Engelskt namn: Swedish Language Consultancy 2
Denna kursplan gäller: 2009-01-19 till 2011-01-16 (nyare version av kursplanen finns)
Kursplan för kurser med start efter 2014-12-29
Kursplan för kurser med start mellan 2011-01-17 och 2014-12-28
Kursplan för kurser med start innan 2011-01-16
Kurskod: 1SV007
Högskolepoäng: 30
Utbildningsnivå: Grundnivå
Huvudområden och successiv fördjupning:
Inget huvudområde: Grundnivå, har mindre än 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav
Betygsskala: Väl godkänd, godkänd, underkänd
Ansvarig institution: Institutionen för språkstudier
Beslutad av: Humanistisk fakultetsnämnd, 2008-12-16
Uppgifter anpassade till språkkonsultens arbetsområde tränar studenterna på att använda sin språkvetenskapliga kompetens för att reda ut olika typer av språkliga problem. Genom uppgifter som ska lösas antingen individuellt eller i grupp tränar den studerande sin förmåga att uttrycka sig skriftligt och muntligt. Kursen består av följande moment: Moment 1: Grammatik II (7,5hp) Moment 2: Språkpsykologi (4,5 hp) Moment 3: Svenska som andraspråk ur ett vuxenperspektiv (4,5 hp) Moment 4: Språksociologi (7,5 hp) Moment 5: Arbetslivets samtal (6 hp) Moment 1: Grammatik II (7,5hp) Detta moment utgör en teoretisk fördjupning av momentet Grammatik I från termin 1. I momentet problematiseras grammatiska teorier och metoder. Exempel på språkstrukturella problemområden tas upp och analyseras. Det teoretiska perspektivet konkretiseras i praktiska frågeställningar som rör modern språkvård och språkriktighet. Momentets fokus ligger på skrivet material, men även talspråksmaterial kommer att beaktas i viss omfattning. Under momentet fördjupas och problematiseras diskussionen kring samtliga språknivåer, fonologi, morfologi, lexikon, syntax och text med hjälp av Svenska Akademiens Grammatik. Tyngdpunkten ligger dock i första hand på svensk syntax och textlingvistik då dessa nivåer är särskilt viktiga för en språkkonsults arbete. Alternativa grammatiska perspektiv presenteras för studenterna. Momentet innehåller både kvalitativa och kvantitativa grammatiska analyser. I olika yrkesanpassade uppgifter får studenterna träna sig på att använda sin språkvetenskapliga kompetens för att reda ut olika typer av språkkonsultsfrågor. Moment 2: Språkpsykologi (4,5 hp) Momentet behandlar språkperception och språkproduktion både i tal och skrift men med fokus på skriftlig kommunikation. Momentet ger inledningsvis en orientering om språkets neurologiska bas och modern språkpsykologisk forskning. De språkliga processerna lyssna, tala, läsa, skriva behandlas därefter ingående med utgångspunkt från språkpsykologiska (psykolingvistiska) teorier och metoder. Särskilt vikt läggs vid läsförståelse och texters begriplighet och här anläggs även ett andraspråksperspektiv. Läsning och skrivande relateras slutligen till dyslektikers situation. Moment 3: Svenska som andraspråk ur ett vuxenperspektiv (4,5 hp) Momentet lägger ett andraspråksperspektiv på språkkonsultens arbete och behandlar såväl grammatiska som sociala och psykologiska aspekter. Huvudvikten ligger på en belysning av svenska språkets grammatik i ett kontrastivt, jämförande perspektiv men även frågor kring tvåspråkighet och andraspråksinlärning berörs. Under momentets gång läggs ett kontrastivt grammatiskt perspektiv på den redan inhämtade kunskapen om de olika språknivåerna; fonologi, morfologi, lexikon, syntax och text. Den studerande får öva sig på att identifiera, beskriva och förklara kontrastivt betingade svårigheter i svenska språket utifrån exempeltexter och språkprov. Vidare diskuteras effekterna av språk- och kulturmöten på tvåspråkighet och identitet. En kortare presentation av problem som kan uppstå i inlärningen av ett andraspråk ingår också. Moment 4: Språksociologi (7,5 hp) Momentet behandlar språklig variation som är regional, social eller åldersmässig betingad samt sambandet mellan språkbruk och kön. Inledningsvis ges en överblick över det språksociologiska vetenskapsområdet och därefter behandlas vissa av områdets ämnesgrenar mer ingående. Ett svenskt perspektiv eftersträvas, men diskussionen rör sig också på ett internationellt