Engelskt namn: Swedish/Scandinavian Languages B
Denna kursplan gäller: 2010-08-30 till 2012-01-22 (nyare version av kursplanen finns)
Kursplan för kurser med start efter 2016-01-11
Kursplan för kurser med start mellan 2015-01-12 och 2016-01-10
Kursplan för kurser med start mellan 2012-01-30 och 2015-01-11
Kursplan för kurser med start mellan 2012-01-23 och 2012-01-29
Kursplan för kurser med start mellan 2010-08-30 och 2012-01-22
Kursplan för kurser med start mellan 2010-01-18 och 2010-08-29
Kurskod: 1NS013
Högskolepoäng: 30
Utbildningsnivå: Grundnivå
Huvudområden och successiv fördjupning:
Svenska/nordiska språk: Grundnivå, har mindre än 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav
Betygsskala: Väl godkänd, godkänd, underkänd
Ansvarig institution: Institutionen för språkstudier
Beslutad av: Humanistisk fakultetsnämnd, 2007-12-10
Reviderad av: Humanistisk fakultetsnämnd, 2010-05-11
Kursen Svenska/Nordiska språk B utgör en fortsättning på kursen Svenska språket A. I B-kursen studeras svenska språket i förhållande till de övriga språken i Norden, framförallt danska och norska, i såväl historiskt som nutida perspektiv. Vidare behandlas svensk språkhistoria med fokus lagt på språklig variation och språkliga förändringsprocesser. Därtill ges en introduktion till språkvetenskaplig metod samt en fördjupning inom ett språkvetenskapligt forskningsfält. Kursen avslutas med ett projektarbete. Kursens övergripande syfte är att den studerande genom egen reflektion samt samverkan med andra kursdeltagare och kursens lärare ska kunna göra en syntes av kursinnehållet och därigenom uppnå en helhetssyn på svenska och de övriga nordiska språken, samt tillägna sig ett vetenskapligt förhållningssätt. Kursen består av följande moment: 1. Språken i Norden (7,5 hp) 2. Från runor till SMS (7,5 hp) 3. Att forska om språk (7,5 hp) 4. Projektarbete (7,5 hp) Moment 1. Språken i Norden 7,5 hp Detta moment i kursen behandlar den nordiska språkgemenskapen över tid. Fokus läggs vid den talade och skrivna danskan och norskan, särskilt vid förståelsen av talat och skrivet språk. Inblickar i danskt och norskt kultur- och samhällsliv förmedlas i samband med textläsningen. Den internordiska språkförståelsen belyses. En orientering om övriga inhemska språk i Norden och deras nutida ställning lämnas. I detta moment behandlas följande: 1. Mångspråkighet i Norden över tid. De germanska och finsk-ugriska språken i Nordskandinavien, och deras föregångare, redovisas med avseende på utbredning. I samband med detta diskuteras interferensfenomen mer generellt, och hur dessa fenomen kan studeras. Substrat, superstrat och adstrat diskuteras. 2. De nordiska språken - det gemensamma utgångsläget. Språkliga förändringar i de väst- och östnordiska språken kommenteras. Uppkomsten av nordiska identifikationsområden redovisas, varvid ortnamn blir av intresse. Frågan hur innovationer uppstår, och steget från en variation inom ett register av språkliga uttrycksmöjligheter till en språklig förändring, diskuteras i generella termer. 3. Danska och norska. De nordiska språken och språkligt normaliseringsarbete i Norden presenteras generellt. För danskans och norskans del ges kunskaper om språkens struktur samt fördjupad förståelse av talad och skriven danska och norska. De viktigaste författarskapen presenteras, och i samband med detta ges inblickar i danskt och norskt kultur- och samhällsliv över tid. 4. De nordiska språkens nutida situation samt språken i Norden. Språksociala förhållanden och utvecklingstendenser rörande språken i Norden redovisas. Den internordiska språkförståelsen diskuteras. Moment 2. Från runor till SMS 7,5 hp I detta moment behandlas svensk språkhistoria med fokus lagt på språklig variation och språkliga förändringsprocesser. I studiet av såväl texter som dialektal empiri aktualiseras språkliga förändringars processuella art och orsaker till förändringar. Genom textstudier möter studenterna olika källor som ger oss kunskaper om det svenska språkets historia. De viktigaste strukturella förändringarna i svenskan illustreras, varvid också generella perspektiv anläggs. Då det gäller skriftspråkets framväxt studeras denna med ett socialt perspektiv för ögonen: vem skrev texterna? vem var