Engelskt namn: Swedish/Scandinavian Languages B
Denna kursplan gäller: 2012-01-30 till 2015-01-11 (nyare version av kursplanen finns)
Kursplan för kurser med start efter 2016-01-11
Kursplan för kurser med start mellan 2015-01-12 och 2016-01-10
Kursplan för kurser med start mellan 2012-01-30 och 2015-01-11
Kursplan för kurser med start mellan 2012-01-23 och 2012-01-29
Kursplan för kurser med start mellan 2010-08-30 och 2012-01-22
Kursplan för kurser med start mellan 2010-01-18 och 2010-08-29
Kurskod: 1NS013
Högskolepoäng: 30
Utbildningsnivå: Grundnivå
Huvudområden och successiv fördjupning:
Svenska/nordiska språk: Grundnivå, har mindre än 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav
Betygsskala: Väl godkänd, godkänd, underkänd
Ansvarig institution: Institutionen för språkstudier
Beslutad av: Humanistisk fakultetsnämnd, 2007-12-10
Reviderad av: Studierektor, Institutionen för språkstudier, 2012-02-20
Kursen Svenska/Nordiska språk B utgör en fortsättning på kursen Svenska språket A. I B-kursen studeras svenska språket i förhållande till de övriga språken i Norden, framförallt danska och norska, i såväl historiskt som nutida perspektiv. Vidare behandlas svensk språkhistoria med fokus lagt på språklig variation och språkliga förändringsprocesser. Därtill ges en introduktion till språkvetenskaplig metod samt en fördjupning inom ett språkvetenskapligt forskningsfält. Kursen avslutas med ett projektarbete. Kursens övergripande syfte är att den studerande genom egen reflektion samt samverkan med andra kursdeltagare och kursens lärare ska kunna göra en syntes av kursinnehållet och därigenom uppnå en helhetssyn på svenska och de övriga nordiska språken, samt tillägna sig ett vetenskapligt förhållningssätt. Kursen består av följande moment: 1. Språken i Norden (7,5 hp) 2. Från runor till SMS (7,5 hp) 3. Att forska om språk (7,5 hp) 4. Projektarbete (7,5 hp) Moment 1. Språken i Norden 7,5 hp Detta moment i kursen behandlar den nordiska språkgemenskapen över tid. Fokus läggs vid den talade och skrivna danskan och norskan, särskilt vid förståelsen av talat och skrivet språk. Inblickar i danskt och norskt kultur- och samhällsliv förmedlas i samband med textläsningen. Den internordiska språkförståelsen belyses. En orientering om övriga inhemska språk i Norden och deras nutida ställning lämnas. I detta moment behandlas följande: 1. Mångspråkighet i Norden över tid. De germanska och finsk-ugriska språken i Nordskandinavien, och deras föregångare, redovisas med avseende på utbredning. I samband med detta diskuteras interferensfenomen mer generellt, och hur dessa fenomen kan studeras. Substrat, superstrat och adstrat diskuteras. 2. De nordiska språken - det gemensamma utgångsläget. Språkliga förändringar i de väst- och östnordiska språken kommenteras. Uppkomsten av nordiska identifikationsområden redovisas, varvid ortnamn blir av intresse. Frågan hur innovationer uppstår, och steget från en variation inom ett register av språkliga uttrycksmöjligheter till en språklig förändring, diskuteras i generella termer. 3. Danska och norska. De nordiska språken och språkligt normaliseringsarbete i Norden presenteras generellt. För danskans och norskans del ges kunskaper om språkens struktur samt fördjupad förståelse av talad och skriven danska och norska. De viktigaste författarskapen presenteras, och i samband med detta ges inblickar i danskt och norskt kultur- och samhällsliv över tid. 4. De nordiska språkens nutida situation samt språken i Norden. Språksociala förhållanden och utvecklingstendenser rörande språken i Norden redovisas. Den internordiska språkförståelsen diskuteras. Moment 2. Från runor till SMS 7,5 hp I detta moment behandlas svensk språkhistoria med fokus lagt på språklig variation och språkliga förändringsprocesser. I studiet av såväl texter som dialektal empiri aktualiseras språkliga förändringars processuella art och orsaker till förändringar. Genom textstudier möter studenterna olika källor som ger oss kunskaper om det svenska språkets historia. De viktigaste strukturella förändringarna i svenskan illustreras, varvid också generella perspektiv anläggs. Då det gäller skriftspråkets framväxt studeras denna med ett socialt perspektiv för ögonen: vem skrev texterna? vem var