plan. I centrum står den talade och skriftliga språkvariation som har betydelse för yrkeslivet. Studenterna förväntas lära sig analysera språklig interaktion med hjälp av språksociologiska teorier och metoder. Moment 5: Arbetslivets samtal (6 hp) Momentet behandlar arbetslivets samtal från både teoretiskt och praktiskt perspektiv. Den teoretiska delen av momentet innebär att studenterna tillägnar sig en förståelse för yrkeslivets muntliga kommunikationssituationer såsom diskussioner, föredragningar och mötessamtal. Den praktiska delen bygger på övningssituationer där de studerande tränas i muntlig framställning samt i samtalsteknik och argumentation.
För godkänd kurs ska den studerande kunna lösa språkvetenskapliga problem och föra avancerade resonemang med hjälp av grammatisk terminologi redogöra för de språkliga processerna lyssna, tala, läsa och skriva med utgångspunkt i språkpsykologiska teorier. redogöra för svenska språkets grammatik i ett kontrastivt, jämförande perspektiv analysera språklig interaktion med hjälp av språksociologiska teorier och metoder uppvisa förståelse för yrkeslivets muntliga kommunikationssituationer samt god förmåga i muntlig framställning Moment 1: Grammatik II (7,5hp) För godkänt moment ska den studerande kunna lösa språkvetenskapliga problem med hjälp av grammatisk terminologi föra avancerade resonemang kring olika typer av språkvetenskapliga problem redogöra för olika grammatiska modeller svara på grammatiska frågor både populärt och akademiskt följa med i utvecklingen av grammatisk forskning och översiktligt redogöra för den moderna vetenskapliga språkdebatten Moment 2: Språkpsykologi (4,5 hp) För godkänt moment ska den studerande kunna ge en översiktlig beskrivning av den neurologiska basen för människans språk och språkprocessande samt ange de främsta källorna till kunskap om hjärnans språkfunktioner kunna diskutera likheter och skillnader mellan tal och skrift i fråga om reception respektive produktion kunna beskriva talandets respektive skrivandets olika faser med utgångspunkt från tongivande modeller för språkproduktion kunna beskriva läsprocess och textförståelse med utgångspunkt från tongivande modeller inom läsforskningen kunna redogöra för empiri rörande textinterna faktorers betydelse för en texts grad av lättlästhet och läsbarhet i förhållande till olika läsarkategorier och diskutera resultatens generaliserbarhet kunna beskriva skrivprocess och textproduktion med utgångspunkt från tongivande modeller inom skrivforskningen kunna problematisera läsande och skrivande mot bakgrund av teori och empiri rörande dyslexi Moment 3: Svenska som andraspråk ur ett vuxenperspektiv (4,5 hp) För godkänt moment ska den studerande kunna redogöra för de olika språknivåerna ur ett andraspråksperspektiv kunna sätta in svenskan i ett språktypologiskt perspektiv kunna analysera språkprov ur ett andraspråksperspektiv kunna förklara andraspråksbetingade svårigheter i svenska språket kunna förstå kulturens och identitetens betydelse i andraspråksinlärningen kunna diskutera och värdera samtalets roll för utveckling av andraspråket Moment 4: Språksociologi (7,5 hp) För godkänt moment ska den studerande kunna analysera språklig interaktion utifrån språksociologiska teorier och metoder kunna redogöra för grunderna för samtalsanalys enligt Conversation Analysis-metoden kunna redogöra för hur språklig variation beror på regionala, sociala eller åldersbetingade faktorer kunna diskutera sambandet mellan språkbruk och kön kritiskt analysera olika attityder till språkvarieteter kunna redogöra för fackspråkets funktioner Moment 5: Arbetslivets samtal (6 hp) För godkänt moment ska den studerande kunna redogöra för de grundläggande premisserna för muntlig interaktion uppvisa goda kunskaper om det kommunikationsteoretiska forskningsfältet kunna analysera och förhålla sig till arbetslivets olika muntliga kommunikationssituationer kunna tillämpa den retoriska processen som arbetsmetod kunna anpassa innehåll, framställningssätt och språkbruk till aktuella kommunikationssituationer
Univ: För tillträde till termin 2 krävs normalt genomgången termin 1 med godkänt resultat på moment 3.
Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, grupparbeten och seminarieövningar. Tillgång till dator med nätuppkoppling och skrivare krävs för att fullgöra övnings- och examinationsuppgifter.
Examinationen utgörs av skriftliga inlämningsuppgifter samt obligatoriska examinerande seminarier samt en avslutande skriftlig fördjupningsuppgift som väljs i samråd med examinator. Vid examinationen används betygsgraderna Väl godkänd, Godkänd eller Under¬känd. Den som godkänts i prov får ej undergå prövning för högre betyg. För att få betyget Väl godkänd på hela kursen krävs att den studerande uppnått detta betyg på moment omfattande lägst 22,5 högskolepoäng. För studerande som inte godkänts vid det ordinarie provtillfället anordnas ytterligare provtillfälle inom tre månader. Studerande som två gånger har underkänts i prov har rätt att få en annan examinator utsedd om inte särskilda skäl talar mot det. Begäran om detta lämnas till Humanistiska fakultetsnämnden. Studerande har rätt att prövas på samma kursplan som vid ordinarie prov vid minst två tillfällen upp till två år efter första registreringstillfället. Tentamensskrivningar görs vid Umeå universitet. Om synnerliga skäl föreligger kan studerande beviljas att skriva på annan ort. Stoppdatum för inlämningsuppgifter är terminens sista dag, om inte annat anges av undervisande lärare. Tillgodoräknande Ansökan om tillgodoräknande görs på särskild blankett och ställs till Humanistiska fakultets¬nämnden. Blanketten skickas till Umeå universitet, Registraturen, 901 87 Umeå. Prövning görs alltid individuellt. Regler återfinns i Tillgodoräknande¬ordning vid Umeå universitet (Dnr 545-3317-02). Kursen får inte tillgodoräknas i examen samtidigt med sådan inom eller utom landet genomgången och godkänd kurs, vars innehåll helt eller delvis överensstämmer med innehållet i Svenska med inriktning mot språkkonsultverksamhet 2.
