Engelskt namn: Swedish Language A
Denna kursplan gäller: 2007-02-12 till 2010-08-29 (nyare version av kursplanen finns)
Kurskod: 1NS012
Högskolepoäng: 30
Utbildningsnivå: Grundnivå
Huvudområden och successiv fördjupning:
Svenska/nordiska språk: Grundnivå, har endast gymnasiala förkunskapskrav
Betygsskala: Väl godkänd, godkänd, underkänd
Ansvarig institution: Institutionen för språkstudier
Beslutad av: Humanistisk fakultetsnämnd, 2007-06-25
Kursen är en grundkurs i modern svenska. I kursen studeras sambandet mellan språk och identitet i dagens svenska språksamhälle ur såväl språkpolitiskt som språksociologiskt perspektiv. Vidare beskrivs svenskan som språksystem och vad som är speciellt med svenskan i jämförelse med andra språk, t.ex. när det gäller uttal, ordbildning och ordföljd. Även det moderna samhällets lyssnande, talande och samtalande belyses, från det privata samtalets dialog till det offentliga samtalets retoriska monolog. Därtill analyseras texter ur ett språkvetenskapligt perspektiv. Olika analysmetoder presenteras och praktiseras på skilda sakprosatexter. I kursen ingår även eget skrivande. Kursens övergripande syfte är att den studerande genom egen reflektion samt samverkan med andra kursdeltagare och kursens lärare ska kunna göra en syntes av kursinnehållet och därigenom uppnå en helhetssyn på modern svenska. Kursen består av följande moment: 1. Dagens svenska språksamhälle 7,5 hp 2. Svenska språkets grammatik 7,5 hp 3. Samtal och talande 7,5 hp 4. Texter och skrivande 7,5 hp Moment 1. Dagens svenska språksamhälle (7,5 hp) Momentet utgör en introduktion till ämnet språkvetenskap/nordiska språk och ger samtidigt grundläggande kunskap om dagens svenska språksamhälle. Här presenteras och diskuteras samband mellan språk och identitet ur olika perspektiv: både individuell identitet och gruppidentitet, men också sambandet mellan språk och identitet på en mer uttalat politisk nivå i språkplaneringssammanhang. Diskussionen av individuell identitet utgår från studenternas reflektioner över den egna språkliga praktiken och dess samband med identitet. Följande fyra delmoment behandlas i moment 1: 1. Introduktion till språkvetenskap. Följande frågor behandlas här: Vad är ett språk? Vad kan man när man kan ett språk? Vilka samband finns mellan språk och verklighet? Här ges också en första överblick över språkets skilda nivåer och skilda forskningsområden inom språkvetenskap/nordiska språk. 2. Språksociologi. Fem sociala variabler problematiseras: kön, klass, ålder, etnicitet och plats. Med plats avses dialektalt och/eller regionalt språkbruk. Attityder till dialekt och dialektens samband med identitet tas upp här. 3. Språkpolitik och språkvård. Dagens språksituation i Sverige presenteras. Här behandlas flerspråkighet, minoritetsspråk, engelskans ställning och svenskans ställning i EU. Dessutom redovisas de språkplaneringsinsatser som görs i Sverige. I första hand presenteras språkpolitiska åtgärder, men också språkvårdande insatser tas upp. 4. Skrivprocessen. Här ges en orientering om skriftspråkets och talspråkets skilda förutsättningar och de konsekvenser som dessa får för skriftproduktion. Skrivprocessen som arbetssätt introduceras. Moment 2. Svenska språkets grammatik (7,5 hp) I detta moment beskrivs svenska språket som språksystem. Beskrivningen utgår från ett funktionellt perspektiv på språk och språkanvändning, men även andra språkteoretiska inriktningar