Funktionell textanalys, 7,5 hp

Innehåll

Kursen behandlar den systemisk-funktionella grammatiken, en socialsemiotisk grammatikmodell som utgår från betydelse och språkets funktion i den sociala kontexten. I kursen undersöks och diskuteras textens tre metafunktioner – den ideationella, den interpersonella och den textuella – d.v.s. hur texter speglar och formar verkligheten, hur texter interagerar med sin kontext och bygger relationer och hur textens språkliga resurser är verktyg som förverkligar detta. Därutöver diskuteras vilka resurser som blir mönster i olika s.k. register.

I fokus står den systemisk-funktionella grammatikens teoretiska fundament och hur denna har tillämpats praktiskt i textanalyser. Kunskaperna tillämpas i analyser av autentiska texter från olika tider och genrer på ett språk som hör samman med den valda studieinriktningen.

Kursen består av två moment:
Moment 1: Teori och metod, 4,5 hp (Theory and method)
Moment 2: Praktisk textanalys, 3 hp (Practising textual analysis)

I detta moment väljs ett av dessa alternativ:
a)    Praktisk textanalys: engelska, 3 hp (Practising textual analysis: English)
b)    Praktisk textanalys: finska, 3 hp (Practising textual analysis: Finnish)
c)    Praktisk textanalys: franska, 3 hp (Practising textual analysis: French)
d)    Praktisk textanalys: lingvistik, 3 hp (Practising textual analysis: Linguistics)
e)    Praktisk textanalys: skandinavistik, 3 hp (Practising textual analysis: Scandinavian languages)
f)    Praktisk textanalys: svenska/nordiska språk, 3 hp (Practising textual analysis: Swedish/Scandinavian languages)
g)    Praktisk textanalys: språkdidaktik, 3 hp (Practising textual analysis: Language didactics)
h)    Praktisk textanalys: tyska, 3 hp (Practising textual analysis: German)

Förväntade studieresultat

För betyget Godkänd ska den studerande kunna
Kunskap och förståelse

• förklara den systemisk-funktionella grammatikens syn på sambandet mellan grammatik och betydelse
• redogöra för den systemisk-funktionella grammatikens syn på relationer mellan text och kontext
• redogöra för språkliga resursers mönster- och registerbyggande funktioner
• redogöra för olika tillämpningar av systemisk-funktionell textanalys

Färdighet och förmåga

• använda relevanta redskap för självständiga analyser av texter
• kunna presentera en självständig välformulerad textanalys i skrift på ett språk som vanligtvis används inom det huvudområde man studerar

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• jämföra och problematisera aktuella analyser inom forskningsområdet
• värdera texters socialsemiotiska funktion

Behörighetskrav

Univ: Minst 150 hp i vilka ska ingå minst 15 hp i intervallet 61-90 hp i ett av huvudområdena Svenska/Nordiska språk, Engelska, Finska, Franska, Lingvistik, Skandinavistik, Språkdidaktik, Svenska/nordiska språk eller Tyska, eller motsvarande. Gy: Engelska B/Engelska 6 samt Svenska B/Svenska 2 alternativt Svenska som andraspråk B/Svenska som andraspråk 2.

Undervisningens upplägg

Undervisningen bygger på nätbaserade introduktioner till kursens olika teman som sedan diskuteras i seminarieform. Därutöver arbetar studenterna med konkreta uppgifter och problem enskilt och i grupp under handledning av kursens lärare.

Tillgång till dator med bredbandsuppkoppling krävs för fullgörande av de i kursen ingående uppgifterna. För information om tekniska krav på datorutrustning och internetuppkoppling, se www.sprak.umu.se/student/dokument.

Examination

Examinationen av moment 1 sker genom bedömning av seminarieuppgifter och skriftliga inlämningsuppgifter.

Moment 2 examineras genom muntliga presentationer av seminarieuppgifter och en avslutande skriftlig analysuppgift inom det huvudområde som den studerande läser.

Vid examination avvänds betygsgraderna Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd för skriftliga inlämningsuppgifter. För muntliga presentationer används endast Godkänd eller Underkänd.

Student som erhållit godkänt betyg får ej genomgå förnyat prov.

För godkänt betyg på moment som examineras i flera delar krävs att alla delar är godkända. Därvid gäller följande: Om ingen av delexaminationerna görs eller lämnas in, sätts inget betyg på momentet. Om någon av delexaminationerna inte görs eller lämnas in, sätts betyget Underkänd på momentet, även om de delexaminationer som fullgjorts är godkända.

Vid det första omprovstillfället på moment som examineras i flera delar, görs de delar om som inte gjorts eller lämnats in eller som fått underkänt betyg. Vid alla därefter följande omprovstillfället görs alla delar av examinationen på nytt.

Student som ej har godkänt resultat på prov, har rätt att delta i förnyat prov (s.k. omprov) på kurs där hon/han någon gång har registrerats.

Det första omprovet ska erbjudas senast två månader efter det ordinarie provet, dock tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats. För prov som genomförs under maj och juni månad får första omprovet erbjudas inom tre månader efter ordinarie provtillfälle.

I de fall prov inte kan upprepas enligt gällande regler för omprov ska det istället ersättas med annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i sådan uppgift ska stå i rimlig proportion till det missade provet/praktiken.

En student som utan godkänt resultat har genomgått ordinarie prov samt ett omprov för en kurs eller en del av en kurs, har vid nästa omprovstillfälle rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det. Begäran om detta ställs till Humanistiska fakultetsnämnden.

Studerande har rätt att prövas på samma kursplan som vid ordinarie prov vid minst två tillfällen upp till två år efter första registreringstillfället.

Stoppdatum för inlämningsuppgifter är terminens sista dag, om inte annat anges av undervisande lärare. Vid alla provtillfällen ska examinerande uppgifter göras eller lämnas in inom den tid som anges av undervisande lärare för att beaktas; annars måste de göras på nytt.

Tillgodoräknande prövas av Studentcentrum vid Umeå universitet, se http://www.umu.se/utbildning/antagning/tillgodoraknande/.