Engelskt namn: North Sámi A
Denna kursplan gäller: 2009-08-31 till 2010-08-29 (nyare version av kursplanen finns)
Kurskod: 1SA091
Högskolepoäng: 30
Utbildningsnivå: Grundnivå
Huvudområden och successiv fördjupning:
Samiska språk: Grundnivå, har endast gymnasiala förkunskapskrav
Betygsskala: Väl godkänd, godkänd, underkänd
Ansvarig institution: Institutionen för språkstudier
Beslutad av: Humanistisk fakultetsnämnd, 2009-06-16
I kursen ingår textläsning, skriftliga och muntliga övningar samt studier av samernas kultur och historia samt språksituation genom tiderna. Det mest framträdande tematiska perspektivet som genomsyrar hela kursen är inifrån-perspektivet. Med detta menas de synsätt och perspektiv samt andra särdrag som har sin grund i det samiska samhället. Kursen består av följande obligatoriska moment Mom. 1. Introduktion till samisk kultur, 7,5 hp Introduction to Sámi Culture Momentet ger en introduktion till samernas kultur, historia och nutid. Frågor kring relationen mellan majoritetssamhälle och urfolk behandlas ur olika historiska, politiska och språkliga perspektiv. Mom. 2. Nordsamisk språkfärdighet I, 7,5 hp North Sami Language Proficiency I Skriftlig språkfärdighet med skriftliga grammatiska övningar, referat, översättningar m.m. Muntlig språkfärdighet i form av rollspel, pjäser och andra muntliga övningar. Användning av facktermer samt nya ord i nordsamiskan. Läsning och analys av nordsamiska myndighetstexter. Gemensamt projektarbete på nordsamiska. Mom. 3. Nordsamisk grammatik I, 7,5 hp North Sami Grammar I Grunderna i nordsamiskans uppbyggnad: fonologi, morfologi och syntax. Mom. 4. Texter och textanalys, 7,5 hp Texts and Text Analysis I Läsning av samiska texter ur olika litterära genrer från äldre och nyare tid. Momentet lägger fokus på grammatisk och strukturell analys av olika texter och texttyper. Introduktion av litteraturens termer på nordsamiska. Användning av nyare och äldre nordsamiska ordböcker. I momentet ingår olika typer av skriv- och läsövningar.
För godkänd kurs ska den studerande kunna analysera och förklara centrala begrepp om samisk kultur, kunna identifiera och diskutera de viktigaste händelserna i samernas historia, kunna skriva nordsamiska korrekt med avseende på form och betydelse, kunna översätta enklare texter från svenska till nordsamiska, uppvisa kunskaper i skrivandet av olika slags texter och stilar på nordsamiska så som nyhetsartiklar, barnberättelser, politiska debatter och recensioner ha deltagit aktivt i planerande och genomförandet av ett gemensamt projektarbete, kunna läsa och förstå olika typer av texter, såväl skönlitterära verk som myndighetstexter, kunna använda grammatiska termer för att analysera nordsamiska med avseende på ljud-, form- och satslära och behärska grunderna i nordsamisk grammatik, bl.a. verbformer i olika tempus och nomenformer i olika kasus, kunna använda nya och gamla nordsamiska ordböcker i ordsökssyfte och som grammatisk hjälpreda, kunna grammatiskt granska, analysera och korrigera olika typer av texter.
Gy: Samiska som modersmål från gymnasiet eller Univ: Nordsamisk introduktionskurs, 30 hp, eller Nordsamiska, kvalifikationskurs (steg 34), 15 hp. Undantag kan göras från kravet på svenska. Viss litteratur är på engelska, norska och svenska varför läsförståelse i dessa språk behövs.
Undervisningen består av föreläsningar, gruppövningar, projektarbete och enskilda arbeten dels via nätplattformen och dels i klassrumsmiljö under kursträffar. Det förutsätts att studenterna arbetar självständigt mellan föreläsningarna. Övningar och delar av övrigt kursmaterial tillhandahålls via en nätplattform. För att kunna göra egna inspelningar ska studenten ladda hem gratisprogrammet Audacity (eller använda motsvarande programvara). Tillgång till dator (PC, Mac eller Unix/Linux) krävs för fullgörande av de i kursen ingående uppgifterna. För att kunna använda den plattform som används på kursen behövs (minimikrav): Operativsystem Windows 98/ME/2000/XP, MacOS 9.x eller OS X, eller Solaris/Redhat. Rekommenderat minne 64 MB RAM, 300 Mhz processor Internetuppkoppling från modem 56.6 eller fast uppkoppling Webbläsare. senaste versionen av Internet Explorer, Firefox eller Safari Ljudkort samt högtalare/hörlurar eller head-set Gratisprogrammet Audacity (http://audacity.sourceforge.net/?lang=sv). Observera även att Java och Cookies måste vara påslaget.
Examination sker antingen med skriftlig hemtentamen (via nätplattformen) efter momentet eller fortlöpande över hela momentet. Den fortlöpande examinationen innebär betygsättning av inlämningsuppgifter eller olika muntliga övningar. Vid examination avvänds betygsgraderna Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. Den som godkänts i prov får ej undergå prövning för högre betyg. För att få betyget Väl godkänd på hela kursen krävs att den studerande uppnått detta betyg på moment omfattande lägst 22,5 högskolepoäng. För studerande som inte godkänts vid ordinarie provtillfälle anordnas ytterligare provtillfälle senast inom tre månader från ordinarie provtillfälle. Studerande som två gånger har underkänts i prov har rätt att få en annan examinator utsedd om inte särskilda skäl talar mot det. Begäran om detta lämnas till Humanistiska fakultetsnämnden. Studerande har rätt att prövas på samma kursplan som vid ordinarie prov vid minst två tillfällen upp till två år efter första registreringstillfället. Stoppdatum för inlämningsuppgifter är terminens sista dag, om inte annat anges av undervisande lärare. Tillgodoräknande Ansökan om tillgodoräknande görs på särskild blankett och ställs till Humanistiska fakultetsnämnden. Blanketten skickas till Umeå universitet, Registraturen, 901 87 Umeå. Prövning görs alltid individuellt. Regler återfinns i Tillgodoräknandeordning vid Umeå universitet (Dnr 545-3317-02).