mottagarna? vem och vad bestämde normen? Läsande och skrivande hos olika grupper under olika tider belyses. Tonvikten läggs vid skriftspråkets stabilisering över tid och standardiseringsarbetet, med tyngdpunkt lagd på utvecklingen under den nysvenska perioden. I dialektmomentet studeras svenska språkets geografiska variation och relationen mellan talat och skrivet språk. Vid studiet av såväl personnamn som dialekter anläggs ett samhälleligt perspektiv. I momentet behandlas följande: 1. Svenska texter från runsvensk tid till den nutida svenskan. Kort orientering om indoeuropeiska, urgermanska och urnordiska språkförhållanden. De äldsta svenskspråkiga texterna studeras i ett nordiskt perspektiv. Från yngre fornsvensk tid studeras religiösa texter, kröniketexter, diplomtext, från äldre nysvensk tid Bibelöversättningar och ett urval texter som representerar olika genrer: brev, drama, prosa, dikt m.fl. Från yngre nysvensk tid ett representativt urval texter. Läsande och skrivande från olika tider uppmärksammas, varvid också mer ovana skribenters skrivande exemplifieras. Dessutom redovisas standardisering av skriven svenska från olika tider. Texterna studeras med avseende på fonologi, morfologi, syntax, ordbildning och stilistisk. Språklig påverkan från olika tider ägnas uppmärksamhet, liksom lånesituationer av olika slag. Exemplifiering med personnamn av olika ursprung. 2. Den talade svenskan i tid och rum. Det talade språkets varieteter redovisas. Dialekter och dialektområden sedda ur nordiskt och språkhistoriskt perspektiv presenteras. Dialekterna av idag, och utvecklingstendenser då det gäller det talade språket, diskuteras och exemplifieras. Dialekten och dess användning i skrift belyses med exempel fram till dagens SMS-skrivande. 3. Generella språkvetenskapliga perspektiv. Hur uppstår innovationer, och hur sprids innovationer inom ett språksamhälle? Interna och externa faktorer som påverkar den språkliga förändringsprocessen, och dessa faktorers samspel, exemplifieras och diskuteras. Moment 3. Att forska om språk 7,5 hp I detta moment ges en introduktion till språkvetenskaplig metod. Här ges också möjlighet till fördjupning inom fyra skilda forskningsfält inom ämnet nordiska språk. I momentet läggs grunden till det kommande projektarbetet. Arbetsformerna bygger till stor del på självstudier i grupp eller individuellt. "Att forska om språk" består av två delmoment: 1. Introduktion till metod och vetenskapligt skrivande inom språkvetenskap. Här ges en första introduktion till metod och vetenskapligt skrivande inom språkvetenskap. Föreläsningarna ger dels en inblick i vetenskaplig metod i allmänhet, dels en inblick i den forskning som bedrivits och bedrivs inom ämnet nordiska språk. Studenterna fördjupar sig i skilda språkvetenskapliga metoder genom läsning av ett antal språkvetenskapliga artiklar med vetenskaplig och metodisk bredd. 2. Fördjupning inom ett forskningsfält. Delmomentet utgörs av litteraturstudier där studenterna fördjupar sig i ett av följande fyra valbara forskningsfält. - Retorik - Skrivande under olika tider - Svenska som andraspråk - Språk och kön Fördjupningsarbetet inom respektive forskningsfält genomförs till betydande del självständigt. Inom det valda forskningsområdet ska den studerande även sammanställa en forskningsplan inför sitt kommande projektarbete. Moment 4. Projektarbete 7,5 hp Momentet utgör en praktisk tillämpning av tidigare inhämtade kunskaper i form av ett självständigt vetenskapligt arbete. Syftet är att den studerande ytterligare ska fördjupa sitt vetenskapliga förhållningssätt genom att planera, genomföra och i skrift presentera en undersökning gjord på språkvetenskaplig basis. Arbetet genomförs och framläggs individuellt och kan även ingå som en del av ett gemensamt större projekt. Utgångspunkt tas i den forskningsplan som den studerande presenterat i moment 3. Med stöd av handledaren specificerar den studerande forskningsuppgiftens syfte och frågeställningar, samt diskuterar lämpligt material och relevanta undersökningsmetoder. Studien genomförs och redovisas sedan skriftligt enligt gängse vetenskapliga modeller. Arbetet görs lämpligen enligt skrivprocessen. Det färdiga projektarbetet framläggs och ventileras vid ett seminarium.