Moment 1: Grammatik II (7,5 hp) Anward, Jan 2002. Allt du önskar kan du få? Om SAG och talspråket. Svenskans beskrivning 24. Linköping. S. 329-353 Christensen, Lisa. 1994. Valet av framtidsuttryck i svenskan. I: Holmberg, A. & K. Larsson (red.). Svenskans beskrivning 20 (1993). Lund University Press, Lund. S. 102 111. Ekerot, Lars-Johan. 1995. Ordföljd, Tempus, Bestämdhet. Gleerups, Malmö. 186 sid. Engdahl, Elisabet. 1999. Det var det ingen som ville om spetsställningens form, funktion och restriktioner i svenska. Svenskans beskrivning 23. S. 96 105. Engdahl, Elisabeth. 2001. Valet av passivform i modern svenska. I: Svenskans beskrivning 24. S. 81-90. http://www.ep.liu.se/ecp/006/007/index.html Enkvist, Nils Erik. 1979. Om fokusmarkering: en begreppsutredning för litteraturvänner. I: Pegas och snöbollskrig. Litteraturvetenskapliga studier tillägnade Sture Linnér. Åbo. S. 283-299. Garlén, Claes. 1996. Om ord som man inte kan stava till. I: Språket lever! Festskrift till Margareta Westman. Svenska språknämnden. S. 59-69. Hellberg, Staffan. 1975. Stavning som ett lingvistiskt problem. Forskning om utbildning. Tidskrift för analys och debatt. 1975:2:3. S. 6 13. Hellberg, Staffan. 1996. Berättarperspektiv i vanliga romaner. Exemplet Den hedervärde mördaren av Jan Guillou. I: Josephson, O. (red.) Stilstudier. Ord och stil 27. S. 40-45. Källström, Roger. 1992. Hennes nyai bilarihennes. Om kongruens i svenska och andra språk. I: Widmark, Gun, et al. Svenska i harmoni. Fyra uppsatser om kongruens. Ord och stil 23. Hallgren & Fallgren, Uppsala. S. 31-59. Lindblom, Björn. 1983. Förstå och underförstå. I: Teleman, Ulf (utg.) Tal och tanke. Lund. S. 147-178. Lindström, Jan och Wide, Camilla. 2001. Perfekt med explicit dåtidsbestämning. I: Svenskans beskrivning 24. S. 153-166. http://www.ep.liu.se/ecp/006/013/index.html Platzack, Christer. 1987. Huvudsatsordföljd och bisatsordföljd. I: Teleman, Ulf, (red.) Grammatik på villovägar. S. 87 96 Riad, Tomas. 2003. Bestämdhetssuffixens form och tvåstavigheten. Grammatik i fokus 1. Lund. S. 145-152. SAG = Teleman, Ulf, Hellberg, Staffan & Andersson, Erik. 1999. Svenska Akademiens Grammatik. Norstedts. Enligt lärarens anvisningar läses ca 300 sid. Språkriktighetsboken. Stockholm: Norstedts. (urval av problemområden, max 50 sid,) Strzelecka, Elzbieta. 2001. Upp till analys. Partikeln upp i det fysiska rummet. I: Svenskans beskrivning 24. S. 255-265. http://www.ep.liu/se/ecp/006/022/index.html Teleman, Ulf. 1987. Hur många genus finns det i svenskan? I: Teleman, Ulf, (red.) Grammatik på villovägar. S. 106 114. Tingsell, Sofia. 2003. Vems är huset på moderaternas valaffisch? I: Språkvård 2003:1. S. 11-15. Widmark, Gun. 1992. Kongruensförändring i språkvärderingsperspektiv. I: Widmark, Gun, et al. Svenska i harmoni. Fyra uppsatser om kongruens. Ord och stil 23. Hallgren & Fallgren, Uppsala. S. 7-30. Summa sid.: 731. Moment 2: Språkpsykologi (4,5 hp) Chenoweth, Ann N. and Hayes, John R. 2003. The Inner Voice in Writing. I: Written Communication Vol. 20/1. S. 99-118 (ca 20 s) Fröjd, Per. 2005. Att läsa och förstå svenska. Läsförmågan hos elever i årskurs 9 i Borås 2000-2002. Göteborgsstudier i nordisk språkvetenskap 3. Kap. 1-3 (s. 1-112) (ca 100 s) Harley, Trevor. 