"False"
Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Kursplan:

Teoretiska grundtexter i kultur- och medieteori, 15 hp

Engelskt namn: Orignal Texts in Culture and Media Theory

Denna kursplan gäller: 2010-08-30 till 2012-09-02 (nyare version av kursplanen finns)

Kurskod: 1KA017

Högskolepoäng: 15

Utbildningsnivå: Avancerad nivå

Huvudområden och successiv fördjupning: Kulturanalys: Avancerad nivå, kursens fördjupning kan inte klassificeras
Drama-teater-film: Avancerad nivå, kursens fördjupning kan inte klassificeras
Etnologi: Avancerad nivå, kursens fördjupning kan inte klassificeras
Journalistik: Avancerad nivå, kursens fördjupning kan inte klassificeras
Konstvetenskap: Avancerad nivå, kursens fördjupning kan inte klassificeras
Litteraturvetenskap: Avancerad nivå, kursens fördjupning kan inte klassificeras
Medie- och kommunikationsvetenskap: Avancerad nivå, kursens fördjupning kan inte klassificeras
Museologi: Avancerad nivå, kursens fördjupning kan inte klassificeras

Betygsskala: Väl godkänd, godkänd, underkänd

Ansvarig institution: Institutionen för kultur- och medievetenskaper

Beslutad av: Humanistisk fakultetsnämnd, 2010-05-05

Innehåll

Kursen syftar till att ge fördjupande kunskaper om centrala teorier och begrepp inom det övergripande området kultur- och kommunikationsteori. På tvärvetenskaplig grund introduceras modern och klassisk forskning inom kultur- och medieteori. Kursen erbjuder individuell flexibilitet genom textbaserade seminarier. Kursen är också moment 1 i kursen Kultur- och medieteori — fördjupande magistertermin, 30 hp och riktar sig till studenter inom följande huvudområden: etnologi, journalistik, konstvetenskap, kulturanalys, litteraturvetenskap, medie- och kommunikationsvetenskap eller museologi.

Förväntade studieresultat

Efter godkänd kurs förväntas studenten: - kunna redogöra för centrala tankegångar inom området kultur- och medieteori - kunna kritiskt förhålla sig till centrala tankegångar inom området kultur- och medieteori - ha förmåga att självständigt planera och genomföra seminarier

Behörighetskrav

Filosofie kandidatexamen i något av huvudområdena drama teater film, etnologi, journalistik, konstvetenskap, kulturanalys, litteraturvetenskap, medie- och kommunikationsvetenskap eller museologi.

Undervisningens upplägg

Kursen inleds med föreläsningar utifrån varierande teman som ryms inom kursens vida ramar kring frågor som är aktuella inom respektive huvudområde. Till denna del hör viss obligatorisk litteratur som redovisas i litteraturlistan. Därefter tar en seminariedel vid, där varje studerande skall planera och hålla seminarier (med lärarstöd). Utifrån litteraturlistans valbara del ska varje student välja studier att redovisa och analysera vid eget planerat seminarium. Redovisningen ska även förberedas skriftligt av studenten och bygga på en i förväg given analysmall. Till kursen hör också aktivt deltagande vid samtliga seminarier, vilket betyder att seminarierna är obligatoriska. Med “aktivt deltagande” menas att samtliga studenter har läst boken som är i fokus för seminariet, förberett frågor och kommentarer skriftligt, vilka används som underlag till seminariets diskussioner. Det skriftliga materialet lämnas in till ansvarig lärare och fungerar som del i examinationen.

Examination

Kursen examamineras genom att planera och leda seminarier där vald studie diskuteras och redovisas i textform. Examinationen fordrar även aktivt deltagande vid alla seminarier, dvs. förberedda korta skriftliga frågor och kommentarer till kursens övriga seminarier som också lämnas in skriftligt. Bedömningen skall enligt högskoleförordningen vara individuell eller utformas på ett sådant sätt att individuell prövning kan ske för kursen i sin helhet. Examination sker enligt graderna Väl Godkänt, Godkänt eller Underkänt. För studerande som inte godkänns vid det ordinarie provtillfället anordnas vid behov ytterligare provtillfälle under terminen. Får den studerande underkänt på en hemtentamen kan som alternativ till omtentamen restuppgift ges i form av att den eller de underkända frågorna kompletteras och bedöms på nytt. I dessa fall kan betyg på tentamen bli högst Godkänd. För att bli godkänd på hela kursen krävs att samtliga prov och obligatoriska moment är godkända. Betyget utgör en sammanfattande bedömning av resultaten vid examinationens olika delar och sätts först när alla obligatoriska moment är godkända. Den som godkänts i prov får inte undergå förnyat prov för högre betyg. Studerande som registrerats på en kurs och har registrerade poäng i Ladok på kursen skall kunna examineras på kursen och dess delmoment upp till två år efter första registreringsdatum. Den studerande får tentera högst fem gånger på varje delmoment. Studerande som två gånger har underkänts i prov har rätt att hos Humanistiska fakultetsnämnden begära annan examinator. Tillgodoräknande Tillgodoräknande prövas individuellt enligt Umeå universitets tillgodoräknandeordning, fastställd av Rektor 2002-12-17. http://www.umu.se/utbildning/antagning/tillgodoraknande/

Övriga föreskrifter

I en examen får denna kurs ej ingå tillsammans med annan kurs med likartat innehåll. Vid osäkerhet bör den studerande rådfråga studierektorn vid Institutionen för kultur- och medievetenskaper.

