Engelskt namn: Comparative Literature B
Denna kursplan gäller: 2008-01-21 till 2010-01-17 (nyare version av kursplanen finns)
Kursplan för kurser med start efter 2015-01-19
Kursplan för kurser med start mellan 2010-01-18 och 2015-01-18
Kursplan för kurser med start innan 2010-01-17
Kurskod: 1LV002
Högskolepoäng: 30
Utbildningsnivå: Grundnivå
Huvudområden och successiv fördjupning:
Litteraturvetenskap: Grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav
Betygsskala: Väl godkänd, godkänd, underkänd
Ansvarig institution: Institutionen för kultur- och medievetenskaper
Beslutad av: Humanistisk fakultetsnämnd, 2007-10-03
Kursen ger grundläggande kunskaper om skönlitteraturens historia och genrer. Den studerande tränas i att tillägna sig och analysera texter från skilda tider och genrer, med särskilt fokus på den västerländska litteraturhistorien.
Efter genomgången kurs skall den studeranden ha: - erhållit goda kunskaper om den västerländska skönlitteraturens historia och genrer genom studium och analys av valda texter från områdena äldre lyrik och epik , äldre prosa samt äldre drama och teater. - erhållit grundläggande kunskaper om litteraturvetenskapligt skrivande och metod och övat sig i att under handledning tillämpa dem på ett avgränsat problemområde inom litteraturen.
Univ:Litteraturvetenskap A 30 högskolepoäng
Kursen består av fyra moment om 7,5 hp vardera. Undervisningen består av föreläsningar och litteraturseminarier. Moment 1: Äldre lyrik och epik (7,5 hp) Inriktning: Lyrik och epik från antiken till mitten av 1700-talet studeras. Undervisning: Föreläsningar och textseminarier. Obligatorisk närvaro på seminarierna. Examination: Löpande examination i kombination med skrivuppgift och/eller skrivning. Moment 2: Äldre prosa (7,5 p) Inriktning: Prosaverk från antiken till och med 1800-talet studeras. Undervisning: Föreläsningar och textseminarier. Obligatorisk närvaro på seminarierna. Examination: Löpande examination i kombination med skrivuppgift och/eller skrivning. Moment 3: Äldre drama och teater (7,5 hp) Inriktning: Drama och teater från antiken till och med 1800-talet studeras. Undervisning: Föreläsningar och textseminarier. Obligatorisk närvaro på seminarierna. Examination: Löpande examination i kombination med skrivuppgift och/eller skrivning. Moment 4: Uppsats (7,5 hp) Inriktning: Ett avgränsat problemområde inom litteraturen studeras med tillämpning av ett vetenskapligt betraktelsesätt. Undervisning: Föreläsningar, metodseminarier, individuell handledning, ventileringsseminarier. Obligatorisk närvaro på seminarierna. Examination: En mindre individuell uppsats om högst 15 sidor (12 punkter, radavstånd 1,5) som ventileras på ett seminarium samt genomförd opposition på annans uppsats.
På samtliga moment - liksom för hela kursen - ges något av betygen Väl godkänd, Godkänd, Underkänd. För Väl godkänd på hela kursen krävs sammanlagt 15 hp väl godkända. Prov sker vid särskilda tentamenstillfällen i slutet av resp. moment (ordinarie tentamen + omtentamen) samt inför varje terminsstart. Den studerande har rätt till högst fyra prov på varje moment. Studerande som underkänts två gånger i prov har rätt att hos Humanistiska fakultetsnämnden begära att annan examinator utses för att bestämma betyg. Den som godkänts i prov får ej undergå förnyat prov för högre betyg. TILLGODORÄKNANDE Ansökan om tillgodoräknande enligt Umeå universitets tillgodoräknandeordning ställs till Registrator, Umeå universitet, 901 87 Umeå. Ansökan sker på särskild blankett. Tillgodoräknande prövas alltid individuellt (se universitetets regelsamling och tillgodoräknandeordning).
Kursen ger tillsammans med Litteraturvetenskap A, 30 hp samt 60 poäng i Svenska/Nordiska språk ämnesteoretisk behörighet att undervisa i ämnet Svenska inom gymnasieskolan. Kursen får ej tillgodoräknas i kandidat- eller magisterexamen tillsammans med litterära moment inom lärarprogrammet, inriktning svenska.
