kursen som helhet ges betygen Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. För Väl godkänd på hel kurs fordras Väl godkänd på 22,5 högskolepoäng. Den som godkänts i prov får ej undergå prövning för högre betyg.

Studerande som registrerats på en kurs och har registrerade poäng i Ladok på kursen har rätt att examineras på kursen upp till två år efter första registreringsdatum. Den studerande får tentera högst fem gånger på varje delmoment. Studerande som två gånger har underkänts i prov har rätt att hos Humanistiska fakultetsnämnden begära annan examinator.

Tillgodoräknande
Studenten kan ansöka om tillgodoräknande av hel eller del av kurs baserat på tidigare genomgången utbildning eller yrkesverksamhet. Om ansökan om tillgodoräknande avslås helt eller delvis ska detta motiveras skriftligt. Ett avslag på ansökan om tillgodoräknande är möjligt att överklaga till Överklagandenämnden för högskolan.
För mer information kontakta Studentcentrum/Examina.

Övriga föreskrifter

I en examen får denna kurs ej ingå tillsammans med en annan kurs med likartat innehåll. Vid osäkerhet bör den studerande rådfråga Studierektorn vid Institutionen för kultur- och medievetenskaper.