Litteratur

Giltig från: 2010 vecka 35

Obligatorisk litteratur

Douglas, Mary: Purity and danger (Renhet och fara), London 1966 Foucault, Michel: L archeologie du savoir (Vetandets arkeologi), Paris 1969 Gombrich, E. H., Art and illusion: A study in the psychology of pictorial representation, London 1960 Habermas, Jürgen: Strukturwandel der Öffentlichkeit. Untersuchungen zu einer Kategorie der bürgerlischen Gesellschaft (Borgerlig offentlighet: Kategorierna privat och offentligt i det moderna samhället), Neuwied 1962

Radway Janice A.
Reading the romance : women, patriarchy, and popular literature
Chapel Hill : Univ. of North Carolina P. : cop.1984 : x, 274 s. :
ISBN: 0-8078-1590-X (inb.)
Se Umeå UB:s söktjänst

Ur följande lista görs urval av studenterna på kursen:

Adorno, T W, och Horkheimer, M, Dialektik der Aufklärung: philosophische Fragmente (Upplysningens dialektik: filosofiska fragment), Amsterdam 1947 Armstrong, Nancy: Desire and domestic fiction. A political history of the novel, New York och Oxford 1987 Arnheim, Rudolf, The dynamics of architectural form, Berkerly 1977 Bachtin, M.M.: Toward a philosophy of the act, Austin 1993 Bal, Mieke: Narratology: Introduction to the theory of narrative (De theorie van vertellen en verhalen), Toronto 1985 Bal, Mieke: Travelling concepts in the humanities: a rough guide, Toronto 2002 Barthes, Roland: Mythologies, Paris 1957 Barthes, Roland: La chambre claire: note sur la photographie (Det ljusa rummet: tankar om fotografiet), Paris 1981 Bauman, Zygmunt: Modernity and the Holocaust (Auschwitz och det moderna samhället) Cambridge 1989 Benedict, Ruth: Patterns of culture (Kulturmönster: livsstilar och sedvänjor), Boston 1934 Benjamin, Walter: Das Kunstwerk im Zeitalder seiner technischen Reproduzierbarkeit (Konstverket i reproduktionsåldern), Frankfurt 1963 Berman, Marshall: All that is solid melts into air: The experience of modernity (Allt som är fast förflyktigas: Modernism och modernitet) New York 1982 Bourdieu, Pierre: La distinction: Critique sociale du judgement, Paris 1979 Bourdieu, Pierre: Les règles de l art: Genèse et structure du champ littéraire (Konstens regler: det litterära fältets uppkomst och struktur), Paris 1992 Butler, Judith: Bodies that matter: On the discursive limits of sex, New York 1993 Butler, Judith: Gender trouble: Feminism and the subversion of identity (Genustrubbel: feminism och identitetens subversion), New York 1990 Clifford, James & Marcus, George: WritingcCulture: The poetics and politics of ethnography, Berkeley 1986 Derrida, Jacques: Mal d archive: Une impression freudienne, Paris 1995 Foucault, Michel: Histoire de la sexualité (Sexualitetens historia), band 1-3, Paris 1978 Felski, Rita: The Gender of modernity, Cambridge, Mass., 1995 Giddens, Anthony: The consequences of modernity (Modernitetens följder), Stanford 19990 Goffman, Erving: The presentation of self in everyday Life (Jaget och maskerna: en studie i vardagslivets dramatik), Edinburgh 1956 Greenblatt, Stephen: Renaissance self-fashioning. From More to Shakespeare, Chicago 1980 Hall, Stuart: Representation: Cultural representations and signifying practices, London 1997 Jameson, Fredric: The political unconscious: Narrative as a socially symbolic act (Det politiska omedvetna: Berättelsen som social symbolhandling), London 1981 Kant, Immanuel: Critik der Urtheilskraft (Kritik av omdömeskraften), Frankfurt 1792 McClintock, Anne: Imperial leather: Race, gender and sexuality in the colonial context, London 1995 McLuhan, Marshall: Understanding Media: The extensions of man (Media: Människans utbyggnader), London 1964 Mulvey, Laura: Visual and Other Pleasures, Bloomington 1989 Nussbaum, Martha C., Upheavals of thought: The intelligence of emotions, Cambridge, 2001 Ong, Walter J: Orality and literacy: The technologizing of the word (Muntlig och skriftlig kultur: Teknologiseringen av ordet), London 1982 Ricoeur, Paul: Temps et récit vol 1-3, Paris 1983- 1985 Ricoeur, Paul: Interpretation theory: discourse and the surplus of meaning, Fort Worth 1976 Sonntag, Susan: Regarding the pain of others (Att se andras lidande), New York 2003 Paul Willis: Learning to Labour: How working class kids get working class jobs (Fostran till lönearbete), Farnborough 1977 Pollock, Griselda: Differencing the canon: Feminist desire and the writing of art s histories, London 1999 Williams, Raymond: Culture and Society: 1780-1950, Harmondsworth 1958 Williams, Raymond: The Long Revolution, London 1961

Mills C. Wrightq (Charles Wright)
The sociological imagination.
New York,c 1959 : 1959 :