Engelskt namn: Swedish Language Consultancy 1
Denna kursplan gäller: 2010-09-06 till 2013-01-13 (nyare version av kursplanen finns)
Kursplan för kurser med start efter 2014-08-11
Kursplan för kurser med start mellan 2013-01-14 och 2014-08-10
Kursplan för kurser med start mellan 2010-09-06 och 2013-01-13
Kursplan för kurser med start mellan 2010-08-30 och 2010-09-05
Kurskod: 1SV006
Högskolepoäng: 30
Utbildningsnivå: Grundnivå
Huvudområden och successiv fördjupning:
Inget huvudområde: Grundnivå, har endast gymnasiala förkunskapskrav
Betygsskala: Väl godkänd, godkänd, underkänd
Ansvarig institution: Institutionen för språkstudier
Beslutad av: Humanistisk fakultetsnämnd, 2008-05-28
Reviderad av: humanistisk fakultetsnämnd, 2010-06-11
Kursen introducerar de grundläggande vetenskapliga verktygen för en språkkonsults kommande yrkesverksamhet. Studenterna informeras om språkkonsultyrkets förutsättningar och krav och de tillägnar sig metodiska och teoretiska resonemang som rör skrivande, grammatik, språkteknologi och textanalys. De insamlade kunskaperna examineras både muntligt och skriftligt genom praktiska och teoretiska uppgifter som är relaterade till framtida arbetsuppgifter. Moment 1: Introduktion (4,5 hp) Momentet utgör en introduktion till utbildningen och syftar till att ge en orientering om det framtida arbetsuppdraget ur olika aspekter. Språkkonsultens arbetsområde presenteras översiktligt och olika mottagargrupper och mottagaranpassning av texter diskuteras. Studenterna förväntas alltså efter momentet ha tillägnat sig en inledande kännedom om språkets roll i det moderna svenska samhället. Innehåll Momentet består av tre olika delar. För det första ska studenten påbörja utvecklingen av sin yrkesidentitet genom att diskutera det blivande arbetsuppdraget. För det andra diskuteras de tänkbara avnämargrupperna för språkkonsultens arbete och för det tredje diskuteras olika synsätt på språkriktighet ur ett språkkonsultperspektiv. Undervisningen sker genom föreläsningar, seminarier och gruppdiskussioner. Förväntade studieresultat För godkänt moment ska den studerande kunna: - redogöra för det blivande yrkets mångfald och variationsrikedom - redogöra för begreppen mottagare och mottagaranpassning - uppvisa praktiska kunskaper om mottagaranpassning i egen textproduktion - diskutera och problematisera begreppet språkriktighet på en grundläggande nivå - redogöra för språklagen Examination Momentet examineras skriftligt. Moment 2: Grammatik I (7,5 hp) Momentet är i första hand teoretiskt och behandlar svenska språkets grammatik från ett deskriptivt perspektiv. Detta perspektiv kontrasteras mot det normativa synsättet. Momentets innehåll vinklas mot sådana grammatiska frågor som är relevanta för en språkkonsults yrkesutövning. Innehåll Under momentets gång behandlas den grundläggande grammatiska terminologin samt de olika språknivåerna; fonologi, morfologi, lexikon, syntax och text. Studenterna får också träna sin grammatiska kompetens utifrån språkkonsultrelaterade grammatiska problemformuleringar. Undervisningen sker i form av lektioner, seminarier och gruppövningar. Förväntade studieresultat För godkänt moment ska den studerande kunna: - redogöra för språkvetenskapliga problem med hjälp av grammatisk terminologi - ge mottagaranpassade förklaringar på grammatiska problem i autentiska texter - analysera språkprov fonologiskt, morfologiskt, lexikalt, syntaktiskt och textlingvistiskt - redogöra för skillnader mellan normativ och en deskriptiv grammatik - redogöra för skillnader mellan muntlig och skriftlig grammatik - redogöra för modern grammatisk forskning på en grundläggande nivå Examination Momentet examineras genom en skriftlig tentamen. Moment 3: Språkteknologiska hjälpmedel (3 hp) Under momentet presenteras olika webbaserade språkteknologiska hjälpmedel, t.ex. konkordanser, databaser och skrivstödsprogram. I den praktiska delen arbetar studenterna självständigt med dessa hjälpmedel. Den teoretiska delen av momentet ger redskap till utvärdering av de olika hjälpmedlen. Innehåll Momentet utgörs av tre olika perspektiv: ett strategiskt där de språkteknologiska hjälpmedlen diskuteras ur samhällelig och politisk synvinkel, ett praktiskt där studenterna själva prövar olika typer av språkteknologiska hjälpmedel, och ett teoretiskt där studenterna tränas i att utvärdera ett språkteknologiskt hjälpmedel. Undervisningen sker i form av seminarier och