Engelskt namn: Swedish/Scandinavian Languages
Denna kursplan gäller: 2010-08-30 till 2014-08-24 (nyare version av kursplanen finns)
Kursplan för kurser med start efter 2016-08-22
Kursplan för kurser med start mellan 2014-09-01 och 2016-08-21
Kursplan för kurser med start mellan 2014-08-25 och 2014-08-31
Kursplan för kurser med start mellan 2010-08-30 och 2014-08-24
Kurskod: 1NS014
Högskolepoäng: 30
Utbildningsnivå: Grundnivå
Huvudområden och successiv fördjupning:
Svenska/nordiska språk: Grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav, innehåller examensarbete för kandidatexamen
Betygsskala: Väl godkänd, godkänd, underkänd
Ansvarig institution: Institutionen för språkstudier
Beslutad av: Humanistisk fakultetsnämnd, 2007-06-25
Reviderad av: Humanistisk fakultetsnämnd, 2010-05-11
I Svenska/Nordiska språk C belyses språklig variation på olika nivåer utifrån både ett samhälls- och individperspektiv. Ett svenskt språkmaterial betraktas ur skilda grammatiska perspektiv. Studenten genomför en självständig studie som presenteras i ett examensarbete för kandidatnivå i svenska/nordiska språk. Kursen består av följande moment: 1. Språklig variation 7,5 hp 2. Grammatiska perspektiv på modern svenska 7,5 hp 3. Examensarbete för kandidatexamen i svenska/nordiska språk 15 hp Moment 1. Språklig variation, 7,5 hp Detta moment behandlar språklig variation på olika nivåer. Såväl variation på samhällelig nivå som individuell nivå beaktas. Konkret behandlas variationen i de nordiska språken både ur tidens och rummets perspektiv, varvid även språkkontaktfenomen från olika tider och andraspråksperspektiv belyses. Relationen dialekt ? standardspråk och tal ? skrift behandlas, liksom retoriska val och strategier. - Språk i Norden över tid diskuteras utifrån drag på olika nivåer i språksystemet och utifrån drag i ortnamnsskatten. Substrat, superstrat och adstrat belyses, liksom språkkontaktfenomen. - Uppkomsten av nordiska identifikationsområden belyses. - De nordiska språkens nutida situation, minoritetsspråk och svenska som andraspråk belyses. - Tal och skrift och relationen dem emellan belyses. - Ett andraspråksperspektiv läggs på språk i variation, varvid diskuteras frågor om språk och makt, språk och identitet, språk och kultur samt sociokulturella perspektiv på andraspråksinlärningen. - Retorik handlar om språk i variation, vilka kommunikativa resultat ett val mellan olika varianter kan ge. Hur retorik kan användas som språkanalytiskt redskap belyses. - Frågan om hur innovationer uppstår, sprids och etableras diskuteras i generella termer. De språkliga förändringarnas processuella art och orsaker till förändringar uppmärksammas. - En förståelse för ett vetenskapligt förhållningssätt till språk samt fördjupade kunskaper om olika forskningsområden inom ämnet nordiska språk skapas. Moment 2. Grammatiska perspektiv på modern svenska, 7,5 hp I momentet behandlas olika perspektiv på svenskans grammatik varvid förmågan att analysera muntligt och skriftligt språkmaterial särskilt övas. Momentet ger också fördjupad förtrogenhet med Svenska Akademiens Grammatik som handbok och referensverk. Moment 3. Examensarbete I momentet examensarbete genomför studenten en självständig studie som redovisas i form av en vetenskaplig uppsats.
