Engelskt namn: Sámi Languages C
Denna kursplan gäller: 2009-08-31 till 2011-09-04 (nyare version av kursplanen finns)
Kursplan för kurser med start efter 2011-09-05
Kursplan för kurser med start innan 2011-09-04
Kurskod: 1SA097
Högskolepoäng: 30
Utbildningsnivå: Grundnivå
Huvudområden och successiv fördjupning:
Samiska studier: Grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav, innehåller examensarbete för kandidatexamen
Betygsskala: Väl godkänd, godkänd, underkänd
Ansvarig institution: Institutionen för språkstudier
Beslutad av: Humanistisk fakultetsnämnd, 2009-06-24
Kursens vetenskapliga fokus ligger på samisk språkvetenskap. Studenten fördjupar sig i ett samiskt språk. Muntliga och skriftliga språkfärdigheten fortsätter att övas, men den rena färdighetsträningen är på denna nivå underordnad och satt i samband med det vetenskapliga momentet. Kursen består av följande obligatoriska moment Mom. 1. Introduktion till teoretisk samisk grammatik, 7,5 hp Introduction to Sámi Theoretical Grammar. En introduktion i generativ grammatisk teori, med specifik tillämpning på de samiska språkens morfologi och syntax. Den presenterar den moderna generativa grammatikens språksyn, analysverktyg och analysmetoder. Mom. 2. Syd-, lule- eller nordsamiska texter, 7,5 hp South, Lule or North Sámi Texts Studenten väljer vilket samiskt språk denne vill fördjupa sig i. Kursen fokuserar på nyare och äldre litteratur av olika karaktärer. Förutom innehåll, lägger kursen stor vikt vid språkliga aspekter som ordkunskap och grammatisk förståelse. Mom. 3. Examensarbete för kandidatexamen, 15 hp Degree Assignment for Bachelors Degree Kursen består i att den studerande självständigt men med stöd av handledare undersöker och i en uppsats analyserar ett ämne inom samisk språkvetenskap. Uppgiften väljs i samråd med handledaren och redovisas i uppsatsform, genom att använda relevant primär- och sekundärlitteratur. Den studerande lär sig att hantera primär- och sekundärkällor enligt god akademisk praxis. Den studerande utvecklar sin förmåga att redogöra för komplexa företeelser med en för ändamålet anpassad stilnivå.
För godkänd kurs skall den studerande: uppvisa en god förståelse av teoretiska och empiriska aspekter av samisk morfologi och syntax. kunna tillämpa den teoretiska grammatikens principer i beskrivningen av ett samiskt språk utifrån den teoretiska grammatikens grunder kunna formulera problemställningar runt ett samiskt språks uppbyggnad kunna värdera egna och andras vetenskapliga problemlösningar utifrån vetenskapliga kriterier och kunna inta en vetenskaplig attityd till språket kunna redogöra för de viktigaste morfologiska och syntaktiska skillnaderna mellan syd-, lule- och nordsamiska. kunna redogöra för de viktigaste grammatiska skillnaderna mellan ett samiskt språk och ett relevant nordiskt majoritetsspråk. vara väl förtrogen med de samiska språksituationerna samt dito revitaliseringssträvanden uppvisa goda muntliga och skriftliga färdigheter i syd-, lule- eller nordsamiska lätt kunna tillgodogöra sig såväl nyare som äldre syd-, lule- eller nordsamisk text och litteratur kunna producera en kortare vetenskaplig uppsats som uppfyller gängse krav inom respektive forskningsområde vad beträffar metodik, terminologi samt notapparat.