gruppövningar. Förväntade studieresultat Studenten ska efter genomgånget moment kunna: - redogöra för vilka typer av språkteknologiska hjälpmedel som finns på marknaden, både fria hjälpmedel som distribueras via internet, och hjälpmedel som distribueras via kommersiella företag - diskutera vilka möjligheter och begränsningar som dagens språkteknologi medför - analysera och utvärdera språkteknologiska hjälpmedel - redogöra för språkteknologiska hjälpmedel utifrån samhällelig och politisk diskurs Examination Momentet examineras muntligt och skriftligt. I den muntliga redovisningen prövas studenternas praktiska erfarenheter, i den skriftliga redovisningen prövas studenternas teoretiska kunskaper. Moment 4: Skriftlig framställning (4,5 hp) Med hjälp av praktiska övningar och diskussioner tränas studenternas egen skrivförmåga inom olika arbetslivsrelaterade genrer, t.ex. utredningstexter, informationsmaterial och webbtexter. Under momentet ska studenterna även bli förtrogna med handböcker som är viktiga för en språkkonsults arbete. Momentet läses delvis parallellt med moment 5. Utifrån de genrer som behandlas i moment 5 skriver studenterna egna texter som ventileras i grupp. Förväntade studieresultat Studenten ska efter genomgånget moment kunna: - redogöra för de specifika särdrag som tillhör olika arbetslivsrelaterade skriftliga genrer - arbeta med relevanta handböcker - redogöra för begreppet närläsning - tillämpa närläsning på brukstexter - ge konstruktiv kritik på andras brukstexter - ta emot konstruktiv kritik på egna brukstexter - producera arbetsrelaterade texter efter gällande normer Examination Momentet examineras genom individuella skrivuppgifter som ventileras i seminarieform. Moment 5: Textanalys (10,5 hp) Under detta moment analyseras olika moderna sakprosatexter utifrån olika textanalytiska modeller: traditionell strukturalistisk och textlingvistisk textanalys, kritisk diskursanalys och multimodal textanalys. Skillnader mellan dessa olika modeller diskuteras teoretiskt. Praktiskt får studenterna både i grupp och enskilt arbeta med att diagnostisera olika typer av texter och efter en textanalys presentera på vilket sätt texten kan förbättras. Fokus ligger på myndighetstexter, reklamtexter, populärvetenskapliga texter, informationsmaterial, handböcker och skrivelser. I momentet ingår också delar som rör språkvetenskaplig genreanalys, receptionens betydelse, läsbarhetsfrågor, samt skillnader mellan webbtexter och deras pappersburna motsvarigheter. Innehåll Momentet är indelat i en teoretisk och en praktisk del vilka följer varandra parallellt. I den teoretiska delen tas olika textanalytiska modeller upp och deras olika syften och mål diskuteras. Här behandlas också specifika begrepp och företeelser som har stor betydelse för en textanalytisk bedömning upp, t.ex. genre, läsbarhet och medium. Ett speciellt undervisningstillfälle rör vilka krav som olika typer av receptioner kan ställa på texter. I den praktiska delen analyserar studenterna ca fem sakprosatexter, och tränas därmed i att avgöra dessa texters svagheter utifrån den diskurs där texterna ska användas. Studenterna ska sedan ge förslag på förbättringar på ett lättfattligt sätt. Momentet läses delvis parallellt med moment 4. Undervisningen sker i form av lektioner, seminarier och gruppövningar. Förväntade studieresultat Studenten ska efter genomgånget moment kunna: - redogöra för vad en text är utifrån språkvetenskaplig teori - redogöra för syftet med traditionell strukturalistisk och textlingvistisk textanalys, kritisk diskursanalys samt multimodal textanalys - redogöra för skillnaderna mellan dessa modeller - redogöra för grunderna i språkvetenskaplig genreteori - redogöra för vad begreppet läsbarhet innebär - redogöra för receptionens betydelse för en texts språkliga utformning Vidare ska studenten på ett objektivt sätt och genom att använda adekvat språkvetenskaplig terminologi kunna utföra kvalitativa kritiska textanalyser på sakprosatexter där följande moment behandlas: - kontextens betydelse - textuella, ideationella och intertextuella aspekter på text Studenterna ska också kunna redogöra för en texts svagheter och kunna ge mottagaranpassade förklaringar hur och varför en text bör förbättras. Examination Momentets teoretiska del tenteras separat med en skriftlig tentamen. Den praktiska delen tenteras genom en textanalys av en brukstext. Textanalysen ventileras vid ett avslutande seminarium.
