Engelskt namn: Swedish Language in Contemporary Society
Denna kursplan gäller: 2010-08-30 till 2012-09-02 (nyare version av kursplanen finns)
Kursplan för kurser med start efter 2014-07-21
Kursplan för kurser med start mellan 2012-09-03 och 2014-07-20
Kursplan för kurser med start mellan 2010-08-30 och 2012-09-02
Kurskod: 1SV004
Högskolepoäng: 7,5
Utbildningsnivå: Grundnivå
Huvudområden och successiv fördjupning:
Svenska/nordiska språk: Grundnivå, har endast gymnasiala förkunskapskrav
Betygsskala: Väl godkänd, godkänd, underkänd
Ansvarig institution: Institutionen för språkstudier
Beslutad av: Humanistisk fakultetsnämnd, 2007-11-12
Reviderad av: Humanistisk fakultetsnämnd, 2009-10-13
Kursen utgör en introduktion till ämnet språkvetenskap/nordiska språk och ger samtidigt grundläggande kunskap om dagens svenska språksamhälle. Här presenteras och diskuteras samband mellan språk och identitet ur olika perspektiv: både individuell identitet och gruppidentitet, men också sambandet mellan språk och identitet på en mer uttalat politisk nivå i språkplaneringssammanhang. Diskussionen av individuell identitet utgår från studenternas reflektioner över den egna språkliga praktiken och dess samband med identitet. Följande fyra delmoment behandlas i kursen: 1. Introduktion till språkvetenskap. Följande frågor behandlas här: Vad är ett språk? Vad kan man när man kan ett språk? Vilka samband finns mellan språk och verklighet? Här ges också en första överblick över språkets skilda nivåer och skilda forskningsområden inom språkvetenskap/nordiska språk. 2. Språksociologi. Fem sociala variabler problematiseras: kön, klass, ålder, etnicitet och plats. Med plats avses dialektalt och/eller regionalt språkbruk. Attityder till dialekt och dialektens samband med identitet tas upp här. 3. Språkpolitik och språkvård. Dagens språksituation i Sverige presenteras. Här behandlas flerspråkighet, minoritetsspråk, engelskans ställning och svenskans ställning i EU. Dessutom redovisas de språkplaneringsinsatser som görs i Sverige. I första hand presenteras språkpolitiska åtgärder, men också språkvårdande insatser tas upp. 4. Skrivprocessen. Här ges en orientering om skriftspråkets och talspråkets skilda förutsättningar och de konsekvenser som dessa får för skriftproduktion. Skrivprocessen som arbetssätt introduceras.
Efter genomförd kurs ska den studerande: - ha kännedom om språkets nivåer: fonologi, morfologi, syntax, textnivå, semantik och pragmatik. - kunna diskutera sambandet mellan språk och identitet. - kunna beskriva dagens svenska språksituation och språkpolitik. - behärska skrivprocessen som arbetsmetod i skrivandet och kunna ta ansvar för och arbeta konstruktivt med både egna och andras texter. - kunna diskutera skillnader och likheter mellan talspråk och skriftspråk. - ha fått en inblick i språkfilosofiska frågor som berör sambandet mellan språk och verklighet.
En B (Områdesbehörighet 2 med ett eller flera undantag)
Den studerande förväntas aktivt söka kunskap och även utveckla strategier för det egna lärandet. Läraren ska sträva efter att kontextualisera undervisningen, dvs. sätta in den nya kunskapen i sitt sammanhang, samt söka förankra innehållet i den studerandes erfarenheter, för att på så sätt stimulera integreringen av den nya kunskapen. Undervisningen består av lektioner, gruppövningar och seminarier, varav vissa är obligatoriska.
