Engelskt namn: Culture, entrepreneurship and project
Denna kursplan gäller: 2010-08-30 till 2011-09-04 (nyare version av kursplanen finns)
Kursplan för kurser med start efter 2018-09-03
Kursplan för kurser med start mellan 2016-08-29 och 2018-09-02
Kursplan för kurser med start mellan 2013-09-02 och 2016-08-28
Kursplan för kurser med start mellan 2012-08-27 och 2013-09-01
Kursplan för kurser med start mellan 2011-09-05 och 2012-08-26
Kursplan för kurser med start mellan 2010-08-30 och 2011-09-04
Kurskod: 1KA011
Högskolepoäng: 30
Utbildningsnivå: Grundnivå
Huvudområden och successiv fördjupning:
Kulturanalys: Grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav
Betygsskala: Väl godkänd, godkänd, underkänd
Ansvarig institution: Institutionen för kultur- och medievetenskaper
Beslutad av: Humanistisk fakultetsnämnd, 2009-04-09
Reviderad av: Humanistisk fakultetsnämnd, 2010-07-02
Kursen Kultur, entreprenörskap och projekt ger introduktion till kulturbegreppet, kulturens roll i samhället och kulturpolitikens innehåll och framväxt som politikområde. Vidare behandlas entreprenörers roller i samhället utifrån aspekter på ekonomi, innovation och tillväxt. Därutöver innehåller terminen kunskaper om vad projekt kan innefatta och vad projektarbete och ledarskap innebär i teori och praktik. Studenten tillägnar sig förmåga att genomföra tekniknära gestaltnings- och presentationsformer. Kursen består av 3 moment: 1) Kulturpolitik och upplevelsesamhället, 2) Entreprenörskap, kreativitet och innovationer, 3) Projektledning och projektarbete.
Efter genomgången kurs skall studenten kunna: Redogöra för: - kulturpolitikens innehåll och kännetecken i ett historiskt perspektiv Uppvisa förståelse för: - vad som kännetecknar upplevelseindustrin - kulturbegreppets olika innebörder, både estetiska och antropologiska - hur kultur verkar i samhället, och har betydelse för skapandet av identiteter - entreprenörskapets villkor i kultursektorn - vilka möjligheter som finns i digital gestaltnings- och presentationsteknik Uppvisa förmåga: - i projektledning, projektutveckling och projektarbete - i digitala gestaltnings- och presentationsformer
Behörig att antas till kursen är den som har grundläggande behörighet samt högskoleutbildning om minst 60 hp.
Undervisningens uppläggning Undervisningen består av föreläsningar, seminarier, projektarbeten, gruppövningar och individuella uppgifter. Obligatorisk närvaro anges i förekommande fall på schemat. MOMENT 1. Kulturpolitik och upplevelsesamhället (10 hp) Cultural politics and Experience society Innehåll Momentet ger en historisk bakgrund till kulturpolitikens framväxt och tillkomst som politikområde. Detta innefattar också en översikt av kulturpolitik, institutioner och organisationer idag: hur myndigheter, institutioner, finansieringsformer, bidrag, etc. fungerar. Vidare ägnas tid åt kulturteoretiska reflektioner utifrån begreppet kultur samt vilken potential kultur har för olika former av näringsverksamhet. Den expanderande upplevelseindustrin uppmärksammas: Hur har denna vuxit fram? Vilka linjer, former och möjligheter finns inom denna bransch? En del av momentet ägnas åt att den enskilde studenten inventerar fritt valda nischer inom kultursektorn, med stöd av handledning (och mentorskap). Studenten ges verktyg för att skapa en egen webbnärvaro som under hela utbildningen skall fungera som en plattform för kritisk reflektion kring den egna utvecklingen samt kring olika projektarbetens genomförande. Webbnärvaron skall vidare fungera som ett verktyg för att utveckla kunskaper, färdigheter och förhållningssätt vilket även ger studenten förutsättningar att använda webben för interaktivitet, kommunikation och informationsförmedling. Studenten skall i webbnärvaron även skapa en meritportfolio där hon/han löpande under utbildningen dokumenterar sina kompetenser. Grunderna i olika typer av digitala presentations- och gestaltningsformer behandlas i laborationer. Förväntade studieresultat Efter genomgången kurs skall studenten kunna: - redogöra för kulturpolitikens framväxt och tillkomst som politikområde - redogöra för innebörden av begreppen kulturpolitik, kulturkritik och upplevelsesamhälle - anlägga kulturteoretiska perspektiv på kultursektorn - uppvisa grundläggande kunskaper i digitala presentations- och gestaltningsformer MOMENT 2. Entreprenörskap, kreativitet och innovationer (10 hp) Entrepreneurship, ceativity and innovations Innehåll Momentet behandlar