Efter genomgången kurs i Svenska/Nordiska språk B (30 hp) ska den studerande - kunna beskriva och jämföra språken i Norden i såväl historiskt som nutida perspektiv - kunna diskutera språkförändringar ur ett svenskt språkhistoriskt perspektiv - kunna tillämpa ett vetenskapligt förhållningssätt - kunna analysera och tolka ett språkvetenskapligt material Moment 1. Språken i Norden 7,5 hp Efter genomgången kurs ska ämnets studerande - vara orienterad om de olika språk som över tid funnits på nordiskt område och som påverkat de nordiska språken. - vara orienterad om de nutida språken i Norden. - ha kännedom om källorna till den nordiska språkhistorien - ha kunskap om den internordiska språkförståelsen av idag, och kunna beskriva relationen mellan språk i mer generella termer. - känna till huvuddragen i nordisk språkhistoria, - känna till viktigare drag i den nordiska, särskilt svenska, ortnamnsskatten, - ha grundläggande kunskaper i danskans och norskans struktur, - kunna förstå talad och skriven danska och norska, - ha vunnit kunskaper om generella språkliga förändringsprocesser. Moment 2. Från runor till SMS 7,5 hp Efter genomgången kurs ska ämnets studerande - behärska huvuddragen i den svenska språkhistorien och kunna sätta in det språkhistoriska skeendet i ett större samhälleligt perspektiv, - ha grundläggande kännedom om det skrivna och talade språket under olika tider, och relationen dem emellan, - känna till nutida svenska varieteter och dagens utvecklingstendenser då det gäller talad svenska, - känna till huvuddragen då det gäller personnamnsskatten och dessa förändringar över tid, samt - ha vunnit kunskaper om generella språkliga förändringsprocesser. Moment 3. Att forska om språk 7,5 hp Den studerande ska efter genomgången kurs kunna - tillämpa ett vetenskapligt förhållningssätt till språk och kunskap - exemplifiera ett antal språkvetenskapliga metoder - diskutera kvantitativ och kvalitativ metod - redogöra för aktuella forskningsområden inom ämnet nordiska språk - genomföra och presentera ett fördjupningsarbete inom valt forskningsområde - presentera en forskningsplan inför projektarbetet Moment 4. Projektarbete 7,5 hp Efter genomgången kurs ska studenten - kunna välja ut ett forskningsobjekt, samla in ett lämpligt material samt söka relevant forskningslitteratur - kunna formulera ett relevant syfte och därtill hörande frågeställningar - kunna samla in, sammanställa, analysera och tolka ett material - kunna dra slutsatser av analysen och diskutera/värdera dessa - kunna bedöma och kritiskt granska sin egen och andras vetenskapliga rapporter
Univ: För tillträde till kursen krävs lägst 22,5 hp från kursen Svenska språket A.
Undervisningen består av lektioner, gruppövningar och seminarier, varav vissa är obligatoriska. För uppsatskursen ges handledning.
Kunskaperna prövas inom ramen för undervisning i individuella inlämningsuppgifter, vid obligatoriska seminarier och/eller i skriftliga prov. På samtliga moment ges betygen Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd. För studerande som inte blivit godkänd vid ordinarie provtillfälle anordnas ytterligare provtillfälle. Studerande som två gånger underkänts i prov har rätt att hos Humanistiska fakultetsnämnden begära att annan examinator utses att bestämma betyg. För sammanfattningsbetyget Väl godkänd krävs Väl godkänd på mer än 15 poäng. Moment 1. Språken i Norden 7,5 hp Kursen examineras genom en skriftlig tentamen. I den mån som undervisningen ges som seminarier är dessa obligatoriska. Moment 2. Från runor till SMS 7,5 hp Momentet examineras genom en skriftlig tentamen. I den mån som undervisningen ges som seminarier är dessa obligatoriska. Moment 3. Att forska om språk 7,5 hp Delmoment 1 examineras vid ett obligatoriskt seminarium. Delmoment 2 examineras muntligt och skriftligt. I den mån som övrig undervisning ges som seminarier är också dessa obligatoriska. Moment 4. Projektarbete 7,5 hp Projektarbetet examineras i seminarieform där studenten dels försvarar sitt eget arbete, dels opponerar på en medstudents projektarbete. Deltagande i ventilering av eget och andras projektarbeten är obligatoriskt. Tillgodoräknande Ansökan om tillgodoräknande enligt Umeå universitets tillgodoräknandeordning ställs till Registrator, Umeå universitet, 901 87 Umeå. Ansökan sker på särskild blankett. Tillgodoräknande prövas alltid individuellt (se universitetets regelsamling och tillgodoräknandeordning).