mottagarna? vem och vad bestämde normen? Läsande och skrivande hos olika grupper under olika tider belyses. Tonvikten läggs vid skriftspråkets stabilisering över tid och standardiseringsarbetet, med tyngdpunkt lagd på utvecklingen under den nysvenska perioden. I dialektmomentet studeras svenska språkets geografiska variation och relationen mellan talat och skrivet språk. Vid studiet av såväl personnamn som dialekter anläggs ett samhälleligt perspektiv. I momentet behandlas följande: 1. Svenska texter från runsvensk tid till den nutida svenskan. Kort orientering om indoeuropeiska, urgermanska och urnordiska språkförhållanden. De äldsta svenskspråkiga texterna studeras i ett nordiskt perspektiv. Från yngre fornsvensk tid studeras religiösa texter, kröniketexter, diplomtext, från äldre nysvensk tid Bibelöversättningar och ett urval texter som representerar olika genrer: brev, drama, prosa, dikt m.fl. Från yngre nysvensk tid ett representativt urval texter. Läsande och skrivande från olika tider uppmärksammas, varvid också mer ovana skribenters skrivande exemplifieras. Dessutom redovisas standardisering av skriven svenska från olika tider. Texterna studeras med avseende på fonologi, morfologi, syntax, ordbildning och stilistisk. Språklig påverkan från olika tider ägnas uppmärksamhet, liksom lånesituationer av olika slag. Exemplifiering med personnamn av olika ursprung. 2. Den talade svenskan i tid och rum. Det talade språkets varieteter redovisas. Dialekter och dialektområden sedda ur nordiskt och språkhistoriskt perspektiv presenteras. Dialekterna av idag, och utvecklingstendenser då det gäller det talade språket, diskuteras och exemplifieras. Dialekten och dess användning i skrift belyses med exempel fram till dagens SMS-skrivande. 3. Generella språkvetenskapliga perspektiv. Hur uppstår innovationer, och hur sprids innovationer inom ett språksamhälle? Interna och externa faktorer som påverkar den språkliga förändringsprocessen, och dessa faktorers samspel, exemplifieras och diskuteras. Moment 3. Att forska om språk 7,5 hp I detta moment ges en introduktion till språkvetenskaplig metod. Här ges också möjlighet till fördjupning inom fyra skilda forskningsfält inom ämnet nordiska språk. I momentet läggs grunden till det kommande projektarbetet. Arbetsformerna bygger till stor del på självstudier i grupp eller individuellt. "Att forska om språk" består av två delmoment: 1. Introduktion till metod och vetenskapligt skrivande inom språkvetenskap. Här ges en första introduktion till metod och vetenskapligt skrivande inom språkvetenskap. Föreläsningarna ger dels en inblick i vetenskaplig metod i allmänhet, dels en inblick i den forskning som bedrivits och bedrivs inom ämnet nordiska språk. Studenterna fördjupar sig i skilda språkvetenskapliga metoder genom läsning av ett antal språkvetenskapliga artiklar med vetenskaplig och metodisk bredd. 2. Fördjupning inom ett forskningsfält. Delmomentet utgörs av litteraturstudier där studenterna fördjupar sig i ett av följande fyra valbara forskningsfält. - Språkantropologi - Skrivande under olika tider - Svenska som andraspråk - Språk och kön Fördjupningsarbetet inom respektive forskningsfält genomförs till betydande del självständigt. Inom det valda forskningsområdet ska den studerande även sammanställa en forskningsplan inför sitt kommande projektarbete. Moment 4. Projektarbete 7,5 hp Momentet utgör en praktisk tillämpning av tidigare inhämtade kunskaper i form av ett självständigt vetenskapligt arbete. Syftet är att den studerande ytterligare ska fördjupa sitt vetenskapliga förhållningssätt genom att planera, genomföra och i skrift presentera en undersökning gjord på språkvetenskaplig basis. Arbetet genomförs och framläggs individuellt och kan även ingå som en del av ett gemensamt större projekt. Utgångspunkt tas i den forskningsplan som den studerande presenterat i moment 3. Med stöd av handledaren specificerar den studerande forskningsuppgiftens syfte och frågeställningar, samt diskuterar lämpligt material och relevanta undersökningsmetoder. Studien genomförs och redovisas sedan skriftligt enligt gängse vetenskapliga modeller. Arbetet görs lämpligen enligt skrivprocessen. Det färdiga projektarbetet framläggs och ventileras vid ett seminarium.