Kunskaperna prövas i individuella inlämningsuppgifter, vid obligatoriska seminarier och/eller i skriftliga prov. Delmoment 1-3 i kursen examineras genom muntlig eller skriftlig tentamen. Delmoment 4, skrivprocessen, examineras genom en individuell skriftlig uppgift. Skrivuppgiften slutbehandlas i seminarium, med obligatorisk närvaro. På kursen ges betygen Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd. För studerande som inte blivit godkänd vid ordinarie provtillfälle anordnas ytterligare provtillfälle. Studerande som två gånger underkänts i prov har rätt att hos Humanistiska fakultetsnämnden begära att annan examinator utses att bestämma betyg. Tillgodoräknande Tillgodoräknande prövas alltid individuellt (se universitetets regelsamling och tillgodoräknandeordning).
1. Introduktion till språkvetenskap Bolander, Maria 2001. Funktionell svensk grammatik. (Kap. 1 Om språk och grammatik s. 9-29.) Stockholm. (20 sidor) Teleman, Ulf m. fl. 2001. Inledning till grammatiken. Stockholm. (Inledningen. Avsnitt 5: Grammatiken - bara en del av språket och språkbeskrivningen, s. 30-36. (6 sidor) Westman, Margareta 1995. Språket och verkligheten. I: Språkets lustgård och djungel. (Skrifter utgivna av Svenska Språknämnden 79.) S. 123-141. Stockholm. (18 sidor) 2. Språksociologi - kön, ålder, klass, etnicitet, plats Andersson, Lars-Gunnar 2008. Dialekter och sociolekter. ? I: Eva Sundgren (red.), Sociolingvistik, s. 34-70. Stockholm: Liber. (33 sidor) Anward, Jan 1996. Om språkets roll i olika skeden av livet. I: Språk och stil 6, s. 27-37. (10 sidor) Edlund Ann-Catrine, Erson, Eva & Milles, Karin 2007. Språk och kön. Kap. 9. Dialekt, kön och identitet, s. 161-178. Stockholm: Norstedts akademiska förlag. (17 sidor.) Gunnarsdotter Grönberg, Anna 2008. Ungdomsspråk. I: Eva Sundgren (red.), Sociolingvistik, s. 221 257. Stockholm: Liber. (36 sidor) Lainio, Jarmo. Tvåspråkighet och språkkontakter i Sverige - gammalt fenomen, nya utvecklingar. I: Eva Sundgren (red.), Sociolingvistik, s. 258 303. (45 sidor) Lindberg, Inger 2002. Myter om tvåspråkighet. I: Språkvård 4, s. 22-28. (6 sidor). Nordberg, Bengt 2008. Vad är sociolingvistik? I: Eva Sundgren (red.), Sociolingvistik, s. 11-33. Stockholm: Liber. (22 sidor) Ohlsson, Maria 2008. Språk och genus. I: Eva Sundgren (red.), Sociolingvistik, s. 144-184. (40 sidor) Sundgren, Eva 2008. Språklig variation och förändring. I: Eva Sundgren (red.), Sociolingvistik, s. 71-112. Stockholm: Liber (41 sidor) 3. Språkpolitik och språkvård Engelskan i Sverige. Språkval i utbildning, arbete och kulturliv. (Småskrift utgiven av Svenska språknämnden.) 2004. (174 sidor) --- Gunnarsson, Britt-Louise 2004. Svenska. English eller Deutsch. Om språksituationen vid svenska universitet och högskolor. s. 108-129. 21 sidor. --- Hyltenstam, Kenneth 2004. Engelskan, skolans språkundervisning och svensk språkpolitik. s. 36- 107. 71 sidor. --- Josephson, Olle 2004a. Engelskan i 2000-talets Sverige. s. 7-24. 17 sidor. --- Josephson, Olle & Jämtelid, Kristina 2004. engelska som koncernspråk, svenska som fikaspråk, arabiska som modersmål. s. 130-151. 