Abrahamsson, Niclas 2009. Andraspråksinlärning. Lund: Studentlitteratur. Andersson, Lars-Gunnar 2004. Språktypologi och språksläktskap. 4 uppl. Stockholm. (95 s.) Dahlstedt, Karl-Hampus 1982. Borgarspråk och russenorsk. Två gamla pidginspråk i Norden? I: Språkvård 4/1982, s. 20-24. Delsing, Lars-Olof & Lundin Åkesson, Katarina, 2005. Håller språket ihop Norden? En forskningsrapport om ungdomars förståelse av danska, svenska och norska. TemaNorden 2005:573. Köpenhamn 2005. Finns tillänglig på följande hemsida: http://www.norden.org/pub/kultur/kultur/sk/TN2005573.pdf Hyltenstam, Kenneth 1999. Sveriges sju inhemska språk. Ett minoritetsspråksperspektiv. Lund: Studentlitteratur. (Ca 200 s.) Jahr, Ernst Håkon 1994. Språkkontakt og språkforandring i Norden i hansatida. I: Dialektkontakt, språkkonktakt och språkförändring i Norden. Föredrag från ett forskarsymposium, s. 23-37. Utg. av Ulla-Britt Kotsinas & John Helgander. (Meddelanden från Institutionen för nordiska språk vid Stockholms universitet, MINS 40.) Karman, Helle 2000. Tio lektioner i danska texter och övningar. København: Gads Forlag. Ca 100 sidor läses enligt lärarens anvisningar. Nordens språk med rötter och fötter. Redigerad av Iben Stampe Sletten. Nord 2004:8. Köpenhamn 2004. Finns tillgänglig på följande hemsida: http://www.norden.org/pub/uddannelse/sprog/sk/N2004008.pdf Pamp, Bengt 1988 (el. senare). Ortnamnen i Sverige (5 uppl.). Lund: Studentlitteratur. (Ca 100 s.) Rekdal, Olaug 2002. Norsk som nabospråk. Håndbok for deg som er svensk og vil lære mer om norsk språk og kultur. Uppsala: Hallgren och Fallgren. Kap. 1-4. (70 s.) Wessén, Elias, 1992. De nordiska språken, s. 6-34. Stockholm: Institutionen för nordiska språk vid Stockholms universitet. (Nytryck i nordiska språk och svenska 9.) (Läses extensivt) Vinje, Finn-Erik 2005: Ut med språket. En situasjonsrapport. Oslo: Schibsted Forlagene. 230 s. Textfordringar Härtill cirka 5 sidor äldre nordiska texter, cirka 300 sidor dansk text och cirka 300 sidor norsk text. Referenslitteratur Beckman, Natanael, Norsk-svensk ordbok. Revidert av L. Mæhle og B. Sigurd. Stockholm: Esselte Studium, 1982 eller senere. Beyer, Edvard. Utsyn over norsk litteratur. 4 rev. udg. Oslo: Cappelen 1983 eller senare. Bokmålsordboka. Oslo: Universitetsforlaget 1985. Diderichsen, Paul. Elementær Dansk Grammatik. København: Gyldendal 1974 eller senare. Faarlund, Jan Terje, Svein Lie & Kjell Ivar Vannebo, Norsk referansegrammatikk. Oslo: Universitetsforlaget 1997. Fowler, Birgitta & Kjell Ivar Vannebo, Norstedts norsk-svenska ordbok. Stockholm: Norstedts förlag 1992. Karker, Allan. Sproghistorisk oversigt. I: Nudansk ordbog. København: Politikens Forlag 1994. Lund, Jørn. Sprog og sprogbrug i dag. 6 kapitler om det danske sprog i det 20. århundrede. København: Reitzel 1982 Molde, Bertil & Ferlov, Niels, Dansk-svensk ordbok. 3 reviderade och utvidgade upplagan. Stockholm: Esselte Studium, 1980. Nielsen, Bent Jul & Pedersen, Karen Margrethe. Danske talesprog Dialekter. Regionalsprog. Sociolekter. København: Gyldendal 1991. Norsk ordbok. http://no2014.uio.no/ Norsk stadnamnleksikon redigert av Jørn Sandnes og Ola Stemshaug. [Redaksjonssekretær Berit Sandnes]. 4. utg. Oslo : Samlaget, 1997. Norstedts skandinaviska ordbok 1994 (eller senare). Stockholm: Norstedts. Nudansk ordbog I-II. Red. Lis Jacobsen. København: Politikens Forlag, 1982 eller senare. Nynorskordboka. Definisjons- og rettskrivingsordbok. Oslo: Det norske samlaget, 1986. Ordbog over det danske sprog 1-27. København: Nordiske Forlag, 1919-56. http://no2014.uio.no/ Riksmålsordboken. Red. Tor Guttu et al. Oslo: Kunnskapsforlaget 1977 eller senare. Svensk-norsk ordbok. Oslo: Kunnskapsforlaget 1981. Svenskt ortnamnslexikon utarbetat inom Språk- och folkminnesinstitutet och Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet. Redaktör: Mats Wahlberg. Uppsala : Språk- och folkminnesinstitutet (SOFI), 2003. Teleman, Ulf, Norsk språknormering i fågelperspektiv. I: Maal og Minne, hefte 3-4, 1992, s. 161-172. Vikør, Lars. S. The Nordic languages. Their status and interrelations. 