All litteratur läses enligt anvisningarna som framkommer i schemat för kursen eller enligt lärarens anvisningar. Förutom litteraturen som listas här nedan tillkommer det andra övningar och gruppuppgifter via nätplattformen. Publikationer märkta * finns tillgängliga på Institutionen för språkstudier eller via nätplattform.
Andersson Olle
Den sista rajden. Samer berättar om livet förr.
Östersund : Jamtli : 2000 : (100 s.) :
Hyltenstam, K., Stroud, C. (1991). Språkbyte och språkbevarande. Om samiskan och andra minoritetsspråk. Lund: Studentlitteratur. (s. 114-159) Haetta, Odd Mathis. 2002. Samene. Nordkalottens urfolk. Kristiansand: HöyskoleForlaget. (s. 1-165). Lehtola, Veli-Pekka. 2002 The Sámi people - Traditions in transition. Inari: Kustannus-Puntsi. (130 s.) Peoples, James & Bailey, Garrick. 2003. Humanity. An Introduction to Cultural Anthropology. Belmont, CA: Wadsworth Thomson Learning. Sixth edition. s. 1-119. Ruong, Israel. 1991. Samerna i historien och nutiden. Stockholm: Studieförbundet Vuxenskolan. (s. 1-63) Ruong, Israel & Maja. 1985. Index till Samefolkets Egen Tidning - Samefolket 1918-1973 med historisk kommentar. Östersund: Stiftelsen Samefolket. (s. 1-86) Solbakk, John Trygve. 2004. Samene - en håndbok. Karasjok: Davvi Girji. 270s. Språkhandboken, Sametinget. Samisk språkhandbok för ökad användning av samiska i förvaltningsmyndigheter. http://www.sametinget.se/3986, http://www.sametinget.se/4009
Korhonen, Olavi (1993). 1993 ruota-sámegiel hálddahussáni. Giera 3. Sámi dutkan/Samiska studier. Umeå universitet. Outakoski, Hanna (2007). Davvisámegiela luondosátnelistu. Sámi dutkan/Samiska studier, elektronisk resurs*. Svonni, Mikael (1990). Sámi-ruota, ruota-sámi sátnegirji. Samisk-svensk, svensk-samisk ordbok. Johkamohkki: Sámi Girjjit. Dessutom tillkommer en samling nordsamiska myndighetstexter, övningar och annat material som studenten får tillgång till via kurshemsidan.
Berg, Tor Magne. & Ijäs, Johanna. (1999). Giellaoahpa terminologiija. Romsa: Romssa universitehta UNIKOM. Outakoski, Hanna (2009). Giellaoahpa hárjehusat 1. Övningskompendium. Institutionen för språkstudier. * Saitton Burman, Ellen (1999). Grammatik. Jokkmokk: Ellens förlag. Svonni, Mikael (1990). Sátnegirji Sámi-ruota ruota-sámi, Samisk-svensk svensk-samisk Ordbok. Jokkmokk: Sámi Girjjit. Svonni, Mikael (2009). Samisk Grammatik. Kompendium, version 2. Universitetet i Tromsø. Referenslitteratur Nickel, Klaus Peter (1990). Samisk grammatikk. Oslo: Universitetsforlaget. eller: Nickel, Klaus Peter 1994: Samisk grammatikk. 2. utg. Karasjok: Davvi Girji.
Skönlitterära texter: Gaski, Harald, Hirvonen, Vuokko. & Näkkäläjärvi, Ellen. (1992). Girjjálasvuoda tearpmat. Guovdageaidnu: Sámi oahpahusráddi. Gaski, Harald. & Solbakk, John T & Solbakk, Aage (red) (2004). Min njálmmála árbevierru. Máidnasat myhtat ja muitalusat. Karasjok: Davvi Girji OS. (s. 19-77) Guttorm, Inga (1982). Girjelohkki Sátnelistu. Jårgalæddji Å/S Hirvonen, Vuokko (1998). Girjjálasvuohta - Sátnedáidda. Häfte. Tillhandahålls av institutionen*. Paltto, Kirsti (1989). Guovtteoaivvat nisu. Vása: Gielas. (valda noveller) Utsi, Paulus (1992). Don canat mu alccesat. Guovdageaidnu: DAT. (valda delar) Turi, Johan (1987 eller tidigare). Muitalus sámiid birra. Johkamohkki: Sámi Girjjit. Vars, Ellen Marja (1991). Okto. Kárásjohka: Davvi Girji. Nordsamiska myndighetstexter och artiklar: En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna 2006-2009, på nordsamiska (http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/67639) Faktablad på nordsamiska som sammanfattar propositionen Språk för alla, prop. 2008/09:153. (http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/123360) Sammanfattning av SOU 2006:19 Att återta mitt språk - åtgärder för att stärka det samiska språket, på nordsamiska (http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/58544) Svonni, Mikael (1998). Hupmágo oktage sámegiela cuo i jagi geah en. Giellamolsun vai giellaseailluheapmi - eavttuid ja miellaguottuid ga aldat. I: Vesa Guttorm (red.) Giella állosat III. Die ut 1998:1. Sámi Instituhtta Dessutom tillkommer olika textövningar och textanalysmaterial, dessa tillhandahålls av institutionen via nätplattformen.