2001. The Psychology of Language. From Data to Theory. Hove: Psychology. Kap 1 (s. 3-26), 2 (endast s. 60-63), 7 (s. 179-218), 12 (s. 349-390). (ca 100 s). McAllister, Robert. 1994. Talkommunikation. Lund: Studentlitteratur. S. 116-145 (Tal- och språkperception) (ca 30 s) Melin, Lars. 2004. Språkpsykologi. Hur vi läser, lyssnar, talar, skriver och minns. Stockholm: Liber. (Ca 130 s) Reichenberg, Monica. 2000. Röst och kausalitet i Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis. Kap. 4-8 (s. 68-176) (ca 100 s) Wengelin, Åsa. 2002. Text Production in Adults with Reading and Writing Difficulties. (Gothenburg Monographs in Linguistics 20.) Institutionen för lingvistik, Göteborgs universitet. Kap. 4 (s.65-90), 8-11 (s. 145-304) (ca 175 s) Summa sid.: 650 Moment 3: Svenska som andraspråk ur ett vuxenperspektiv (4,5 hp) Andersson, Lars-Gunnar. ÅR???. Språktypologi och språksläktskap (90 s.) Bolander, Maria. 2005. Funktionell svensk grammatik. Kapitel 3: Talet (sid. 49-79). Liber, Stockholm. (30 s.) Börestam, Ulla & Huss, Lena (2001) Språkliga möten. Tvåspråkighet och kontaktlingvistik. Studentlitteratur, 115 s. Fraurud, Kari & Bijvoet, Ellen (2004) Multietniskt ungdomsspråk och andra varieteter av svenska i flerspråkiga miljöer. I: Svenska som andraspråk i forskning, undervisning och samhälle. Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.). Studentlitteratur. (30 s.) Haglund, Charlotte (2004). Flerspråkighet och identitet. I: Svenska som andraspråk i forskning, undervisning och samhälle. Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.). Studentlitteratur. (30 s.) Lindberg, Inger (2004) Samtal och interaktion ett andraspråksperspektiv. I: Svenska som andraspråk i forskning, undervisning och samhälle. Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.). Studentlitteratur. Philipsson, Anders (2004) Svenskans morfologi och syntax i ett andraspråksperspektiv. I: Svenska som andraspråk i forskning, undervisning och samhälle. Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.). Studentlitteratur. (35 s.) Stroud, Christopher (2004). Halvspråkighet och rinkebysvenska som språkideologiska begrepp. I: Svenska som andraspråk i forskning, undervisning och samhälle. Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.). Studentlitteratur. (30 s.) Wellros, Seija (1993) Varje gång jag säger sten Om begrepp, referensramar och förförståelse. I: Lärarbok 2, Svenska som andraspråk: Mera om språket och inlärningen. Ceru, Eva (red.) Utbildningsradion, Natur och kultur. (40 s.) Wellros, Seija (2004) Språk och kultur i undervisningen i svenska för vuxna invandrare. I: Svenska som andraspråk i forskning, undervisning och samhälle. Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.). Studentlitteratur. (30 s.) Viberg, Åke (1990) Bisatser i inlärarperspektiv. I: Tingbjörn, Gunnar (red.), Andra symposiet om svenska som andraspråk i Göteborg 1989 (sid. 338-362). Stockholm: Skriptor Förlag AB Summa sid.: 465 Moment 4: Språksociologi (7,5 hp) Coupland, Nikolas och Adam Jaworski. 