3 ed. Oslo: Novus forlag 2001. Wisman, Karen, Dansk-svensk ordbok. Stockholm: Esselte Studium 1970 eller senare. Moment 2. Från runor till SMS 7,5 hp Brylla, Eva, 2004. Förnamn i Sverige. Kortfattat namnlexikon. Stockholm: Liber, s. 6-24. Orientering i den alfabetiska delen i anslutning till inledningen. Edlund, Lars-Erik & Hene, Birgitta 1992 el. senare. Lånord i svenskan. Om språkförändringar i tid och rum. Höganäs: Bokförlaget Bra Böcker AB 1992, Stockholm: Norstedts förlag 1996, 2004. 182 s. Hård af Segerstad, Ylva 2003. Use and adaptation of written language to the conditions of computer-mediated communication. Göteborg. Kap. 1 Introduction s. 1-9 & Kap. 7 SMS Text message via mobile phones, s. 186-232. (ca 50 s.) Josephson, Olle 2005. Ju. Ifrågasatta självklarheter om svenskan, engelskan och alla andra språk i Sverige. 2 uppl. Stockholm: Norstedts akademiska förlag. Läses enligt lärarens anvisningar. (Ca 100 s.) Lyssna på svenska dialekter! Cd med utskrifter och översättningar utgiven av Språk- och folkminnesinstitutet. Uppsala: Språk- och folkminnesinstitutet 2003. (Ca 50 s.) Melander, Björn & Olle Josephson 2003. Muntlighet och skriftlighet i sakprosatexter. I: Teoretiska perspektiv på sakprosa, red. Englund, Boel & Per Ledin, s. 239-272. Lund: Studentlitteratur. Melander, Björn & Olle Josephson 2003. Läsare och läsarter. I: Teoretiska perspektiv på sakprosa, red. Englund, Boel & Per Ledin, s. 125-160. Lund: Studentlitteratur. Moberg, Lena & Margareta Westman, (red.), 1996. Svenskan i tusen år. Glimtar ur svenska språkets utveckling. Stockholm: Norstedts förlag. (190 s.) Mårtensson, Eva 1988. Förändringar i 1900-talets svenska. En litteraturgenomgång. I: Eva Mårtensson & Jan Svensson, Offentlighetsstruktur och språkförändring (Nordlund. Småskrifter från Institutionen för nordiska språk i Lund 14), s. 101-217. (ca 110 s.) Palm, Rune 1996. Runkunskap under medeltid en analysmodell och några resultat. Till Barbro. Texter och tolkningar tillägnade Barbro Söderberg den 23 september 1997, red. av Roger Andersson & Patrik Åström, s. 87-106. (MINS 45.) Stockholm: Institutionen för nordiska språk vid Stockholms universitet. (Tillhandahålls av institutionen.) Pettersson, Gertrud 2005. Svenska språket under sjuhundra år. En historia om svenskan och dess utforskande. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur. 290 s. Reinhammar, Maj, 1993. Levande språkhistoria. I: Studier i svensk språkhistoria 3, s. 183-191. Uppsala: institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet. (Tillhandahålles av institutionen.) Teleman, Ulf 1985. Historien och språkhistorien. I: Svenskans beskrivning 15. Förhandlingar vid Sammankomst för att dryfta frågor rörande svenskans beskrivning, Göteborg den 11-12 oktober 1985, utgivna av Sture Allén, s. 64-91. Göteborg: Institutionen för nordiska språk. Teleman, Ulf 2003. Tradis och funkis. Svensk språkvård och språkpolitik efter 1800. Stockholm : Norstedts ordbok. Läses enligt lärarens anvisningar. (Ca 100 s.) Thelander, Mats 1991. Perspektiv på 110 års nusvenska. I: Språket i Bibeln Bibeln i språket. Åsberg, Christer red. (Skrifter utgivna av Svenska språknämnden 76). Stockholm: Norstedts förlag. Textfordringar Cirka 20 sidor fornsvensk text, 50 sidor äldre nysvensk text och cirka 50 sidor yngre nysvensk text. De fornsvenska texterna hämtas från: Wessén, Elias 1992 [nytryck]. Fornsvenska texter med förklaringar och ordlista. (Nytryck i nordiska språk och svenska 7.) Institutionen för nordiska språk, Stockholms universitet. Referenslitteratur Elert, Claes-Christian 1995. Allmän och svensk fonetik. Stockholm: Norstedts förlag. 1995 eller senare. Larsson, Inger 2003. Svenska medeltidsbrev. Framväxten av ett offentligt skriftspråk. Stockholm. Norstedts förlag. Wessén, Elias 1992 [nytryck]. De nordiska språken. (Nytryck i nordiska språk och svenska 9.) Institutionen för nordiska språk Stockholms universitet. s. 5 25, 29 33, 89 105, 108 145. Wessén, Elias 1995 [nytryck]. Svensk språkhistoria. I. Ljudlära och ordböjningslära. (Nytryck i nordiska språk och svenska 4.) Institutionen för nordiska språk, Stockholms universitet. Wessén, Elias 1992 [nytryck]. Svensk språkhistoria. II. Ordbildningslära. (Nytryck i nordiska språk och svenska 5). Institutionen för nordiska språk, Stockholms universitet. Wessén, Elias 1992 [nytryck]. Svensk språkhistoria III. Grundlinjer till en historisk syntax. (NNS 6, Nytryck i nordiska språk och svenska). Institutionen för nordiska språk, Stockholms universitet. Ordböcker och uppslagsböcker Dahlgren F. A. 1960 [nytryck]. Glossarium öfver föråldrade eller ovanliga ord och talesätt. 