aktualiseras, såsom interaktionell lingvistik och kognitiv lingvistik. Den språkliga analys och kategorisering som utgör momentets kärna, liksom använd terminologi, är dock språkvetenskapligt allmängods. I moment 2 behandlas svenska språket med fokus på språkliga kategoriers form, betydelse och funktion. Detta innebär att man studerar hur ord, fraser, satser och meningar är uppbyggda och vilka centrala mönster och regler som finns i modern svenska, framför allt när det gäller ordbildning, ordböjning och ordföljd samt konstruktioner som är vanliga i samtalsspråk, t.ex. batterier, säljer ni det här? I samband med behandlingen av grammatiska kategorier och regler tas vanliga språkriktighetsfrågor upp till diskussion, t.ex. användningen av sin och hans/hennes. Vidare behandlas ords referens och betydelse samt betydelserelationer mellan ord. Särskild vikt läggs vid ords flertydighet och hur ett ords olika betydelser kan vara relaterade till varandra. Även fraser och satser som utgör relativt fasta enheter diskuteras, bl.a. fraser som lägga korten på bordet. Momentet har ett språkjämförande perspektiv med fokus på vad som är speciellt med svenskan eller de skandinaviska språken generellt. Språkliga kategorier och mönster i svenskan belyses också i språkinlärningsperspektiv genom exempel från barns språkutveckling. Moment 3. Samtal och talande (7,5 hp) Momentet behandlar talandets, lyssnandets och samtalandets villkor i det moderna samhället, både i kommunikation ansikte mot ansikte och via telefon. Momentet baseras på etnometodologisk samtalsanalys (CA) i modifierad tillämpning men även diskursanalytiska (DA) aspekter tas upp. "Samtal och talande" består av två delmoment: 1. Samtalsanalys. Här fokuseras samtal i yrkesliv och offentlighet men även vardagliga och privata samtal behandlas. Samtalen analyseras ifråga om ämne och interaktion mellan deltagarna, t.ex. turtagning och samtalsstöd. Inom momentet behandlas också berättande och argumentation i samtal. Samtalet och talandet betraktas även i ett större perspektiv där samtalet som social praktik betonas. Särskild vikt läggs vid makt- och dominansförhållanden i samtal. 2. Praktisk tillämpning. Delmomentet utgörs av praktiska övningar där den studerande får agera i olika samtalsroller, i progression från mindre formella till mer formella situationer. Moment 4. Texter och skrivande (7,5 hp) Momentet behandlar det moderna samhällets sakprosatexter. Att förstå hur sakprosatexter är strukturerade och hur de kommunicerar är väsentligt för att bedöma texter ur ett objektivt, kvalitativt, funktionellt, receptionellt och läsbarhetsperspektiv. Genom analys av olika typer av sakprosatexter utifrån ett kritiskt språkvetenskapligt perspektiv tränas detta under momentets gång. I "Texter och skrivande" ingår två delmoment: textanalys och eget skrivande. 1. Textanalys. Här behandlas främst analys av sakprosatexter vilka analyseras genreteoretiskt, språkligt, innehållsligt och utifrån de relationer som de signalerar. I mindre omfattning behandlas också en annan typ av textanalytisk metod, multimodal analys (skrivna texter ses inte bara som rent språkliga fenomen utan också t.ex. bilder och grafisk formgivning antas skapa mening). I kursen ingår flera övningar, både enskilt och i grupp, i analys och bedömning av texter. 2. Eget skrivande. Delmomentet består av eget skrivande där den studerande aktivt ska tillämpa sin kunskap om skilda textgenrer.