1997. Sociolinguistics. A Reader. Kap. 1, 2, 3, 5, 13, 15, 16, 17, 25, 26, 32. (116 s.) Deuchar, Margaret, 1989. A pragmatic account of women s standard spreech . I: Jennifer Coates och Deborah Cameron (ed.): Women in their speech communities.. Longman, London & New York. S. 27-32. (6 s.) Einarsson, Jan 2004. Språksociologi. Studentlitteratur, Lund. Kap. 1, 2, 3, 6, 7, 8. (161 s.) Elert, Claes-Christian, 1994. Indelning och gränser inom området för den nu talade svenskan en aktuell dialektografi . I: Kulturgränser myt eller verklighet? (utg. Lars-Erik Edlund). Umeå. S. 215-228. (14 s.) Eriksson, Lisa, 2005. En kvinna klär sällan i dialekt . I: Västerbotten, s. 64-74. (10 s.). Eriksson, Mats, 1992. Ett fall av grammatikalisering i modern svenska: ba i ungdomars talspråk. I: FUMS Rapport nr. 166. s. 1-29. Gunnarsdotter Grönberg Anna, 2006. Aktiva Anna säger inte la. I: Språkvård 1, s. 4-11. (7 s.). Gunnarsson, Britt-Louise, 2002. Styles of success i en mansdominerad miljö: analys av kvinnliga strategier vid ett doktorandseminarium. I: Jagen och rösterna: Goffman, Viveka & samtalet. Texter till Viveka Adelswärd den 17 mars 2002. S. 251-263. Hyltenstam, Kenneth, 1999. Svenskans sju inhemska språk ett minoritetsperspektiv. Studentlitteratur, Lund. Kap. 1, 2, 3, 5, 6. Jönsson, Linda, 1988. Polisförhöret som kommunikationssituation. Kap. 3 och 4. (37 s.) Kotsinas, Ulla-Britt, 2000. Attityder till Stockholmsspråk. I: Kontakt, variation och förändring studier i Stockholmsspråk. Almqvist & Wiksell International, Stockholm. S. 102-124. (22 sidor) Nordenstam, Kerstin 2003. Genusperspektiv på språk. Högskoleverket. Stockholm. (59 s.) Norberg, Bengt, 1994. Om det sociala språket. I: Språk och stil 4. s. 5-17. Norrby, Catrin, [1996] 2004. Samtalsanalys. Studentlitteratur, Lund. Norrby, Catrin & Håkansson, Gisela. 2003. Kan jag hjälpa dig med något? Om tilltal i en servicesituation. I: Språk och stil. Tidskrift för svensk språkforskning. Nr 13. Ny följd. Uppsala. S. 5-34. (29 s.) Ohlsson, Maria 1999. Skämt, makt och myter humor i genusperspektiv. I: Kvinnovetenskaplig tidskrift nr 2, s. 31-42. (11 s.) Summa sid.: ca 825 Moment 5: Arbetslivets samtal (6 hp) Adelswärd, Viveka. 1995. Institutionella samtal struktur, moral och rationalitet. I: Folkmålsstudier. Meddelanden från föreningen för nordisk filologi. Nr 36. s. 109-139. (20 s.) Cassier, Peter, 2003. Konsten att manipulera ett sammanträde. Studentlitteratur, Lund. (90 s.). Hellspong, Lennart. 1992. Konsten att tala. Handbok i praktisk retorik. Lund: Studentlitteratur. (296 s.). Kap. 2-14 och 16. (ca 235 s.) Lindholm, Camilla & Lindström, Jan. 2003. Får jag fråga? Frågeramar i institutionell interaktion. I: Språk och stil. Tidskrift för svensk språkforskning. Nr 13. Ny följd. Uppsala. S.35-65. (30 s.) Milles, Karin, 2003. Kvinnor och män i möte. En samtalsanalytisk studie av interna arbetsmöten. Kap. 1, 2 och 4. (54 s.) Savill-Troike, Muriel. 2003. The Ethnography of Speaking. An Introduction. Tredje uppl. Kapitel 1-2 samt 4-6. 157 sidor. Sundberg, Gunlög, 2004. Asymmetrier och samförstånd i rekryteringssamtal med andraspråkstalare. Almqvist & Wiksell, Stockholm. Kap. 5-8. (ca 145 s.). Wardhaugh, Ronald, 1998. An Introduction to Sociolinguistics. Tredje uppl. Kapitel 12, Acting and Conversing. S. 280-309. 29 sidor Summa sid.: 746 sidor
Wardhaugh Ronald
An introduction to sociolinguistics
3. ed. : Oxford : Blackwell : 1998 : 404 s. :
ISBN: 0-631-20498-9
Se Umeå UB:s söktjänst