Litteraturlistan är fastställd att gälla från 2008 vecka 04. Revidering före ny kursstart kan förekomma. Moment 1: Äldre lyrik och epik (7,5 hp) Följande antologier används: HSK = Hundra skrivande kvinnor, del 1, red. Birgitta Svanberg och Ebba Witt-Brattström. LK = Litteraturens klassiker, följande delar: Grekisk litteratur, del 1, Romersk litteratur, Medeltidens litteratur, del 1 2, Renässansens litteratur, del 1 2, Europeisk lyrik, del 1. Red. L. Breitholtz, 2 uppl., Stockholm 1981 eller senare. SL = Svensk litteratur, Del 1 2. Red. B. Olsson, T. Stålmarck, Stockholm 1993 1994 eller senare. LSP= Levande svensk poesi. Dikter från 600 år, urval av Björn Håkanson, Natur & Kultur 2005. TSS = Texter från Sapfo till Strindberg, red. Dick Claésson, Lars Fyhr, Gunnar D Hansson, Studentlitteratur 2006. Facklitteratur I samråd med läraren väljs ett pensum ur denna lista: Aristoteles, ur Poetiken (Alternativ titel Om diktkonsten). Auerbach, E., Mimesis, 1946 och senare.
Elleström Lars
Lyrikanalys : en introduktion
Lund : Studentlitteratur : 1999 : 179 s. :
ISBN: 91-44-00805-8
Se Umeå UB:s söktjänst
Holm, B., Tusen år av ögonblick, Sthlm 2002. Holmberg, C.-G. & Ohlsson, A., Epikanalys. En introduktion. Lund 1999. Linnér, S., Den gyllene lyran. Archilochos, Sapfo, Pindaros. Sthlm 1989. Ong, W., Muntlig och skriftlig kultur. Teknologiseringen av ordet. Gbg 1990. Kap. 1 3 och 6. Street, B. Social Literacies: critical approaches to literary development, ethnography and education, London 1995 Svenbro, J., Jag skriver, alltså ska jag dö: En allegorisk Sapfodikt . I: Lyrikvännen 2 3/1986. Litteraturens historia i Sverige. B. Olsson & I. Algulin. 1987. Litteraturens historia i världen. B. Olsson & I. Algulin. 1990. Den Svenska Litteraturen. Red. S. Delblanc & L. Lönnroth. Del 1, Sthlm 1987. Nordisk kvinnolitterturhistoria I., red. E.M. Jensen. Höganäs 1993. Skönlitteratur I samråd med läraren väljs ett pensum ur denna kronologiskt ordnade lista: Sapfo, Alkaios, Archilochos, Pindaros. Bibeln: Några psaltarpsalmer, Höga Visan. Horatius, Catullus. Petrarca. Ronsard, Villon. Shakespeare, några sonetter. Wivallius, Lucidor, Brenner. I samråd med läraren väljs ett pensum ur denna kronologiskt ordnade lista: Homeros, ur Iliaden (LK), Odysséen. Björkesons översättning. Bibeln: 1 Mosebok, Ruts bok, Jobs bok, Lukas 10, Johannes evangelium, kap 1. Vergilius, ur Aeneiden. (LK eller Björkesons översättning). Dante, ur Den gudomliga komedien: Helvetet sång 1 3, 5, 33 34; Skärselden sång 30 33; Paradiset sång 30 33, Björkesons översättning. Dessutom ytterligare ett urval medeltida episka texter ur LK. Chaucer, G., Canterburysägner. (LK). Milton, ur Det förlorade paradiset. (LK). Stiernhielm, Herkules. (SL I). Dessutom ytterligare ett urval episka texter från renässansen ur LK. Eddadiktning: Völuspá; Hávamál; Gudrunarkvida. Nials saga. Övers. Hj. Alfving eller I. Fries. Några medeltida svenska ballader. I: SL I. Birgittas uppenbarelser. I: SL I Moment 2: Äldre prosa (7,5 hp) Följande antologier används: LK = Litteraturens klassiker, följande delar: Grekisk litteratur , del 1, Renässansens litteratur, del 1, Tre 1700-talsromaner. Red. L. Breitholtz, Stockholm 1981 eller senare. TSS = Texter från Sapfo till Strindberg, red. Dick Claésson, Lars Fyhr, Gunnar D Hansson, Studentlitteratur 2006. Facklitteratur: I samråd med läraren väljs ett pensum ur denna lista: Auerbach, E., Mimesis, 1946 och senare. Bachtin, M., Kronotopen samt Epos och roman , i förf:s Det dialogiska ordet, Gråbo 1988. Holm, B., Tusen år av ögonblick, Sthlm 2002. Holmberg, C.