Efter genomgången kurs i Svenska språket A (30 hp) ska den studerande kunna - diskutera dagens svenska språksamhälle i ett helhetsperspektiv - analysera och beskriva svenska språket i ett grammatiskt perspektiv - analysera och beskriva olika typer av samtal - analysera och beskriva olika typer av texter Moment 1. Dagens svenska språksamhälle 7,5 hp Efter genomfört moment ska den studerande: - ha kännedom om språkets nivåer: fonologi, morfologi, syntax, textnivå, semantik och pragmatik. - kunna diskutera sambandet mellan språk och identitet. - kunna beskriva dagens svenska språksituation och språkpolitik. - behärska skrivprocessen som arbetsmetod i skrivandet och kunna ta ansvar för och arbeta konstruktivt med både egna och andras texter. - kunna diskutera skillnader och likheter mellan talspråk och skriftspråk. - ha fått en inblick i språkfilosofiska frågor som berör sambandet mellan språk och verklighet. Moment 2. Svenska språkets grammatik 7,5 hp Efter genomfört moment ska den studerande kunna: - redogöra för och exemplifiera de olika nivåerna i språkbeskrivningen (fonem, grafem; morfem, ord, fras, sats, mening) och centrala begrepp som huvudord och bestämning och överordning och underordning - beskriva centrala mönster och regler när det gäller svenskans ordbildning, ordböjning och ordföljd samt ett urval grammatiska konstruktioner - genomföra en grammatisk analys (morfologi, syntax) i enlighet med de modeller som tillämpas i momentet, bl.a. positionsgrammatisk analys - redogöra för svenskans fonologi både på ordnivå och satsnivå - redogöra för lexikala enheters form och betydelse och ords betydelserelationer samt olika modeller för ordsemantisk analys - genomföra en ordsemantisk analys - diskutera gränsdragningsproblem i den språkliga kategoriseringen, bl.a. när det gäller ordklasser - ge en karaktäristik av svenska språkets fonologi, morfologi och syntax i ett språktypologiskt perspektiv samt kunna ge exempel på problematiska drag i svenskan i språkinlärningsperspektiv - göra iakttagelser av svenskt språkbruk i tal och skrift och beskriva iakttagelserna med hjälp av språkvetenskaplig terminologi - diskutera ett urval språkriktighetsfrågor och problematisera beteckningar som "rätt"/"fel" och "bra"/"dåligt" språk. Moment 3. Samtal och talande 7,5 hp Efter genomfört moment ska den studerande kunna: - redogöra för institutionella och privata samtals struktur och funktion, både i fråga om likheter och skillnader - identifiera och beskriva centrala enheter och principer i samtal, såsom samtalsfaser, samtalsturer och turtagning, samtidigt tal och avbrott/samtalsstöd - identifiera och beskriva olika samtalsstrategier som skapar närhet och solidaritet eller distans och respekt - identifiera och diskutera maktobalans och dominansförhållanden i samtal i ett diskursanalytiskt perspektiv - transkribera, analysera och beskriva ett samtal dels i mikroperspektiv (CA), dels i makroperspektiv (DA) - inta olika samtalsroller och diskutera den muntliga kommunikationens villkor och möjligheter Moment 4. Texter och skrivande 7, 5 hp Efter genomgånget moment ska den studerande kunna: - redogöra för vad en text är - redogöra för grunderna i språkvetenskaplig genreteori - beskriva hur en multimodal textanalys kan användas - kunna redogöra för och diskutera sakprosabegreppet - utföra en kvalitativ kritisk textanalys på en sakprosatext utifrån dess textuella, ideationella och interpersonella karaktär - tillämpa sin medvetenhet om genrer i det egna skrivandet
Sv B/Sv2 B, En B eller Univ:Svenska för utländska stud A + Gymn En B
Den studerande förväntas aktivt söka kunskap och även utveckla strategier för det egna lärandet. Läraren ska sträva efter att kontextualisera undervisningen, dvs. sätta in den nya kunskapen i sitt sammanhang, samt söka förankra innehållet i den studerandes erfarenheter, för att på så sätt stimulera integreringen av den nya kunskapen. Undervisningen består av lektioner, gruppövningar och seminarier, varav vissa är obligatoriska.
Kunskaperna prövas inom ramen för undervisning i individuella inlämningsuppgifter, vid obligatoriska seminarier och/eller i skriftliga prov. På samtliga moment ges betygen Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd. För studerande som inte blivit godkänd vid ordinarie provtillfälle anordnas ytterligare provtillfälle. Studerande som två gånger underkänts i prov har rätt att hos Humanistiska fakultetsnämnden begära att annan examinator utses att bestämma betyg. För sammanfattningsbetyget Väl godkänd krävs Väl godkänd på mer än 15 poäng. Moment 1. Dagens svenska språksamhälle 7,5 hp Delmoment 1-3 examineras genom muntlig eller skriftlig tentamen. Delmoment 4, skrivprocessen, examineras genom en individuell skriftlig uppgift. Skrivuppgiften slutbehandlas i seminarium, med obligatorisk närvaro. Moment 2. Svenska språkets grammatik 7,5 hp Momentet examineras dels löpande genom uppgifter som redovisas muntligt eller skriftligt, dels genom skriftlig sluttentamen. Moment 3. Samtal och talande 7,5 hp Delmoment 1 examineras dels genom uppgifter som redovisas muntligt, dels genom en skriftlig tentamen där den studerande får transkribera, analysera och beskriva ett eget inspelat samtal. I delmoment 2 är den praktiska tillämpningen i sig examinerande. Moment 4. Texter och skrivande 7,5 hp Delmoment 1 examineras genom en muntlig eller skriftlig uppgift som ventileras vid ett obligatoriskt seminarium, samt genom en muntlig eller skriftlig tentamen. Delmoment 2 examineras genom en individuell skriftlig uppgift. Tillgodogörande Ansökan om tillgodoräknande enligt Umeå universitets tillgodoräknandeordning ställs till Registrator, Umeå universitet, 901 87 Umeå. Ansökan sker på särskild blankett. Tillgodoräknande prövas alltid individuellt (se universitetets regelsamling och tillgodoräknandeordning).