1914 16. Lund:Gleerups. Dalin, A. F. 1964 [nytryck]. Ordbok öfver svenska språket. Stockholm 1850 53. Hellquist, Elof 1966 [nytryck]. Svensk etymologisk ordbok. 1948. 3. uppl. Senare tryckningar. Lund. (http://runeberg.org/svetym/index.htm) Kulturhistoriskt lexikon för nordisk medeltid. 1-22. Malmö: Allhems 1956 78. Larsson, Carl & Hellquist Magdalena 1967. Ordbok till Fredmans epistlar. Stockholm: Almqvist & Wiksell. Rietz, Johan Ernst 1962 [facs.]. Svenskt dialekt-lexikon. Ordbok öfver svenska allmoge-språket. 1862 67. Lund. Schlyter, C. J. 1877. Ordbok til Samlingen af Sweriges gamla lagar. Lund. (http://spraakbanken.gu.se/fsvldb/) SAOB = Ordbok över svenska språket utg. av Svenska Akademien. 1 . 1893 . (http://g3.spraakdata.gu.se/saob/) Söderwall, K. F. Ordbok öfver Svenska Medeltidsspråket. Lund 1884 1918. (Med supplement). (http://spraakbanken.gu.se/fsvldb/) Wessén, Elias 1961. Våra ord. Stockholm. Moment 3. Att forska om språk 7,5 hp Introduktion till metod och vetenskapligt skrivande inom språkvetenskap (175 sidor) (Kompendium som tillhandahålls av institutionen) Carlquist, Jonas 2002. Berättelser i realtid författaren och läsaren i samarbete. I: HUMAN IT 4/2002. S. 117 132 http://www.hb.se/bhs/ith/arkiv.htm (15 sidor) Carlquist, Jonas 2006. Abbedissan lånar böcker. Vadstenasystrarnas tillgång till brödernas bibliotek. I: Dicit Scriptura. Studier i C-samlingen tillägnade Monica Hedlund, s. 11 31. Stockholm. (20 sidor) Edlund, Ann-Catrine, 2004: Det enda privata rummet? Tankar kring dagboksskrivandets rumsskapande funktion för kvinnor i agrar miljö under tidigt 1900-tal. I: Kulturella perspektiv 13,1. Umeå, s. 53 64. (11 sidor) Edlund, L-E 2005. Bydeå ett ortnamn och dess historia. I: Roger Engelmark m.fl. (red.), En lång historia. Festskrift till Evert Baudou på 80-årsdagen, s. 107 127. Umeå: Umeå universitet. (Se DIVA umeå universitets publikationsdatabas.) Edlund, Lars-Erik 2005. Från Håxåsen till Sapientia Duce. I: Språk i tid. Studier tillägnade Mats Thelander på 60-årsdagen, s. 325 335.(Skrifter utgiva av Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet 67.) (10 sidor) Eriksson, Lisa 2005. En kvinna klär sällan i dialekt . I: Västerbotten, s. 64 74. (10 sidor) Granberg, Nils 1996. Kvalitativa undersökningsmetoder i en studie av några andraspråksinlärare. I: Svenskans beskrivning 21. S. 104 111. (7 sidor) Hene, Birgitta 1990. Barns ordförklaringar och ordböckers. I: Svenskans beskrivning 17. S. 115 126. (11 sidor) Karlsson, Anna-Malin 1997. Textnormer i och utanför skolan att skriva insändare på riktigt och på låtsas. I: Svenskans beskrivning 22, s. 172 186. Lund. (14 sidor) Ohlsson, Maria 1999. Att konstruera kön. En studie av skolelever i en enkönad och blandad grupp. I: Svenskans beskrivning 23, s. 326 335. Lund. (9 sidor) Palicki, Lena Lind 2005. Hur man än vänder sig har man rumpan bak om hur man konstruerar kön i en progressiv lärobok. I: Språk och stil 15, s. 161 192. (31 sidor) Westum Lindmark, Asbjørg 1992. Fransos och finnskott. Något om språklig projicering inom det folkmedicinska ordförrådet. I: Language the Time Machine, s. 191 202. (Papers in honour of Bengt Odenstedt on the Occasion of hist Sixtieth Birthday, July 21, 1992.) Umeå. Wiklund, Staffan 1992. Illandet, görjehålet och slåtteränget. Något om betydelsefältet våtmark i en del av Norrbotten. I: Lars-Erik Edlund (red.), Tabu, verklighet, språk s. 214 230. Stockholm: Carlsson. Fördjupning inom ett forskningsområde Studenten väljer att fördjupa sig inom ett av fyra forskningsområden: Språkantropologi, Skriftbruk igår och idag, Svenska som andraspråk eller Språk och kön. Språkantropologi (ca 550 sidor) Foley, William A. 1997. Anthropological Linguistics. An Introduction. Oxford: Blackwell. Preface. Kap. I. Introduction (s. 1-40), Kap. 9. Models and Metaphors (s. 179-191). (60 sidor) Edlund, Lars-Erik 2009. Terrängord en spegel av forna tiders kunskapssamhällen. I: Anna Westman & Håkan Tunón (red.), Ju förr desto bättre. Kulturarvet som resurs för en hållbar utveckling, s. 47 56. Uppsala : Centrum för biologisk mångfald. (9 sidor) Lévi-Strauss, Claude 2000 (1958). Linguistics and Anthropology. I: Lucy Burke, Tony Crowley & Alan GIvin (eds), The Routledge Language and Cultural Theory Reader, s. 401 409. London & New York: Routledge. (10 sidor) Välj två av följande avhandlingar (en av dessa läses mer extensivt): Andersson, Daniel 2009. Fega pojkar pussar aldrig vackra flickor. Könsrelaterade ordspråk i nordnorrländsk agrarmiljö belysta ur språkligt och kulturellt perspektiv. Umeå: Umeå universitet. (275 s.) Edlund, Ann-Catrine 2000. Sälen och Jägaren. De bottniska jägarnas begreppssystem för säl ur ett kognitivt perspektiv. Umeå: Norrlands universitetsförlag. (321 s.) Edlund, Lars-Erik 1985. Studier över svenska ortsboöknamn. Umeå: Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet. (313 s.) Svahn, Margareta 1991. Finnskägg, tåtel och sia. Om folkliga namn på gräs. (Skrifter utg. av Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umeå. Serie A. Dialekter nr 8.) Umeå. (150 s.) Westum, Asbjørg 1999. Ris, skäver och skärva. Folklig kategorisering av några barnsjukdomar ur ett kognitivt semantiskt perspektiv. (Skrifter utgivna av Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umeå. Serie A. Dialekter nr 13. Diabas. Skrifter från den dialektgeografiska databasen inom Inst. för nordiska språk vid Umeå universitet, nr 5.) Umeå. (235 s.) Wiklund, Staffan 1992. Våtmarksord i lulemålen. En ordgrupp sedd ur informant- och intervjuarperspektiv. (Skrifter utgivna av Dialekt- ortnamns- och folkminnesarkivet i Umeå. Serie A. Dialekter nr 9.; Diabas. Skrifter från den dialektgeografiska databasen inom Inst. för nordiska språk vid Umeå universitet, nr 3.) Umeå. (220 s.) Skriftbruk igår och idag (550 sidor) Barton, David 1994 (el. senare). Literacy. An Introduction to the Ecology of Written Language. Blackwell. Kap. 1 8 (Ca 125 sidor) Edlund, Ann-Catrine under utg. Att skriva sig själv. Dagboksskrivande och identitet i norrländsk agrar miljö under tidigt 1900-tal. (Under utg. i konferensrapport från konferensen Språk, hövlighet och genus: med förankring i pragmatiken som hölls i Helsingfors 2¬5 september 2004.) (15 sidor Artikeln tillhandahålls av institutionen.) Jansson, Sven-Bertil (1994), Attityder till literacy. Några exempel på svenskspråkiga texter från senmedeltiden. Medeltida skrift- och språkkultur. (Runica et Mediævalia.) Stockholm. S. 107 120. (13 sidor) Karlson Anna-Malin 2004. Skriften och makten. I: Språkvård 2, s. 30 34. (5 sidor) Karlsson, Anna-Malin 2006. En arbetsdag i skriftsamhället. Ett etnografiskt perspektiv på skriftanvändning i vanliga yrken. Stockholm: Språkrådet. (168 sidor) Melander, Björn & Josephson Olle 2003. Muntlighet och skriftlighet i sakprosatexter. I: Boel Englund & Per Ledin (red.). Teoretiska perspektiv på sakprosa, s. 239 272. Lund. Studentlitteratur (33 sidor) Persson, Kristina 2005. Svensk brevkultur på 1800-talet. Språklig och kommunikationsetnografisk analys av en familjebrevväxling. (Skrifter utgivna av Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet 68.) Uppsala. (Diss.) (Kap. 1 3, kap. 6 7 & kap. 9 = ca 105 sidor) Storå, Nils, 1985: Bondedagböckerna och den finlandssvenska allmogens skrivkonst. I: De nordiske skriftspråkenes utvikling på 1800-tallet, 2. Behovet for og bruken av skrift i 1800-tallets forvaltning, næringsliv og privatkommunikasjon. Rapport fra et symposium på Själö 17. -20. september 1984. (Nordisk Språksekretariats rapporter 6.) Oslo, s. 80 94. (14 sidor) Söderberg, Barbro 1993. Nordisk medeltidsliteracy i ett diglossiskt och digrafiskt perspektiv, S. 13 92 (MINS 39). Stockholm. (79 sidor) Svenska som andraspråk (ca 500 sidor) Axelsson, Monica. 2004. Andraspråksinlärning i ett utvecklingsperspektiv. I: Bjar, Louise & Liberg, Caroline (red.), Barn utvecklar sitt språk. Lund: Studentlitteratur. S. 127-152 (25 sidor) Hene, Birgitta 2004. Adjektivs metaforiska betydelser utlandsadopterade och svenska barns tolkningar. I: I: K. Hyltenstam, och I. Lindberg (red.), Svenska som andraspråk i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. S.277 296. (19 sidor) Hyltenstam, Kenneth. 2007. Begreppen språk och dialekt och meänkielis status som eget språk. I: Mer än ett språk. En antologi om flerspråkighet i norra Sverige. Eva Westergren & Hans Åhl (red.). Norstedts Akademiska Förlag (sid. 237-281). (44 sidor) Håkansson, Gisela. 2003. Tvåspråkighet hos barn i Sverige. (Kapitel 1.) Studentlitteratur. Lindberg, Inger. 