Univ: B-nivå i samiska språk (nordsamiska, sydsamiska eller lulesamiska), eller motsvarande
Undervisningen består av föreläsningar, gruppövningar, projektarbete och enskild handledning dels via nätplattformen och dels i klassrumsmiljö under kursträffar. Det förutsätts att studenterna arbetar självständigt mellan föreläsningarna. Övningar och delar av övrigt kursmaterial tillhandahålls via en nätplattform. Tillgång till dator (PC, Mac eller Unix/Linux) krävs för fullgörande av de i kursen ingående uppgifterna. För att kunna använda den plattform som används på kursen behövs (minimikrav): Operativsystem Windows 98/ME/2000/XP, MacOS 9.x eller OS X, eller Solaris/Redhat. Rekommenderat minne 64 MB RAM, 300 Mhz processor Internetuppkoppling från modem 56.6 eller fast uppkoppling Webbläsare. senaste versionen av Internet Explorer, Firefox eller Safari Ljudkort samt högtalare/hörlurar eller head-set Gratisprogrammet Audacity (http://audacity.sourceforge.net/?lang=sv). Observera även att Java och Cookies måste vara påslaget.
Examination sker med skriftlig hemtentamen (via nätplattformen) efter momentet eller löpande över hela momentet. Den löpande examinationen innebär betygsättning av inlämningsuppgifter eller olika muntliga övningar. Uppsatsmomentet examineras vid ett seminarium. I detta moment ingår även opposition på ett annat examensarbete. Vid examination avvänds betygsgraderna Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. Den som godkänts i prov får ej undergå prövning för högre betyg. För att få betyget Väl godkänd på hela kursen krävs att den studerande uppnått detta betyg på moment omfattande lägst 22,5 högskolepoäng. För studerande som inte godkänts vid ordinarie provtillfälle anordnas ytterligare provtillfälle senast inom tre månader från ordinarie provtillfälle. Studerande som två gånger har underkänts i prov har rätt att få en annan examinator utsedd om inte särskilda skäl talar mot det. Begäran om detta lämnas till Humanistiska fakultetsnämnden. Studerande har rätt att prövas på samma kursplan som vid ordinarie prov vid minst två tillfällen upp till två år efter första registreringstillfället. Stoppdatum för inlämningsuppgifter är terminens sista dag, om inte annat anges av undervisande lärare. Tillgodoräknande Ansökan om tillgodoräknande görs på särskild blankett och ställs till Humanistiska fakultetsnämnden. Blanketten skickas till Umeå universitet, Registraturen, 901 87 Umeå. Prövning görs alltid individuellt. Regler återfinns i Tillgodoräknandeordning vid Umeå universitet (Dnr 545-3317-02).
All litteratur läses enligt anvisningarna som framkommer i schemat för kursen eller enligt lärarens anvisningar. Förutom litteraturen som listas här nedan tillkommer det andra övningar och gruppuppgifter via nätplattformen. Publikationer märkta med * finns tillgängliga på Institutionen för språkstudier eller via nätplattformen.
Bergsland Knut
Sydsamisk grammatikk
2. utg. : Karasjok : Davvi girji : 1994 : 139 s. :
ISBN: 82-7374-215-6
Se Umeå UB:s söktjänst
Hasselbrink, Gustav. 1981. Südlappisches Wörterbuch. Uppsala, Sweden: AB Lundequistska bokhandeln. O'Grady, William, Michael Dobrovolsky, & Mark Aronoff. 1997. Contemporary Linguistics: An Introduction. New York: St. Martin's Press. (Kap. 2 och 3) Saitton Burman, Ellen. 1999. Grammatik. Jokkmokk: Ellens förlag. Spiik, Nils-Erik. 1989. Lulesamisk grammatik. Luleå: Nils-Erik Spiik & Sameskolstyrelsen. Vinka, Mikael. Introduktion till sydsamisk och teoretisk grammatik. Kompendium, institutionen för språkstudier, Umeå universitet.