Obligatorisk litteratur (ca 800 sidor) 1. Introduktion till språkvetenskap Bolander, Maria 2001. Funktionell svensk grammatik. (Kap. 1 Om språk och grammatik s. 9-29.) Stockholm. (20 sidor) Teleman, Ulf m. fl. 2001. Inledning till grammatiken. Stockholm. (Inledningen. Avsnitt 5: Grammatiken bara en del av språket och språkbeskrivningen, s. 30-36. (6 sidor) Westman, Margareta 1995. Språket och verkligheten. I: Språkets lustgård och djungel. (Skrifter utgivna av Svenska Språknämnden 79.) S. 123-141. Stockholm. (18 sidor) 2. Språksociologi kön, ålder, klass, etnicitet, plats Andersson, Lars-Gunnar 2008. Dialekter och sociolekter. ? I: Eva Sundgren (red.), Sociolingvistik, s. 34 70. Stockholm: Liber. (33 sidor) Anward, Jan 1996. Om språkets roll i olika skeden av livet. I: Språk och stil 6, s. 27-37. (10 sidor) Edlund Ann-Catrine, Erson, Eva & Milles, Karin 2007. Språk och kön. Kap. 9. Dialekt, kön och identitet, s. 161 178. Stockholm: Norstedts akademiska förlag. (17 sidor.) Gunnarsdotter Grönberg, Anna 2008. Ungdomsspråk. I: Eva Sundgren (red.), Sociolingvistik, s. 221 257. Stockholm: Liber. (36 sidor) Lainio, Jarmo. Tvåspråkighet och språkkontakter i Sverige gammalt fenomen, nya utvecklingar. I: Eva Sundgren (red.), Sociolingvistik, s. 258 303. (45 sidor) Lindberg, Inger 2002. Myter om tvåspråkighet. I: Språkvård 4, s. 22-28. (6 sidor). Nordberg, Bengt 2008. Vad är sociolingvistik? I: Eva Sundgren (red.), Sociolingvistik, s. 11 33. Stockholm: Liber. (22 sidor) Ohlsson, Maria 2008. Språk och genus. I: Eva Sundgren (red.), Sociolingvistik, s. 144 184. (40 sidor) Sundgren, Eva 2008. Språklig variation och förändring. I: Eva Sundgren (red.), Sociolingvistik, s. 71 112. Stockholm: Liber (41 sidor) 3. Språkpolitik och språkvård Engelskan i Sverige. Språkval i utbildning, arbete och kulturliv. (Småskrift utgiven av Svenska språknämnden.) 2004. (174 sidor) --- Gunnarsson, Britt-Louise 2004. Svenska. English eller Deutsch. Om språksituationen vid svenska universitet och högskolor. s. 108-129. 21 sidor. --- Hyltenstam, Kenneth 2004. Engelskan, skolans språkundervisning och svensk språkpolitik. s. 36- 107. 71 sidor. --- Josephson, Olle 2004a. Engelskan i 2000-talets Sverige. s. 7-24. 17 sidor. --- Josephson, Olle & Jämtelid, Kristina 2004. engelska som koncernspråk, svenska som fikaspråk, arabiska som modersmål. s. 130-151. 21 sidor. --- Lindberg, Ulf 2004. Rap på svenska, rock på engelska, lyrik på modersmålet. Språkval i olika delar av svenskt kulturliv. s. 25-35. 10 sidor. --- Melander, Björn 2004a. Vinna eller försvinna. Om svenskans användning i EU-sammanhang. s. 152-173. 21 sidor. Melander, Björn 2004b. Talspråket är viktigt för jämlikheten. I: Språkvård 1, s. 28-32. (4 sidor) Melander, Björn 2008. Språkpolitik och språkvård. I: Eva Sundgren (red.), Sociolingvistik, s. 310 335. (25 sidor) Språkriktighetsboken. (Skrifter utgivna av Svenska språknämnden 93.) Stockholm. (Inledning s. 7-37.) (30 sidor) 4. Skrivprocessen Melin, Lars 2004. Människan och skriften. Tecken, historia, psykologi. Stockholm: Norstedts ordbok. (102 sidor) --- Del 1. Historiska perspektiv. s. 9-72. 63 sidor. --- Del 4. Skrivandets psykologi s. 201-240. 39 sidor.