entreprenörers roller i samhället utifrån aspekter på ekonomi, innovation, tillväxt och kommunikation. Detta innefattar även förståelse för hur sociala och kulturella kategorier som kön, klass, sexualitet, funktionsnedsättning, etnicitet, ålder och regional tillhörighet, kan påverka ramarna för entreprenörskapet. Särskilt uppmärksammas entreprenörskap inom kulturområdet och de kreativa näringarna, med deras likheter och skillnader till andra former av entreprenörskap. Vidare behandlas konstnärligt och kulturpedagogiskt utvecklingsarbete från idé till färdig produkt. Konkret individuell projektutveckling ingår fortlöpande samt fördjupning i olika typer av digitala presentations- och gestaltningsformer. Förväntade studieresultat Efter genomgången kurs skall studenten kunna: - redogöra för entreprenörers olika roller i samhället - redogöra för likheter och skillnader mellan kulturentreprenörskap och andra former av entreprenörskap - uppvisa förståelse för sociala och kulturella kategoriers betydelser för kulturentreprenörskap - uppvisa fördjupade kunskaper i olika typer av digitala presentations- och gestaltningsformer MOMENT 3 Projektledning och projektarbete (10 hp) Project management and project work Momentet behandlar vad ett projekt kan innefatta samt vad projektarbete och ledarskap innebär i teori och praktik. Ett betydelsefullt inslag här är projekt- och likviditetsbudgetering. Vidare behandlas vad det innebär att arbeta i grupp och fatta gruppbaserade beslut genom ett konkret projektarbete. Momentet innefattar praktiska övningar i ledarskap samt kunskaper om projektarbetets och projektledarskapets relation till nutida organisationer och organisationsteorier. Här fördjupas arbetet med studenternas enskilda pågående projektutveckling. En väsentlig del av momentet är uppgiften för varje enskild student att identifiera och ordna med praktikplats inför termin 2, moment 2. Digitala verktyg för projekthantering används genomgående liksom viss annan relevant programvara ingår. Arbete med olika digitala presentations- och gestaltningsformer fortsätter. Förväntade studieresultat Efter genomgången kurs skall studenten kunna: Redogöra för: - projektformens karakteristika - teorier om gruppdynamik och projektledarskap Uppvisa förståelse för: - uppvisa grundläggande kunskaper i digital hantering av projekt - hur grupprocesser kan påverka arbetet i projekt - hur olika organisationsmodeller och ledarskapsteorier kan styra agerande Uppvisa förmåga att: - delta i, och leda ett kulturentreprenöriellt projekt - problematisera olika organisationsmodellers och ledarskapsteoriers för- och nackdelar - formulera och presentera en projektrapport - reflektera över det individuella projektarbetet i relation till kurslitteraturen - arbeta med digital gestaltnings- och presentationsteknik Generiska läromål: Förutom att tillägna sig ämnesspecifika kunskaper förväntas studenterna efter avslutat moment ha utvecklat sin förmåga att: - arbeta i grupp
Examination på Moment 1 och 2 sker i form av aktivt deltagande i seminarier, genom gruppredovisningar samt en avslutande individuell hemskrivning. Vid seminarier och gruppredovisningar ges betygen Godkänd eller Underkänd. Hemskrivningen bedöms med betygen Väl Godkänd, Godkänd eller Underkänd. Moment 3 examineras genom individuell hemskrivning, aktivitet vid seminarier samt genom grupprojekt som presenteras muntligt, digitalt och skriftligt (projektrapport). På seminarier och gruppövningar ges betyget Godkänd eller Underkänd och på hemskrivningen något av betygen Väl Godkänd, Godkänd eller Underkänd. Hemskrivningsperiodens inlämningsdatum gäller som tentamensdatum. För studerande som inte godkänns vid det ordinarie provtillfället anordnas ytterligare provtillfälle under terminen, samt ett uppsamlingsprov inom ett år. Får den studerande underkänt på en hemskrivning kan som alternativ till omprov restuppgift ges i form av att den eller de underkända frågorna kompletteras och bedöms på nytt. I dessa fall kan betyg på tentamen bli högst Godkänd. Bedömningen skall enligt högskoleförordningen vara individuell eller utformas på ett sådant sätt att individuell prövning kan ske för kursen i sin helhet. Examination sker enligt graderna Väl Godkänd, Godkänd eller Underkänd. Får den studerande underkänt på en hemtentamen kan i vissa fall som alternativ till omprov restuppgift ges i form av att den eller de underkända frågorna kompletteras och bedöms på nytt. I