Efter genomgången kurs i Svenska/Nordiska språk B (30 hp) ska den studerande - kunna beskriva och jämföra språken i Norden i såväl historiskt som nutida perspektiv - kunna diskutera språkförändringar ur ett svenskt språkhistoriskt perspektiv - kunna tillämpa ett vetenskapligt förhållningssätt - kunna analysera och tolka ett språkvetenskapligt material Moment 1. Språken i Norden 7,5 hp Efter genomgången kurs ska ämnets studerande - vara orienterad om de olika språk som över tid funnits på nordiskt område och som påverkat de nordiska språken. - vara orienterad om de nutida språken i Norden. - ha kännedom om källorna till den nordiska språkhistorien - ha kunskap om den internordiska språkförståelsen av idag, och kunna beskriva relationen mellan språk i mer generella termer. - känna till huvuddragen i nordisk språkhistoria, - känna till viktigare drag i den nordiska, särskilt svenska, ortnamnsskatten, - ha grundläggande kunskaper i danskans och norskans struktur, - kunna förstå talad och skriven danska och norska, - ha vunnit kunskaper om generella språkliga förändringsprocesser. Moment 2. Från runor till SMS 7,5 hp Efter genomgången kurs ska ämnets studerande - behärska huvuddragen i den svenska språkhistorien och kunna sätta in det språkhistoriska skeendet i ett större samhälleligt perspektiv, - ha grundläggande kännedom om det skrivna och talade språket under olika tider, och relationen dem emellan, - känna till nutida svenska varieteter och dagens utvecklingstendenser då det gäller talad svenska, - känna till huvuddragen då det gäller personnamnsskatten och dessa förändringar över tid, samt - ha vunnit kunskaper om generella språkliga förändringsprocesser. Moment 3. Att forska om språk 7,5 hp Den studerande ska efter genomgången kurs kunna - tillämpa ett vetenskapligt förhållningssätt till språk och kunskap - exemplifiera ett antal språkvetenskapliga metoder - diskutera kvantitativ och kvalitativ metod - redogöra för aktuella forskningsområden inom ämnet nordiska språk - genomföra och presentera ett fördjupningsarbete inom valt forskningsområde - presentera en forskningsplan inför projektarbetet Moment 4. Projektarbete 7,5 hp Efter genomgången kurs ska studenten - kunna välja ut ett forskningsobjekt, samla in ett lämpligt material samt söka relevant forskningslitteratur - kunna formulera ett relevant syfte och därtill hörande frågeställningar - kunna samla in, sammanställa, analysera och tolka ett material - kunna dra slutsatser av analysen och diskutera/värdera dessa - kunna bedöma och kritiskt granska sin egen och andras vetenskapliga rapporter
Univ: För tillträde till kursen krävs lägst 22,5 hp från kursen Svenska språket A.
Undervisningen består av lektioner, gruppövningar och seminarier, varav vissa är obligatoriska. För uppsatskursen ges handledning.
Kunskaperna prövas inom ramen för undervisning i individuella inlämningsuppgifter, vid obligatoriska seminarier och/eller i skriftliga prov. På samtliga moment ges betygen Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd. För studerande som inte blivit godkänd vid ordinarie provtillfälle anordnas ytterligare provtillfälle. Studerande som två gånger underkänts i prov har rätt att hos Humanistiska fakultetsnämnden begära att annan examinator utses att bestämma betyg. För sammanfattningsbetyget Väl godkänd krävs Väl godkänd på mer än 15 poäng. Moment 1. Språken i Norden 7,5 hp Kursen examineras genom en skriftlig tentamen. I den mån som undervisningen ges som seminarier är dessa obligatoriska. Moment 2. Från runor till SMS 7,5 hp Momentet examineras genom en skriftlig tentamen. I den mån som undervisningen ges som seminarier är dessa obligatoriska. Moment 3. Att forska om språk 7,5 hp Delmoment 1 examineras vid ett obligatoriskt seminarium. Delmoment 2 examineras muntligt och skriftligt. I den mån som övrig undervisning ges som seminarier är också dessa obligatoriska. Moment 4. Projektarbete 7,5 hp Projektarbetet examineras i seminarieform där studenten dels försvarar sitt eget arbete, dels opponerar på en medstudents projektarbete. Deltagande i ventilering av eget och andras projektarbeten är obligatoriskt. Tillgodoräknande Ansökan om tillgodoräknande enligt Umeå universitets tillgodoräknandeordning ställs till Registrator, Umeå universitet, 901 87 Umeå. Ansökan sker på särskild blankett. Tillgodoräknande prövas alltid individuellt (se universitetets regelsamling och tillgodoräknandeordning).
Litteraturlistan är inte tillgänglig via den webbaserade utbildningskatalogen. Kontakta aktuell institution.