Strömquist Siv
Skrivprocessen : teori och tillämpning
3., omarb. och utök. uppl. : Lund : Studentlitteratur : 2007 : 180 s. :
ISBN: 978-91-44-00431-0
Se Umeå UB:s söktjänst
Dahl, Östen 2001. Språkets enhet och mångfald. Lund: Studentlitteratur. Domeij, Richard 2005. Datorn granskar språket. (Skrifter utgivna av Svenska språknämnden 92.) Stockholm. Hyltenstam, Kenneth (red.) 1999. Sveriges sju inhemska språk ett minoritetsspråksperspektiv. Lund: Studentlitteratur. Håkansson, Gisela 1998. Språkinlärning hos barn. Lund: Studentlitteratur. Josephson, Olle 2004. ju ifrågasatta självklarheter om svenskan, engelskan och alla andra språk. (Skrifter utgivna av Svenska språknämnden 91.). Linell, Per 1982 (eller senare). Människans språk. Kap. 1-3. Lund. Melander, Björn 2000. EU:s språkpolitik. En mångfasetterad fråga. I: Björn Melander (red.) Svenskan som EU-språk, s. 13-28. Stockholm. Melin, Lars 2000. Språk som syns. Om den grafiska formens samspel med verbalt språk. (Ord och stil 31.) Stockholm. Mål i mun. Förslag till handlingsprogram för svenska språket. Betänkande av kommittén för svenska språket. (SOU 2002:27). Stockholm. Oakes, Leigh 2003. Svenskan och svenskheten. I: Språkvård 3, s. 30-35. Palmgren, Sten 2000. Inträde i en flerspråkig rättsordning ett finländskt perspektiv. I: Björn Melin (red.) Svenskan som EU-språk, s. 29-45. Stockholm. Språkvårdsportalens hemsida. www.svenskaspraket.nu. Teleman, Ulf 2003. Tradis och funkis. Svensk språkvård och språkpolitik efter 1800. Stockholm: Norstedts ordbok.
Mer än ett språk : en antologi om två- och trespråkigheten i norra Sverige
Åhl Hans, Westergren Eva
1. uppl. : Stockholm : Norstedt : 1997 : [6], 244, [1] s. :
ISBN: 91-1-971842-X (inb.)
Se Umeå UB:s söktjänst
Obligatorisk litteratur ca 640 textsidor och ca 80 sidor med analysövningar. Andersson, Lars-Gunnar 2004. Språktypologi och språksläktskap. 4:e uppl. Stockholm: Almqvist & Wiksell. Ca 95 s. Bolander, Maria 2005. Funktionell svensk grammatik. Stockholm: Liber. Ca 200 s. Bolander, Maria 2005. Funktionell svensk grammatik. Övningsbok. Stockholm: Liber. Ca 70 s. Eriksson, Mats 2001. Syntaxens sociala sida en inledande diskussion av turtillägg i samtal. I: Språk och Stil 11. S. 5-24. Håkansson, Gisela 1998. Språkinlärning hos barn. Lund:Studentlitteratur. Ca 125 s. Jakobson, Ulrika 2002. Om det metaforiska mötet mellan konkreta verb som svenskans gå och ligga och engelskans run. I: Språk och Stil 12. S. 189 210. Kotsinas, Ulla-Britt 1990. Ordbildning i slangspråk. I: Svenskans beskrivning 19. S. 137-148. Lindholm. Camilla och Lindström, Jan 2004. Dislokationer och fristående topiker. Två annexkonstruktioner i talad svenska. I: Svenskans Beskrivning 26. S. 196-207. Sköldberg, Emma 2002. Idiom, flertydighet och kreativa skribenter. I: Språk och Stil 12. S. 47-58. Språkriktighetsboken 2005. Skrifter utgivna av Svenska språknämnden 93. Stockholm. S. 219-236 (Pronomen), 239-260 (Kongruens), 356-360, 373-383 (Utelämningar och tillägg) Svenska språknämndens hemsida. http://www.spraknamnden.se/ Tidskriften Språkvård Ett tidskriftsnummer väljs av undervisande lärare. Teleman, Ulf, Hellberg, Staffan och Andersson, Erik 2001. Inledning till grammatiken. Stockholm: Svenska Akademien och Norstedts Ordbok. Ca 80 s. Westman, Margareta 