Efter genomgången kurs i Svenska/Nordiska språk C ska den studerande: - kunna diskutera språklig variation på samhällelig och individuell nivå utifrån variation i tid och rum - ha tillägnat sig fördjupade kunskaper om språkliga förändringsprocesser - kunna generellt diskutera och analysera grammatiska problem med språkvetenskaplig terminologi. - kunna betrakta grammatiska problem ur olika perspektiv, bland annat ett andraspråksperspektiv - ha genomfört en självständig vetenskaplig studie som presenteras i form av en vetenskaplig uppsats och som ventileras muntligt vid ett seminarium Moment 1. Språklig variation Efter avslutat moment ska den studerande: - vara väl orienterade om de olika språk som över tid funnits på nordiskt område och kunna beskriva den variation som funnits och finns i de nordiska språken, - ha en fördjupad kännedom om variationen i de nordiska språken och kunna belysa denna variation på olika språkliga nivåer, - kunna diskutera språk i variation ur ett andraspråksperspektiv och kunna redogöra för kopplingen mellan andraspråksinlärning och begrepp som makt, identitet, kultur, språkbehärskning, - ha vunnit fördjupade kunskaper om generella språkliga förändringsprocesser. - kunna använda retorikens språkanalytiska redskap och diskutera kommunikativ effekt av val bland olika varianter Moment 2. Grammatiska perspektiv på modern svenska Efter genomgånget moment ska den studerande kunna: - analysera autentiskt språkmaterial ur ett grammatiskt perspektiv - identifiera svensk grammatik i ett andraspråksperspektiv - praktiskt använda och kritiskt diskutera grammatiska problem utifrån Svenska Akademiens grammatik - generellt diskutera grammatiska problem Moment 3. Examensarbete Efter avslutat moment ska studenten kunna: - Söka, värdera och problematisera ett material - Självständigt relatera sig till relevant forskning inom området - Motivera teoretiska och metodiska ställningstaganden - Analysera ett språkvetenskapligt material - Dra egna slutsatser - Presentera studien enligt gängse formell praxis med tydlig struktur och god språkform - Kritiskt granska vetenskaplig argumentation - Självständigt försvara sitt examensarbete - Opponera på ett examensarbete
För tillträde till kursen krävs lägst 22,5 hp från kursen Svenska/Nordiska språk B eller 22,5 hp från kursen Svenska som andraspråk B eller 110 hp från lärarprogrammet, inriktning svenska.
Undervisningen ges i seminarieform och genom handledning i grupp.
Kunskaperna prövas inom ramen för undervisning i individuella inlämningsuppgifter, vid obligatoriska seminarier och/eller i skriftliga prov. På samtliga moment ges betygen Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd. För studerande som inte blivit godkänd vid ordinarie provtillfälle anordnas ytterligare provtillfälle. Studerande som två gånger underkänts i prov har rätt att hos Humanistiska fakultetsnämnden begära att annan examinator utses att bestämma betyg. För sammanfattningsbetyget Väl godkänd krävs Väl godkänd på mer än 15 poäng. Tillgodoräknande Ansökan om tillgodoräknande enligt Umeå universitets tillgodoräknandeordning ställs till Registrator, Umeå universitet, 901 87 Umeå. Ansökan sker på särskild blankett. Tillgodoräknande prövas alltid individuellt (se universitetets regelsamling och tillgodoräknandeordning).