Nordsamiska Gaski, Harald & John Trygve Solbakk & Aage Solbakk (red.) 2004. Min njálmmálas árbevierru. Máidnasatmyhtat ja muitalusat. Kárá johka: Davvi Girji OS. (78-280) Gaski, Harald & John Trygve Solbakk 2002. Cállet Sámi Verddet. Cálliid Lágádus. (Valda delar) Hassol, Susan Joy, Robert Corell & Jim Berner (red.). 2004. Liegganeamen Árktisa cuozahusat. Cambridge University Press. Översatt av Nils Ole Gaup. Kárásjohka: Davvi Girji. (Valda delar) Hirvonen, Vuokko. 1998. Sámeeatnama jienat. Sápmelas nissona bálggis girjecállin. Guovdageaidnu: DAT. Jalvi, Pedar & Anders Larsen 1992. Sátnedáidu. Kárásjohka: Davvi Girji. (112 s.) Jernsletten, Johan & Aage Solbakk 1983. Birasoahppu. Algoáiggit Sámis. Oslo: Jårgalæddji Å/S. Sámi oahpahusráddi. Joks, Solveig .2007. Boazodoalu máhtut áiggis áigái. Diedut 3/2007. Sámi Instituhtta. Vuolab, Kerttu. 1994. Ceppari cáráhus. Kárásjohka: Davvi Girji. (101 s.) Zak, Monica.1989. Mánula ámmátmátki. Johkamohkki: Sámi Girjji. Kortare texter, myndighetstexter och länkar till artiklar med tillhörande övningar tillkommer via nätplattformen. Sydsamiska Andersson, Ando. 1992. Maam dah soptsestamme. Jokkmokk: Sámi Girjjit. Andersson, Elsa & Laila Fjällgren. 1983. Mujhtesh. Jokkmokk: Sameskolstyrelsen. Bergsland, Knut & Gustav Hasselbrink. 1957. Samien lukkeme-gärja. Oslo: A.W. Brøggers boktrykkeri A.S. Bergsland, Knut. 1987. Gåebrehki soptsesh. Oslo: Universitetsforlaget. Birkeland, Anna. 2002. Staaloeh veinhtieh aske lea dålle. Oslo: J.W. Cappelens Forlag A. S. Bull, Ella Holm & Knut Bergsland. 1993. Lohkede saemien.Karasjok: Davvi girji. Bull, Ella Holm. 2002. Åarjelsaemien 6. Oslo: Idut Forlag. Palismaa, Maaren. 2008. Giele lea faamoe. Karasjok: Davvi Girjji. Qvigstad, Just. 1924. Lappische Erzählungen aus Hatfjelldalen. Oslo: A.W. Brøggers boktrykkeri A.S. Qvigstad, Just. 1996. Aarporten jih åarjel-smaaregen soptsesh. Kautokeino: Samisk utdanningsråd. Kortare texter, myndighetstexter och länkar till artiklar med tillhörande övningar tillkommer via nätplattformen. Lulesamiska Andersen, Gøran. 2002. Stuorlådde. Ájluokta: Báhko. Andersen, Kurt Tore. 2005. Sjokoláda ja næjtso. Drag: Báhko. Bross, Helena. 2008. Akti lij- : låhkåmgirjje. Jokkmokk: Sámeskuvlastivra (Sameskolstyr.). Nitteberg, Bjørn. 1995. Æhpárij stuoijmme [stuojmme]. Kárá johka: Davvi Girji. Pirak, Anta. 1993. Jåhtte sáme viessom. Ådå tjállemvuohkáj. Kristiansund: Blassvær. Tuolja, Lars Matto. 1987. Tjaktjalasta. Jokkmokk: Sámi girjjit. [Finns även:] Tjaktjalasta [ljudupptagning]. 1992. Uusikarlepyy: Suomen äänikirjat. 4 ljudkasetter. Tuolja-Sandström, Sigga. 1996. Ulldevisá nuortasj bieles. Jokkmokk: Sámeskåvllåstivrra (Sameskolstyr.). Vars, Elle Márjá. 2004. Tjáppemus idedisguovsoj. Indre Billefjord: I ut. Kortare texter, myndighetstexter och länkar till artiklar med tillhörande övningar tillkommer via nätplattformen.
Litteratur väljs i samråd med handledare.