1987. Åsikter om svenskt språkbruk. I: Språkvård 1989/3. S. 5-16. Referenslitteratur till Svenska språkets grammatik Anward, Jan och Nordberg, Bengt (red.) 2005. Samtal och grammatik. Studier i svenskt samtalsspråk. Lund: Studentlitteratur. Dahl, Östen 2000. Språkets enhet och mångfald. Lund: Studentlitteratur. Garlén, Claes 1987. Svenskans fonologi. Lund:Studentlitteratur. Hultman, Tor G. 2003. Svenska Akademiens språklära. Stockholm: Norstedts Ordbok. Liljestrand, Birger 1993. Så bildas orden. Handbok i ordbildning. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur. Josefsson, Gunlög 2001. Svensk universitetsgrammatik för nybörjare. Lund:Studentlitteratur Josefsson, Gunlög 2005. Ord. Lund: Studentlitteratur. Larsson, Kent 1980. Svenska meningar. Lund:Studentlitteratur Malmgren, Sven-Göran 1994. Svenskans lexikologi. Lund:Studentlitteratur.
Platzack Christer
Svenskans inre grammatik : det minimalistiska programmet : en introduktion till modern generativ grammatik
Lund : Studentlitteratur : 1998 : [2], ix, [1], 307 s. :
ISBN: 91-44-00834-1
Se Umeå UB:s söktjänst
Språkbankens hemsida. http://spraakbanken.gu.se Teleman, Ulf, Hellberg, Staffan och Andersson, Erik 1999. Svenska Akademiens grammatik. Band 1-4. Stockholm: Svenska Akademien och Norstedts Ordbok. af Trampe, Peter 1989. Språkbrukaren och orden. Lund: Studentlitteratur. Växjö universitet, Institutionen för humaniora. Övningar på satsschema på internetadressen www.hum.vxu.se/utb/amnen/svenska/gram/huvuds.htm
Obligatorisk litteratur (Ca 575 s.) Delmoment 1 Adelswärd, Viveka 1995. Institutionella samtal struktur, moral och rationalitet. Några synpunkter på värdet av samtalsanalys för att studera mötet mellan experter och lekmän. I: Folkmålsstudier 36. S. 109-137. Edlund, Ann-Catrine, Erson, Eva & Milles, Karin 2007. Språk och kön. Stockholm: Norstedts akademiska förlag. Kap. 4. Kvinnospråk och mansspråk finns det? s. 58 77. Kap. 7. På arbetsplatsen, s. 118 132. (33 sidor) Eriksson, Mats. 1995. Berättande och konflikt i ungdomars samtal: en analys. I: Folkmålsstudier 36. S. 139-163. Jönsson, Linda och Linell, Per 1996. Misstroendesekvenser i polisförhör. I: Språk och stil 6. S. 107-116 Landqvist, Håkan, 1999. Moral i samtal till Giftinformationscentralen. I: P. Linell, L. Ahrenberg och L. Jönsson (utg.), Samtal och språkanvändning i professionerna. Rapport från ASLA:s höstsymposium Linköping, 6 7 november 1997. Uppsala. S. 143 156. Liberg, Caroline 2003. Samtalskulturer samtal i utveckling. I: L. Bjar & C. Liberg (red.), Barn utvecklar sitt språk. Lund:Studentlitteratur. S. 79-102 Lindholm, Camilla 1999. Hur ämnen behandlas som känsliga i samtal mellan läkare och patient. I: Svenskans beskrivning 23. S. 226-235 Moberg, Ulla 2004. Allmänhetens röst interaktion i telefonsamtal i radio. I: Svenskans beskrivning 26. S. 217-226 Norrby, Catrin. 2004. Samtalsanalys. Lund: Studentlitteratur. Kap. 2,6, 8-10,12-14 (ca 160 s) Sundberg, Gunlög 2004. Omformuleringar som resurs och begränsning. I: I. Bäcklund m.fl. (red.), Text i arbete/Text at work. Festskrift till Britt-Louise Gunarsson Den 12 januari 2005. Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet. S. 198-206 (Kopieringstillstånd kan ges av artikelförfattaren)
Diskursanalys som teori och metod.