Bandle, Oskar 1997, Ortnamn och kulturgeografi i Norden. I: Svante Strandberg (red.), Ortnamn i språk och samhälle, s. 37-59. Nomina Germanica, Uppsala universitet: Uppsala. (Nomina Germanica 22.) Bandle, Oskar 1994, Språk- och kulturgränser i det västliga Norden. I: Lars-Erik Edlund (red.), Kulturgränser - myt eller verklighet? En artikelsamling, s. 153-180. Umeå universitet: Umeå. (Diabas 4.) Bandle, Oskar (red.) 2002, The Nordic languages. An International Handbook of the History of the North Germanic languages. Volume 1. Walter de Gruyter: Berlin & New York. Häri läses tre artiklar (fördelade mellan momentets studenter): Piergiuseppe Scardigli, Contacts with the non-Germanic languages I: Relations to the West; Jorma Koivulehto, Contacts with the non-Germanic languages II: Relations to the East; Ludwig Rübekeil, Scandinavia in the light of ancient tradition. Braunmüller, Kurt 1994, Semikommunikation og lingvistiske simulationsmodeller (Om sprogkontakt i Hansetiden). I: Ulla-Britt Kotsinas & John Helgander (red.), Dialektkontakt, språkkontakt och språkförändring i Norden. Föredrag från ett forskarsymposium, s. 92-97. Stockholms universitet: Stockholm. Broch, Ingvid & Jahr, Ernst Håkon 1984, Russenorsk. Et pidginspråk i Norge. Novus Forlag: Oslo. Häri läses cirka 50 sidor. Edlund, Lars-Erik 2003, Det svenska språklandskapet. I: Gunnstein Akselberg, Anne Marit Bødal och Helge Sandøy (red.), Nordisk dialektologi, Novus Forlag: Oslo, s 11-50. Eckert, Penelope & McConnell-Ginet, Sally 2003. Language and Gender. Cambridge University Press. Kap. 1. Constructing, deconstructing and reconstructing gender, s. 9 51 + Kap. 8. Working the market. Use of varieties, s. 266 304. (85 sidor) Elert, Claes-Christian 1993, Språket i södra Skandinavien under bronsåldern: finsk-ugriskt, baltiskt, germanskt eller ? I: Studier i svensk språkhistoria 4 (MINS 44), s. 77-86. Stockholms universitet: Stockholm. Fraurud, Kari 2004, Några sociolingvistiska förutsättningar för språklig variation och mångfald i Rinkeby. I: Svenskans beskrivning 26, s. 25-47. Hallgren & Fallgren: Uppsala. Fraurud, Kari & Bijvoet, Ellen 2004, Multietniskt ungdomsspråk och andra varieteter av svenska i flerspråkiga miljöer. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger, Svenska som andraspråk - i forskning, undervisning och samhälle, s. 389 417. Studentlitteratur. (30s) Haglund, Charlotte 2004, Flerspråkighet och identitet. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger, Svenska som andraspråk - i forskning, undervisning och samhälle, s. 359-387. Studentlitteratur. (30s) Helgander, John 1997, En klassisk artikel i ny belysning. Lars Levanders "I vad mån kan ett bymål kallas enhetligt? (Undersökning rörande Åsenmålet i Älvdalen)". I: Maj Reinhammar (red.), Nordiska dialektstudier. Föredrag vid Femte nordiska dialektologkonferensen. Sigtuna 17 - 21 augusti 1994, s. 145-154. Språk- och folkminnesinstitutet: Uppsala. Håkansson, Gisela 2004, Utveckling och variation i svenska som andraspråk enligt processbarhetsteorin. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger, Svenska som andraspråk - i forskning, undervisning och samhälle, s. 153-169. Studentlitteratur. (18s) Ivars, Ann-Marie 2003, Lokalt och regionalt i svenska i Finland. I: Gunnstein Akselberg, Anne Marit Bødal och Helge Sandøy (red.), Nordisk dialektologi, Novus Forlag Oslo 2003, s. 51-82. Josephson, Olle 2000, Muntlighet i skrift och folklig sakprosa vid 1800-talets mitt. I: Lars-Erik Edlund (red.), Studier i svensk språkhistoria, 5, Umeå 2000, s. 248-260. Kjeldsen, Jens 2004. Retorikk i vår tid. Spartacus. Ca 100 sidor läses enligt anvisningar. Mæhlum, Brit, Akselberg, Gunnstein, & Sandøy, Helge 2003, Språkmøte. Innføring i sosiolingvistikk. Oslo. Kap. 1, 2-4, 6, 10-11. Stroud, Christopher 2004, Halvspråkighet och rinkebysvenska som språkideologiska begrepp. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger, Svenska som andraspråk - i forskning, undervisning och samhälle, s. 329-357. Studentlitteratur. (30s) Sundgren, Eva 2002, Återbesök i Eskilstuna. En undersökning av morfologisk variation och förändring i nutida talspråk. Institutionen för nordiska språk: Uppsala universitet. (Häri läses cirka 150 sidor.) Vangsnes, Øystein Alexander, Anders Holmberg och Lars-Olof Delsing 2003, Dialektsyntaktiska studier av den nordiska nominalfrasen. Novus Forlag: Oslo. (Tromsøstudier i språkvitenskap 22.) (Häri läses en uppsats, förslagsvis Anders Holmberg och Görel Sandström , Vad är det för särskilt med nordsvenska nominalfraser? (15 s.)) Se: http://www.hum.uit.no/a/vangsnes/Dialektboka.pdf Wellros, Seija 2004, Språk och kultur i undervisningen i svenska för vuxna invandrare. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger, Svenska som andraspråk - i forskning, undervisning och samhälle, s. 645-673. Studentlitteratur. (30s) Widmark, Gun 1994, Fågelperspektiv och historisk förklaring. I: Lars-Erik Edlund (red.), Kulturgränser - myt eller verklighet?, s. 139-152. Umeå universitet: Umeå. (Diabas 4.) Widmark, Gun 1991, Boksvenska och talsvenska. Om språkarter i nysvenskt talspråk. I: Språk och stil 1, 157-198. Vikør, Lars 2001, The Nordic languages. Their Status and Interrelations. Novus Forlag. 3 opl. 2001 eller senare. 250 s. Moment 2. Grammatiska perspektiv på modern svenska Anward, Jan 2001. Allt du önskar kan du få? Om SAG och talspråket. I: Svenskans beskrivning 24, s. 329-353. http://www.ep.liu.se/ecp/006/ Dahl, Östen 2000. Språkets enhet och mångfald. Lund: Studentlitteratur. Inledning, kap. 1, 10, 13 (85 s.) Ekberg, Lena 1991. Den lokativa användningen av i och på: en privat opposition i betydelsedomänen DIREKT LOKALISERING. I: Språk och stil 1, s. 89-108. Engdahl, Elisabet 1999. "Det var det ingen som ville" - om spetsställningens form, funktion och restriktioner i svenska. I: Svenskans beskrivning 23, s. 96-105. Engdahl, Elisabet 2001. Valet av passivform i modern svenska. I: Svenskans beskrivning 24, s. 81-90. http://www.ep.liu.se/ecp/006/ Engdahl, Elisabet och Norén, Kerstin 2000. Svenska Akademiens grammatik - en resurs i forskning och undervisning. I: Språk och stil 10, s. 165-195. Eriksson, Mats 2001. Syntaxens sociala sida - en inledande diskussion av turtillägg i samtal. I: Språk och stil 11, s. 5-24. Fröjd, Per 2000. Ordklasserna i SAG. I: Engdahl, E. och Norén, K. (utg.), Att använda SAG. 29 uppsatser om Svenska Akademiens grammatik, s. 159-178. MISS 33. Holmberg, Per 2000. Svenska huvudsatsers ordföljd och språkhandlingsfunktion. Beskrivningsperspektiv i SAG och Systemic Functional Grammar. I: Engdahl, E. och Norén, K. (utg.), Att använda SAG. 29 uppsatser om Svenska Akademiens grammatik, s. 179-194. MISS 33. Linell, Per 2003. Responsiva konstruktioner i samtalsspråkets grammatik. I: Folkmålsstudier 42, s. 11-39. Lindholm, Camilla och Lindström, Jan 2004. Dislokationer och fristående topiker. Två annexkonstruktioner i talad svenska. I: Svenskans beskrivning 26, s. 196-207. Lindström, Jan och Wide, Camilla 2001. Perfekt med explicit dåtidsbestämning. I: Svenskans beskrivning 24, s. 153-166. http://www.ep.liu.se/ecp/006/ Lyngfelt, Benjamin 2003. Subjektsregeln finns inte. I: Språkvård 1/2003, s. 16-23. Stroh-Wollin, Ulla 2003. Den förföriska funktionen - att definiera definita