För godkänd kurs ska den studerande kunna - översiktligt redogöra för en språkkonsults arbetsområde - använda och utvärdera aktuella språkteknologiska verktyg - uppvisa grundläggande kännedom om svenska språkets grammatik - använda grammatisk terminologi vid diskussion av språkfrågor - producera arbetsrelaterade texter efter gällande normer - bedöma arbetsrelaterade texter efter gällande normer - redogöra för syftet med traditionell strukturalistisk och textlingvistisk textanalys, kritisk diskursanalys samt multimodal textanalys - genomföra kritiska textanalyser på sakprosatexter utifrån vetenskapligt metod - uppvisa grundläggande kännedom om språkvetenskaplig genreteori - redogöra för språklagen
Eng B (Områdesbehörighet 2 med ett eller flera undantag) samt godkänt antagningsprov.
Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier och gruppövningar samt obligatoriska övningar enskilt eller i grupp.
Examinationen sker genom bedömning av skriftliga slutprov, bedömning av skriftliga inlämningsuppgifter samt muntliga presentationer. Vid examination avvänds betygsgraderna Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. Den som godkänts i prov får ej undergå prövning för högre betyg. För att få betyget Väl godkänd på hela kursen krävs att den studerande uppnått detta betyg på moment omfattande lägst 16,5 högskolepoäng. För studerande som inte godkänts vid det ordinarie provtillfället anordnas ytterligare provtillfälle senast tre månader efter ordinarie provtillfälle. Anmälan till prov och omprov är obligatorisk. Studerande som två gånger har underkänts i prov har rätt att få en annan examinator utsedd om inte särskilda skäl talar mot det. Begäran om detta lämnas till Humanistiska fakultetsnämnden. Studerande har rätt att prövas på samma kursplan som vid ordinarie prov vid minst två tillfällen upp till två år efter första registreringstillfället. Tentamensskrivningar görs vid Umeå universitet. Om synnerliga skäl föreligger kan studerande beviljas att skriva på annan ort. Stoppdatum för inlämningsuppgifter är terminens sista dag, om inte annat anges av undervisande lärare. Tillgodoräknande Ansökan om tillgodoräknande görs på särskild blankett och ställs till Humanistiska fakultets¬nämnden. Blanketten skickas till Umeå universitet, Registraturen, 901 87 Umeå. Prövning görs alltid individuellt. Regler återfinns i Tillgodoräknandeordning vid Umeå universitet (Dnr 545-3317-02).
Kursen läses endast inom Språkkonsultprogrammet.