21 sidor. --- Lindberg, Ulf 2004. Rap på svenska, rock på engelska, lyrik på modersmålet. Språkval i olika delar av svenskt kulturliv. s. 25-35. 10 sidor. --- Melander, Björn 2004a. Vinna eller försvinna. Om svenskans användning i EU-sammanhang. s. 152-173. 21 sidor. Melander, Björn 2004b. Talspråket är viktigt för jämlikheten. I: Språkvård 1, s. 28-32. (4 sidor) Melander, Björn 2008. Språkpolitik och språkvård. I: Eva Sundgren (red.), Sociolingvistik, s. 310-335. (25 sidor) Språkriktighetsboken. (Skrifter utgivna av Svenska språknämnden 93.) Stockholm. (Inledning s. 7-37.) (30 sidor) 4. Skrivprocessen Melin, Lars 2004. Människan och skriften. Tecken, historia, psykologi. Stockholm: Norstedts ordbok. (102 sidor) --- Del 1. Historiska perspektiv. s. 9-72. 63 sidor. --- Del 4. Skrivandets psykologi s. 201-240. 39 sidor. Strömquist, Siv 2007. Skrivprocessen. Teori och tillämpning. Lund: Studentlitteratur. (180 sidor) Referenslitteratur till Dagens svenska språksamhälle Dahl, Östen 2001. Språkets enhet och mångfald. Lund: Studentlitteratur. Domeij, Richard 2005. Datorn granskar språket. (Skrifter utgivna av Svenska språknämnden 92.) Stockholm. Hyltenstam, Kenneth (red.) 1999. Sveriges sju inhemska språk - ett minoritetsspråksperspektiv. Lund: Studentlitteratur. Håkansson, Gisela 1998. Språkinlärning hos barn. Lund: Studentlitteratur. Josephson, Olle 2004. "ju" ifrågasatta självklarheter om svenskan, engelskan och alla andra språk. (Skrifter utgivna av Svenska språknämnden 91.). Linell, Per 1982 (eller senare). Människans språk. Kap. 1-3. Lund. Melander, Björn 2000. EU:s språkpolitik. En mångfasetterad fråga. I: Björn Melander (red.) Svenskan som EU-språk, s. 13-28. Stockholm. Melin, Lars 2000. Språk som syns. Om den grafiska formens samspel med verbalt språk. (Ord och stil 31.) Stockholm. Mål i mun. Förslag till handlingsprogram för svenska språket. Betänkande av kommittén för svenska språket. (SOU 2002:27). Stockholm. Oakes, Leigh 2003. Svenskan och svenskheten. I: Språkvård 3, s. 30-35. Palmgren, Sten 2000. Inträde i en flerspråkig rättsordning - ett finländskt perspektiv. I: Björn Melin (red.) Svenskan som EU-språk, s. 29-45. Stockholm. Språkvårdsportalens hemsida. www.svenskaspraket.nu. Teleman, Ulf 2003. Tradis och funkis. Svensk språkvård och språkpolitik efter 1800. Stockholm: Norstedts ordbok. Westergren Eva & Åhl, Hans (red.) 1997. Mer än ett språk. En antologi om två- och trespråkigheten i norra Sverige. Stockholm: Norstedts. Handböcker Nationalencyklopedins ordbok 1995-96. Band 1 3. Höganäs. Ord för ord. Svenska synonymer och uttryck. 1982 eller senare upplaga. Språkriktighetsboken 2005. (Skrifter utgivna av svenska språknämden 93.) Stockholm. Strömquist, Siv 2005. Skrivboken. Skrivprocess, skrivråd och skrivstrategier. Malmö: Gleerups. Svensk ordbok. 1999. Göteborg. Svenska akademiens ordlista över svenska språket. 1998. Stockholm. Svenska skrivregler. 2005. (Skrifter utg. av svenska språknämnden 82.) Stockholm. Svenska språknämndens uttalsordbok 2003. Stockholm: Svenska språknämnden & Norstedts ordbok.
Svenska språknämnden
Svenskt språkbruk : ordbok över konstruktioner och fraser.
1. uppl. : Stockholm : Norstedts ordbok : 2003 : 1433 s. :
ISBN: 91-7227-346-1
Se Umeå UB:s söktjänst