dessa fall kan betyg på tentamen bli högst Godkänd. För att bli godkänd på hela kursen krävs att samtliga prov och obligatoriska moment är godkända. Betyget utgör en sammanfattande bedömning av resultaten vid examinationens olika delar och sätts först när alla obligatoriska moment är godkända. På moment 1, 2 och 3 ges betygen Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. På kursen som helhet ges betygen Väl godkänd, Godkänd och Underkänd. För Väl godkänd på hel kurs fordras Väl godkänd på 25,5 högskolepoäng. Den som godkänts i prov får ej undergå prövning för högre betyg. Studerande som registrerats på en kurs och har registrerade poäng i Ladok på kursen skall kunna examineras på kursen och dess delmoment upp till två år efter första registreringsdatum. Den studerande får tentera högst fem gånger på varje delmoment. Studerande som två gånger har underkänts i prov har rätt att hos Humanistiska fakultetsnämnden begära annan examinator. Tillgodoräknande Tillgodoräknande prövas individuellt enligt Umeå universitets tillgodoräknandeordning, fastställd av Rektor 2002-12-17. Se: http://www.umu.se/utbildning/antagning/tillgodoraknande
För alla kursmomenten gäller att kurslitteraturen kan komma att ändras/aktualiseras vid behov, dock senast en månad före kursmomentets start. MOMENT 1: Kulturpolitik och upplevelsesamhället (10 hp)
Kulturell ekonomi : skapandet av värden, platser och identiteter i upplevelsesamhället
Aronsson Lars, Bjälesjö Jonas, Johansson Susanne
1. uppl. : Lund : Studentlitteratur : 2007 : 311 s. :
http://www.studentlitteratur.se/omslagsbild/artnr/32787-01/height/320/width/320/bild.jpg
ISBN: 978-91-44-02988-7
Se Umeå UB:s söktjänst
Ayata, Binnaz (red). 2007. Kulturekonomi. Konsten att fånga osynliga värden. Lund: Studentlitteratur. (valda delar) Nilsson, Sven, 2003. Kulturens nya vägar. Kultur, kulturpolitik och kulturutveckling i Sverige. Malmö: Polyvalent. Pripp, Oscar (red), 2004. Mångfald i kulturlivet. Botkyrka: Mångkulturellt Centrum. (valda delar) Storey, John, 2009. Cultural Theory and Popular Culture. An Introduction. Harlow, England: Pearson Longman. Öhlander, Magnus (red), 2005. Bruket av kultur. Hur kultur används och görs socialt verksamt (valda delar). Lund: Studentlitteratur. Tillkommer litteratur som väljs individuellt av varje student i samråd med lärare. MOMENT 2. Entreprenörskap, kreativitet och innovationer (10 hp) Benner, Mats, (red), 2005. Innovationer. Dynamik och förnyelse i ekonomi och samhällsliv. Lund: Studentlitteratur. (valda delar) Bjerke, Björn, 2005. Förklara eller förstå entreprenörskap? Lund: Studentliteratur. (valda delar) Gustafsson, Niklas, 2008. Upplevelseindustri. Marknadens logik och organisatoriska förutsättningar. En teoretisk genomgång av sektorns grundläggande struktur. Östersund: Institutet för tillväxtpolitiska studier. (http://www.upplevelseindustrin.se/repository/typify/files/PM2008_005.pdf) Florida, Richard, 2006. Den kreativa klassens framväxt. Stockholm: Daidalos. Hartley, John, (ed), 2005. Creative Industries. Oxford: Blackwell Publishing. Landström, Hans, 2005. Entreprenörskapets rötter. Lund: Studentlitteratur. (valda delar) Renander, Bengt, 2003. Himmel-Helvete tur och retur. En bok om kreativitetens känslor. Stockholm: Kreativitetsutveckling. Tillkommer litteratur som väljs individuellt av varje student i samråd med lärare. Referenslitteratur Algotson, Stina & Daal, Carin, 2007. Mötesplatser för Upplevelseindustrin. Metoder för samproduktion av kunskaps- och kompetensutveckling. Stockholm: KK-Stiftelsen. Bergenstjärna, Sofia & Havisto, Frida, 2006. Beautiful Business. Göteborg: Beautiful Business. Gawell, Malin, Johannisson, Bengt & Lundqvist, Mats, 2009. Samhällets entreprenörer. En forskarantologi om samhällsentreprenörskap. Stockholm: KK-Stiftelsen. (http://www.kks.se/upload/publikationsfiler/2009/samhallets-entreprenorer-2009-publ.pdf) MOMENT 3 Projektledning och projektarbete (10 hp) Börjesson, Lena (2002). Konsten att misslyckas med projekt. Malmö: Gleerup. Lööw, Monica, 2003. Att leda och arbeta i projekt. En praktisk handbok om att lyckas i projekt. Malmö: Liber Ekonomi. (valda delar) Tonnquist, Bo (2004). Projektledning. Stockholm: Bonnier utbildning. Wenell, Torbjörn (2004). Wenell om projekt. Uppsala: Uppsala Publ.House/Konsultförlaget. Wisén, Jan, 2004. Effektivt projektarbete. Stockholm: Norstedts juridik. Tillkommer litteratur som väljs individuellt av varje student i samråd med lärare.