Kurslitteratur Moment 1: Introduktion (4,5 hp) Ahlgren, Inger. 2002. Teckenspråk . I: Språkvård 4:2002. Allén, Sture, Gellerstam, Martin & Malmgren, S-G. 1989. Orden speglar samhället. Björk, Eva. 2003. Punktskriften gör mig självständig . I: Språkvård 2:2003. s. 30-34. Englund, Helena & Maria Sundin. 2006. Att skriva tillgängliga webbtexter . I: Textvård. Att läsa, skriva och bedöma texter. Småskrift utgiven av Svenska språknämnden. Norstedts akademiska förlag, Stockholm. S. 130-138. Hård af Segerstad, Ylva. 2002. Konsonantskrift och smilisar . I: Språkvård 4:2002. Josephson, Olle. 1999. Folk och språkvetare om attityder till svenska språket. I: Språkvård 2:1999. s. 4-14. Josephson, Olle. 2004. Standardnormen i ett mångspråkigt Sverige. I: Svenskans beskrivning 26. s. 48-66. Josephson, Olle. 2006. En bok om textvård . I: Textvård. Att läsa, skriva och bedöma texter. Småskrift utgiven av Svenska språknämnden. Norstedts akademiska förlag, Stockholm. S. 5-23. Mål i mun. Förslag till handlingsprogram för svenska språket. 2002. SOU 2002:27. Kap. 12, 13, 14, 15, 19. Nyström Höög, Catharina. 2006. Den mottagaranpassade myndigheten . I: Textvård. Att läsa, skriva och bedöma texter. Småskrift utgiven av Svenska språknämnden. Norstedts akademiska förlag, Stockholm. S. 85-93. Nämnd, inte glömd. Historik över Nämnden för svensk språkvård och Svenska språknämnden 1944 2007. 2007. Ca 100 s. Språkriktighetsboken. 2005. Utarbetad av Svenska språknämnden. Norstedts akademiska förlag, Stockholm. Westman, Margareta. 1989. Åsikter om svenskt språkbruk . I: Språkvård 3:1989. s. 5-16. Frågor och svar samt Ledare ur det senaste numret av Språktidingen. Summa sid. c:a 400. Moment 2: Grammatik I (7,5 hp) Anward, Jan. 2001. Allt du önskar kan du få. Om SAG och talspråket. I: Svenskans beskrivning 24. Linköping. s. 329-353. http://www.ep.liu.se/ecp/006/028/ecp00628b.pdf Dahl, Östen. 2000. Språkets enhet och mångfald. Studentlitteratur. S. 203-214, 223-268 Dahl, Östen. 2003. Grammatik. Studentlitteratur. 127 sid. Hultman, Tore G. 2003. Svenska Akademiens språklära. Stockholm: Norstedts ordbok. 314 sid. Karlsson, Anna-Malin & Holmberg, Per. 2006. Grammatik med betydelse : en introduktion till funktionell grammatik. Uppsala 222 s. Språkriktighetsboken. Stockholm: Norstedts. (urval av problemområden, max 50 sid,) Teleman, Ulf. 2001. Ser du stjärnan i det blå. Om grammatisk beskrivning och normering . I: Svenskans beskrivning 24. Linköping. S. 289-304. http://www.ep.liu.se/ecp/006/025/ecp00625b.pdf Teleman, Ulf, Hellberg, Staffan & Andersson, Erik. 2001. Inledning till grammatiken. Stockholm: Norstedts ordbok 86 sid. Summa sid. 800. Moment 3: Språkteknologiska hjälpmedel (3 hp) Domeij, Richard. 2005. Datorn granskar språket. Skrifter utgivna av Svenska språknämnden 92. Norstedts. Falun. 119 s. Human Language Technologies for Europe. 2006. EU-rapport om språkteknologi och det mångspråkiga samhället (kan laddas ner som pdf). 64 s. IT-kommissionen, 2002, Svensk språkteknologi vadan och varthän? http://www.itkommissionen.se/dynamaster/file_archive/020219/32aeb58f417ec9c2714c01db7f0a7116/Rapport%20Spr%E5kteknologi.pdf 10 sid. Mål i mun. Förslag till handlingsprogram för svenska språket. 2002. SOU 2002:27. Kap. 17. S. 421-448. Strangert, Eva. 2007. Svensk språkteknologi existerande forskningsinfrastruktur och framtida behov. Vetenskapsrådet. 