Winther Jørgensen Marianne, Phillips Louise
Lund : Studentlitteratur : 2000 : 205 s. :
ISBN: 91-44-01302-7
Se Umeå UB:s söktjänst
Wirdenäs, Karolina 2004. Kan man argumentera som man vill? Om ungdomar som ogiltigförklarar resonemang. I: C. Ilie (utg.), Language, culture, rhetoric: Cultural and rhetorical perspectives on communication. Papers from the ASLA symposium in Örebro, 6-7 november 2003. Stockholm. S. 190-203. Wirdenäs, Karolina 2008. Samtal och samtalsforskning. I: Eva Sundgren (red.), Sociolingvistik, s. 185 220. Stockholm: Liber. (35 sidor) Delmoment 2 Hellspong, Lennart 2008. Förhandlingens retorik. Samtalskonst för arbete, skola och samhälle. Lund: Studentlitteratur. Kap. 1. Vikten av att förhandla, s. 19 28. Kap. 2. Att lösa problem, s. 29 40. Kap. 3. Konflikt och samarbete, s. 43 57. Kap. 4. Förhandling och retorik, s. 59 66. Kap. 19, s. 255 267, Kap. 20. s. 269 279, Kap. 22. s. 293 310, Kap. 23. Kunskap, s. 311 328. (ca 90 sidor)
Anward, Jan & Bengt Nordberg (red.). 2005. Samtal och grammatik. Studier i svenskt samtalsspråk. Lund, Studentlitteratur. Bockgård, Gustav. 2004. Syntax som social resurs. En studie av samkonstruktionssekvensers form och funktion i svenska samtal. Institutionen för nordiska språk, Uppsala. Eriksson, Mats. 1997. Ungdomars berättande. En studie i struktur och interaktion. Nordiska språk, Uppsala universitet. Hellspong, Lennart 2004. Konsten att tala. Handbok i praktisk retorik. Lund: Studentlitteratur. Johansson, Catrin. 1997. Kommunikation i ett företag. Två dagar hos en avdelningschef. Tefa nr 23. Uppsala universitet. Lindberg, Inger 2005. Språka samman. Sockholm: Natur och kultur. Kap. 4. Interaktion och andraspråksinlärning. Melander Marttala, Ulla. 1995. Innehåll och perspektiv i samtal mellan läkare och patient. En språklig och samtalsanalytisk undersökning. Uppsala. Skrifter utgivna av Institutionen för nordiska språk vid Uppsala Universitet 39. Nordenstam, Kerstin. 1994. Symötet som talsituation. I: Svenskans beskrivning 20. Lund. Lund University Press, 297-307.