2002. Myter om tvåspråkighet. Språkvård 4/02, s. 22 28. (6 sidor) Lindberg, Inger 2004. Samtal och interaktion ett andraspråksperspektiv. I: Hyltenstam, Kenneth och Lindberg, Inger. Svenska som andraspråk i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. S.461-502 (43 sidor) Lindberg, Inger. 2006. Med andra ord i bagaget. I: Bjar, Louise (red.) Det hänger på språket. Lund, Studentlitteratur. (25 sid.) Nauclér, Kerstin (red.) 2001. Symposium 2000 ett andraspråksperspektiv på lärande. Stockholm: Nationellt centrum & Sigma Förlag. (I urval) Norrby, Catrin och Håkansson, Gisela. 2007. Språkinlärning och språkanvändning. Svenska som andraspråk i och utanför Sverige Lund, Studentlitteratur (Kapitel 2 och 3, 86 sid.) Philipsson, Anders. 2004. Svenskans morfologi och syntax i ett andraspråksperspektiv. I: Hyltenstam; Kenneth och Lindberg, Inger, Svenska som andraspråk i forskning, undervisning och samhälle. Lund, Studentlitteratur. (34 sid) Viberg, Åke. 1987. Vägen till ett nytt språk. Stockholm: Natur och Kultur. (150 sidor) Språk och kön (ca 400 sidor) Björkvall, Anders 2004. Bilden, skriften och modelläsaren. I: Språkvård, s. 4 8. (5 sidor) Edlund, Ann-Catrine, Erson, Eva, Milles, Karin 2007. Språk och kön. Stockholm: Norstedts akademiska förlag. (256 sidor.) Erson, Eva 2006. Skärp dig! Språk och kön i utbildningsmiljö. Stockholm: Norstedts akademiska förlag. Kap. 1, s. 6 16. Kap, 4 5, s. 70 127. Kap. 7, s. 158 182. (91 sidor) Milles, Karin 2002. Könsneutralitet eller könsblindhet? En studie av två broschyrer från Socialstyrelsen. I: Marketta Sundman & Anne-Marie Londen (red.) Svenskans beskrivning 25, s. 189 199. (Förhandlingar vid tjugofemte sammankomsten för svenskans beskrivning). Åbo. (10 sidor) Ohlsson, Maria 1999. Skämt, makt och myter humor i genusperspektiv. I: Kvinnovetenskaplig tidskrift nr 2, s. 31 42. (11 sidor) Romaine, Suzanne 2003. Variation in Language and Gender. I: Janet Holmes and Miriam Meyerhoff (red.), The Handbook of Language and Gender, s. 98 118. (20 sidor) Moment 4. Projektarbete 7,5 hp Lagerholm, Per 2005. Språkvetenskapliga uppsatser. Lund: Studentlitteratur. (Kap. 1-3) Strömquist, Siv 2000. Skrivboken, skrivprocess, skrivråd och skrivstrategier. Malmö: Gleerups Wallén, Göran 1996. Vetenskapsteori och forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur. Widerberg, Karin 1995. Att skriva vetenskapliga uppsatser. Lund: Studentlitteratur. Referenslitteratur Backman, Jarl 1998. Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur. Bell, Judith 1993. Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur. Bengtsson, Bengt-Arne & Bengtsson, Hans 1995. Forskningsboken. Uppsala: Almqvist & Wiksell. Berge, Britt-Marie & Hult, Agneta 1999. Ett vetenskapligt förhållningssätt i uppsatser och examensarbeten. Undervisningsserien Nr 17. Pedagogiska institutionen. Umeå: Umeå universitet. Bjerstedt, Åke 1997. Rapportens yttre dräkt. Lund: Studentlitteratur. Bjurwill, Christer 2001. A,B,C och D. Vägledning för studenter som skriver akademiska uppsatser. Lund: Studentlitteratur. Björk, Lennart & Räisänen, Christine 1996. Academic writing. Lund: Studentlitteratur. Dahmström, Karin 2000. Från datainsamling till rapport att göra en statistisk undersökning. Lund: Studentlitteratur. Ejlertsson, Göran 1996. Enkäten i praktiken. En handbok i enkätmetodik. Lund: Studentlitteratur. Ejvegård, Rolf 1996. Vetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur. Ely, Margot, Anzul, Margot, Friedman, Teri, Diane, Garner & McCormack, Ann 1993. Kvalitativ forskningsmetodik i praktiken cirklar inom cirklar. Lund: Studentlitteratur. Kvale, Steinar 1997. Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Lindblad, Inga-Britt 1998. Uppsatsarbete: en kreativ process. Lund: Studentlitteratur. Merriam, B. Sharan 1994. Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur. Nyberg, Rainer 1999. Skriv vetenskapliga uppsatser och avhandlingar. Vasa: Edutime. Patel, Runa & Davidson, Bo 1991. Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur. Stukát, Staffan 2005. Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur. Svenska språknämnden 1993. Svenska skrivregler. Uppsala: Almquist och Wiksell Förlag. Svensson, Per-Gunnar & Starrin, Bengt (red) 1996. Kvalitativa studier i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur. Trost, Jan 1994. Enkätboken. Lund: Studentlitteratur.
Trost Jan
Kvalitativa intervjuer
2. uppl. : Lund : Studentlitteratur : 1997 : 131 s. :
ISBN: 91-44-00374-9
Se Umeå UB:s söktjänst