124 s Summa sid. 300. Moment 4: Skriftlig framställning (4,5 hp) Barbro Ehrenberg-Sundin. Kerstin Lundin. 2003. Att skriva bättre i jobbet : en basbok om brukstexter. Norstedts. 189 s. Hedlund, Anneli. 2006. Klarspråk lönar sig. Regeringskansliet. 70 s. Kronmarker, Marie. 2003. Tala om texter. Om konsten att coacha, närläsa och ge gensvar. Fojo, Kalmar. Myndigheternas skrivregler, 2004. Regeringskansliet. 121 s. Strömquist, Siv. 2005. Skrivboken: skrivprocess, skrivråd och skrivstrategier. Gleerups, Malmö. Svenska skrivregler. Utgivna av Svenska språknämnden, 2000. Liber, Stockholm. Svenska Akademiens ordlista över svenska språket (SAOL). Trettonde uppl., 2006. Svenskt språkbruk. Ordbok över konstruktioner och fraser. Norstedts, Stockholm. Summa sid. 600 (flera verk läses extensivt). Moment 5: Textanalys (10,5 hp) Ekvall, U. 1995. Läroboken begriplig och intressant? I: Strömquist, S. (red.) Läroboksspråk. (Ord och stil 26.) Hallgren & Fallgren, Uppsala. S. 47-76. Engelbretsen, M. 2000. Tale skrift digital skrift . I: Human IT, 2-3. S. 77-102. Finns tillgänglig på URL: http://www.hb.se/bhs/ith/humanit.htm Englund, B. & Ledin, P. Teoretiska perspektiv på sakprosa. Studentlitteratur. S. 35-122, 203-238. Eriksson, G. & Svensson, L. 1986. Den populärvetenskapliga textens detaljstruktur . I: Vetenskapen i underlandet. Norstedts, Stockholm. S. 127-163. Gunnarsson, B.-L. 1990. Makrotematiska och pragmatiska mönster i medicinska artiklar . I: Svenskans beskrivning 17. Andersson, E. & Sundman, M. (utg.). S. 97-114. Gunnarsson, B.-L. 1996. Populärvetenskapens register om texten, syftet och läsaren . I: Språk och stil. Tidskrift för svensk språkforskning. Ny följd nr 6. S. 79-92. (Även i Samspel & variation. Språkliga studier tillägnade Bengt Nordberg på 60-årsdagen. S. 297-310. Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet. S. 141-154.) Halliday, M. 2003. The language of science. London (urval ca 100 sid.) Hellspong, L. & Ledin, P. 1997. Vägar genom texten. Handbok i brukstextanalys. Studentlitteratur, Lund. S. 11-195. Josephson, O. 1991. Varför en lätt text kan vara svår att förstå? I: Wijk-Andersson, E. (red.) Kultur, text, språk. Hallgren & Fallgren Studieförlag. S. 27-38. Korpus, E. 2008. Reklamiska. Guldäggsannonser 1975-2007. Örebro. S. 153-280. Kress, G. & van Leeuwen, T. 1998. (The critical) Analysis of newspaper layout . I: Bell, A. & Garett, P. Approaches to media discourse. Blackwell, Oxford & Malden. S. 186-219. Kress, G. & van Leeuwen, T. 2001. Multimodal discourse: the modes and media of contemporary communication. London: Arnold. S. 1-44. Ledin, P. 1997. Intertextualitet, smärta och ett mångstämmigt Apotek. I: Till Barbro. Texter och tolkningar tillägnade Barbro Söderberg den 23 september 1997. MINS 45. Institutionen för nordiska språk, Stockholms universitet. S. 63-86. Melin, L. 2000. Språk som syns. Hallgren & Fallgren, Uppsala. S. 11-111. Mårdsjö, K. 1992. Människa, text, teknik tekniska handböcker som kommuni¬kationsmedel. (Linköping Studies in Art and Science 82). S. 12-22, 92-173.
Swales John M.
Genre analysis : English in academic and research settings
Cambridge : Cambridge Univ. Press : 1990 : xi, 260 s. :
ISBN: 0-521-32869-1 (inb.)
Se Umeå UB:s söktjänst