Wirdenäs Karolina
Ungdomars argumentation : om argumentationstekniker i gruppsamtal
Göteborg : Acta Universitatis Gothoburgensis : 2002 : [16], 300 s. :
ISBN: 91-7346-449-X
Se Umeå UB:s söktjänst
Obligatorisk litteratur (ca 500 sidor) Delmoment 1 Ajagán-Lester, Luis, Ledin, Per & Rahm, Henrik 2003. Intertextualiteter. I: Boel Englund & Per Ledin (red.), Teoretiska perspektiv på sakprosa. Lund. Studentlitteratur. S. 203-238. Englund, Boel, Hulthén, Britt, Mårdsjö Blumé, Karin & Selander, Staffan 2003. Texters auktoritet. I: Boel Englund & Per Ledin (red.), Teoretiska perspektiv på sakprosa. Lund. Studentlitteratur. S. 161-180. (19 sidor) Englund, Boel, Ledin, Per & Svensson, Jan 2003. Sakprosa vad är det. I: Boel Englund & Per Ledin (red.), Teoretiska perspektiv på sakprosa. Lund. Studentlitteratur. S. 35-60. (25 sidor) Englund, Boel & Svensson, Jan 2003. Sakprosa och samhälle. I: Boel Englund & Per Ledin (red.), Teoretiska perspektiv på sakprosa. Lund. Studentlitteratur. S. 61-90. (30 sidor) Hellspong, Lennart & Ledin, Per 1997. Vägar genom texten. Lund, Studentlitteratur. S. 11-215 (204 sid.) Karlsson, Anna-Malin 2001. Analysing the multimodality of writing. A model and a method applied to personal homepages. New Directions in Nordic Text Linguistics and Discourse Analysis: Methodological Issues (red. W. Vagle & K. Wikberg). Proceedings from the NordText Symposium, University of Oslo, January 7-9 2000. Oslo: Novus. S. 137-147. (11 sid.) Melander, Björn & Olsson, Björn 2001. Verklighetens texter. Sjutton fallstudier. Lund: Studentlitteratur. Inledning s. 13 21. Välj en artikel ur respektive avsnitt: Skola och utbildning, Folkbildning, Hemmet och kroppen, Offentligheten, Gud och fosterlandet. (ca 100 sidor) Svensson, Jan (2005), Att bedriva historisk textforskning. Några teoretiska reflexioner. Studier i svensk språkhistoria 8. Lund. S. 61-72 (11 sid.) Delmoment 2
Strömquist Siv
Skrivprocessen : teori och tillämpning
3., omarb. och utök. uppl. : Lund : Studentlitteratur : 2007 : 180 s. :
ISBN: 978-91-44-00431-0
Se Umeå UB:s söktjänst
Bell, Allan 1991. The language of news media. Oxford. Berge, Kjell-Lars 2001. Fire blikk på sakprosaen. Oslo. Fairclough, Norman 1992. Discourse and social change. Cambridge & Oxford. Fairclough, Norman 1995. Media Discourse. London. Fairclough, Norman 1995. Critical Discourse Analysis. The critical study of language. London & New York. Halliday, M.A.K. 1994. An introduction to functional grammar. Second edition. London & New York. Karlsson, Anna-Malin 2002. Skriftbruk I förändring. En semiotisk studie av den personliga hemsidan. Stockholm. Kress, Gunther & van Leeuwen, Theo 1996. Reading images. The grammar of visual design. London & New York. Kress, Gunther & van Leeuwen, Theo 2001. Multimodal Discourse. London. Lindstedt, Inger 2002. Textens hantverk. Om retorik och skrivande. Lund: Studentlitteratur. Paltridge, Brian 1997. Genre, frames and writing in research settings. Amsterdam & Philadelphia. Rahm, Henrik 2002. Journalistikens anatomi. Analyser av genrer och textmönster i fem strejkbevakningar i svensk dagspress 1879-1996. Lund. Rhetorica Scandinavica (18), 2001. Tema: Retorik och genre. Swales, John M. 1990. Genre analysis : English in academic and research settings. Cambridge.
Tekst og kontekst : en innføring i textlingvistikk og pragmatikk
Vagle Wenche, Sandvik Margareth, Svennevig Jan
Oslo : Cappelen : 1993 : 291 s. :
ISBN: 82-02-13624-5
Se Umeå UB:s söktjänst
Nationalencyklopedins ordbok 1995 96. Band 1 3. Höganäs. Ord för ord. Svenska synonymer och uttryck. 1982 eller senare upplaga. Språkriktighetsboken 2005. (Skrifter utgivna av svenska språknämden 93.) Stockholm. Strömquist, Siv 2005. Skrivboken. Skrivprocess, skrivråd och skrivstrategier. Malmö: Gleerups. Svensk ordbok. 1999. Göteborg. Svenska akademiens ordlista över svenska språket. 1998. Stockholm. Svenska skrivregler. 2005. (Skrifter utg. av svenska språknämnden 82.) Stockholm. Svenska språknämndens uttalsordbok 2003. Stockholm: Svenska språknämnden & Norstedts ordbok.
Svenska språknämnden
Svenskt språkbruk : ordbok över konstruktioner och fraser.
1. uppl. : Stockholm : Norstedts ordbok : 2003 : 1433 s. :
ISBN: 91-7227-346-1
Se Umeå UB:s söktjänst