-G. & Ohlsson, A., Epikanalys. En introduktion. Lund 1999. Kundera, M., Romankonsten, Sthlm 1988. Litteraturens historia i Sverige. B. Olsson & I. Algulin. 1987. Litteraturens historia i världen. B. Olsson & I. Algulin. 1990. Den Svenska Litteraturen. Red. S. Delblanc & L. Lönnroth. Sthlm 1987. Nordisk kvinnolitterturhistoria I III, Höganäs 1993 1996 och följande. Watt, I., The Rise of the Novel. 1957 och senare. Ett antal analyser och essäer enligt lärares anvisning Skönlitteratur I samråd med läraren väljs ett pensum ur denna kronologiskt ordnade lista: Longos, ur Daphnis och Chloe (LK, Grekisk litteratur, del 1). Boccaccio, ur Decamerone. (LK, Renässansens litteratur, del 1). Cervantes, Don Quijote, Stockholm 1995. Urval enligt lärares anvisning. Mme de la Fayette, Princesse de Clèves. Voltaire, Candide. Rousseau, ur Bekännelser. Richardson, S, Pamela eller dygdens belöning. Fielding, H., ur Tom Jones. Goethe, J. W, Den unge Werthers lidanden. Shelley, M., Frankenstein eller den moderne Prometheus. Almqvist, C.J.L., Drottningens juvelsmycke. Bremer, F., Familjen H***. Stendhal, H., Rött och svart. Balzac, H. de, Pappa Goriot. Flygare-Carlén, E., Rosen på Tistelön. Brontë, Ch., Jane Eyre. Flaubert, G., Madame Bovary. Dostojevskij, F., Brott och straff. Strindberg, A., Röda rummet; Giftas 1 2, förordet och minst två noveller. Benedictsson, V., Pengar. Novellurval ur Synd, red. Birgitta Ney. Lagerlöf, S., Gösta Berlings saga. Stoker, B., Dracula. Moment 3: Äldre drama och teater (7,5 hp) Facklitteratur Bergman, G. M., Den moderna teaterns genombrott (stencil enl. avtal). Brockett, O. G., History of the Theatre, London 1987 el. senare. Holm, I. (red.), Teater 1. Polemik, Teorier, Manifest, Lund 1970 el. senare (urval). Hov, L., Thalias første døtre, Oslo 1990 (urval). Kettle, A., Från Hamlet till Lear . I: Aspelin, K. (red.), Marxistiska litteraturanalyser, 1970. Serlio, S., Scener och teatrar (stencil enligt avtal). Ett antal analyser och essäer läses enligt lärares anvisning. Skönlitteratur Aiskylos, Agamemnon (LK). Sophokles, Antigone (VD 1). Euripides, Medea (LK). Aristophanes, Molnen (LK). Terentius, Adelphi (LK). Officium Stellæ (LK). St Niklasspelet (LK). Shakespeare, W., Henrik IV, del 1 (stencil). Shakespeare, W., Hamlet. Shakespeare, W., Kung Lear . Vega, L. de, Fårakällan (LK). Molière, Tartuffe (LK). Racine, Fedra (MLF 42 eller VD 2). Schiller, F. Von, Maria Stuart (stencil). Birch-Pfeiffer, Ch., Mor och son (stencil). Sardou, V., Familjen Benoiton (stencil). Hedberg, F., Dagen gryr (stencil). Strindberg, A., Mäster Olof. Ibsen, H., Ett dockhem (t. ex. VD 2). Ibsen, H., Gengangere. Moment 4: Uppsats (7,5 hp) Handböcker och skönlitteratur med anknytning till valt tema eller författarskap.