nominalfraser. I: Svenskans beskrivning 26, s. 196-207. Teleman, Ulf, Hellberg, Staffan och Andersson, Erik. 2001. Inledning till grammatiken. Svenska Akademien och Norstedts Ordbok. (85 sidor) Teleman, Ulf, Hellberg, Staffan och Andersson, Erik 1999. Svenska Akademiens grammatik. Stockholm: Svenska Akademien och Norstedts ordbok. Band 4: Kap. 28 (Satsens struktur) och Kap. 29 §1-7, 27-30 (Subjektet). Band 1-4 läses i övrigt som referensverk med utgångspunkt från hänvisningarna i kurslitteraturen. Tingsell, Sofia 2003. Vems är huset på moderaternas valaffisch? I: Språkvård 1/2003, s. 11-15. Wijk-Andersson, Elsie 1990. På villkors vis. Om svenskars och utlänningars sätt att uttrycka villkor i skriven svenska. I: Tingbjörn, G. (utg.), Andra symposiet om Svenska som andraspråk, s. 263-388.Stockholm: Skriptor. Wijk-Andersson, Elsie 1997. Begreppet grammatikalisering belyst med svenska exempel. I: Språk och stil 7, s. 19-35. Moment 3. Uppsats Ehn, Billy, Personlig vetenskap. I: Forskning och framsteg 1998/2. Linnarud, Moira, Språkforskning för språklärare. Studentlitteratur Lund, 1993. (Läses enligt anvisningar.) Svensson, Jan (red.), Nordistiken som vetenskap: artiklar om ämnets historia, teorier och metoder. Studentlitteratur Lund, 1988. (Läses enligt anvisningar.) Teleman, Ulf, Vad nordisten forskar och inte forskar om. I: Saga och sed. Kungl. Gustav Adolfs Akademiens årsbok 1995, s 75-83. Referenslitteratur Backman, Jarl 1998. Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur. Bell, Judith 1993. Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur. Bengtsson, Bengt-Arne & Bengtsson, Hans 1995. Forskningsboken. Uppsala: Almqvist & Wiksell. Berge, Britt-Marie & Hult, Agneta 1999. Ett vetenskapligt förhållningssätt i uppsatser och examensarbeten. Undervisningsserien Nr 17. Pedagogiska institutionen. Umeå: Umeå universitet. Bjerstedt, Åke 1997. Rapportens yttre dräkt. Lund: Studentlitteratur. Bjurwill, Christer 2001. A,B,C och D. Vägledning för studenter som skriver akademiska uppsatser. Lund: Studentlitteratur. Björk, Lennart & Räisänen, Christine 1996. Academic writing. Lund: Studentlitteratur. Dahmström, Karin 2000. Från datainsamling till rapport - att göra en statistisk undersökning. Lund: Studentlitteratur. Ejlertsson, Göran 1996. Enkäten i praktiken. En handbok i enkätmetodik. Lund: Studentlitteratur. Ejvegård, Rolf 1996. Vetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur. Ely, Margot, Anzul, Margot, Friedman, Teri, Diane, Garner & McCormack, Ann 1993. Kvalitativ forskningsmetodik i praktiken - cirklar inom cirklar. Lund: Studentlitteratur. Kvale, Steinar 1997. Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Lindblad, Inga-Britt 1998. Uppsatsarbete: en kreativ process. Lund: Studentlitteratur. Merriam, B. Sharan 1994. Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur. Nyberg, Rainer 1999. Skriv vetenskapliga uppsatser och avhandlingar. Vasa: Edutime. Patel, Runa & Davidson, Bo 1991. Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur. Strömquist, Siv 2006. Uppsatshandboken. Råd och regler för utformningen av examensarbeten och vetenskapliga uppsatser. Hallgren & Fallgren. Uppsala. Stukát, Staffan 2005. Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur. Svenska språknämnden 1993. Svenska skrivregler. Uppsala: Almquist och Wiksell Förlag. Svensson, Per-Gunnar & Starrin, Bengt (red) 1996. Kvalitativa studier i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur. Trost, Jan 1994. Enkätboken. Lund: Studentlitteratur.
Trost Jan
Kvalitativa intervjuer
2. uppl. : Lund : Studentlitteratur : 1997 : 131 s. :
ISBN: 91-44-00374-9
Se Umeå UB:s söktjänst