Engelskt namn: Journalistic Principles, Language and Rules
Denna kursplan gäller: 2007-09-03 till 2009-08-30 (nyare version av kursplanen finns)
Kursplan för kurser med start efter 2010-08-30
Kursplan för kurser med start mellan 2009-08-31 och 2010-08-29
Kursplan för kurser med start innan 2009-08-30
Kurskod: 1VJ000
Högskolepoäng: 30
Utbildningsnivå: Grundnivå
Huvudområden och successiv fördjupning:
Journalistik: Grundnivå, kursens fördjupning kan inte klassificeras
Betygsskala: Väl godkänd, godkänd, underkänd
Ansvarig institution: Institutionen för kultur- och medievetenskaper
Beslutad av: Humanistisk fakultetsnämnd, 2007-06-27
Kursen utgör första terminen på Programmet för vetenskapsjournalistik och syftar till att ge de teoretiska och praktiska grunderna för journalistiskt arbete. Kursen behandlar den journalistiska arbetsprocessen, språk och skrivande, redigering och layout, foto, grafik och webbproduktion. Yrkesrollen och de lagar och etiska regler som reglerar journalistiskt arbete och publicering studeras och diskuteras, liksom aktuell forskning och debatt om journalistikens och massmediernas villkor och betydelse i kultur och samhälle. En kort introduktion till arbetsfältet kulturjournalistik ingår också i kursen. I kursen ingår momenten: Journalistikens grunder, Journalistiskt skrivande och textanalys, Journalistikens visuella former och Journalistik och medier i kultur och samhälle.
Kunskap och förståelse Efter kursen ska studenten - visa inblick i forskning och teori om mediernas politiska, sociala och ekonomiska villkor, deras historia och betydelse för individ och samhälle, - kunna övergripande redogöra för huvuddragen i forskning och debatt om den journalistiskayrkesrollen, samt för de lagar och etiska regler som gäller för journalistyrkets utövande i Sverige med vissa internationella jämförelser, - visa förståelse för språket som socialt och kulturellt fenomen, och - visa insikt i språkets och formens betydelse för såväl begriplighet som för journalistikens representation av verkligheten. Färdighet och förmåga Efter kursen ska studenten - på ett grundläggande plan behärska de olika delarna av den journalistiska arbetsprocessen: informationssökning, urval, källkritik samt journalistiskt skrivande, med huvudsaklig inriktning mot olika nyhetsgenrer, - känna till och kunna tillämpa grundläggande metoder för textanalys, och - visa grundläggande förmåga och färdigheter inom områdena layout, bild, grafik och webb. Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter kursen ska studenten - visa förmåga att självständigt söka ny kunskap, - ha utvecklat sin förmåga att både i grupp och självständigt analysera och diskutera problem som rör exempelvis journalistiska yrkesideal, arbetsmetoder, etik och källkritik, och - kunna förhålla sig reflekterande och kritisk till både egna och andras texter, visa förmåga att både ge och ta konstruktiv kritik.
Univ: Minst 60 hp.
Undervisningen består av föreläsningar, seminarier, grupparbeten, praktiska övningar samt muntliga och skriftliga presentationer. Stora delar av undervisningen kräver närvaro. I de fall närvaro är obligatorisk anges detta särskilt i schemat. Frånvaro från obligatorisk sammankomst medför restuppgift. Moment 1: Journalistikens grunder (9 hp) Introduction to Journalism Innehåll Kursmomentet är en introduktion till journalistik som profession. Dels behandlas metoderna för research, skrivande och form, dels de lagar och regler som utgör ramarna för journalistiskt arbete och publicering. Förväntade studieresultat Efter kursmomentet ska studenten - vara förtrogen med den journalistiska arbetsprocessen och kunna tillämpa metoder för urval, värdering, kritisk tolkning och presentation, - visa god kunskap om och kunna tillämpa de etiska reglerna för press, radio och teve, - känna till och kunna tillämpa källkritiska principer, - kunna tillämpa olika intervjumetoder, - vara insatt i och kunna tillämpa svensk lag gällande yttrande- och tryckfrihet, offentlighet och sekretess, upphovsrätt och personuppgifter, - visa god inblick i forskning och debatt om den journalistiska yrkesrollen, - ha förståelse för språket som socialt och kulturellt fenomen - känna till den svenska språkvårdsdebatten, och - kunna redogöra för grundläggande principer för språk och disposition i journalistiska texter. Undervisningens uppläggning Undervisningen består av föreläsningar, seminarier, grupparbeten, praktiska övningar samt muntliga och skriftliga presentationer. Stora delar av undervisningen kräver närvaro. Obligatorisk närvaro anges i schemat. Frånvaro från obligatorisk sammankomst medför restuppgift. Moment 2: Journalistiskt skrivande och textanalys (6 hp) Journalistic Writing and Text Analysis Innehåll Detta kursmoment koncentreras på skrivande och analys av journalistiska texter. Det övergripande målet är att skapa medvetenhet om hur textens innehåll, språk, disposition, skribentröst och läsartilltal samverkar när det gäller hur artikeln det beskrivna och vilka tolkningar som blir möjliga. I momentet ingår övningar i att själv producera väl fungerande text med betoning på nyhetsjournallistikens olika genrer. Förväntade studieresultat Efter kursmomentet ska studenten: - visa grundläggande kunskap om olika journalistiska genrers särdrag, - behärska journalistiska arbetsmetoder, - självständigt och inom givna tidsramar kunna producera journalistisk text, framförallt nyhetsartiklar, - i sitt skrivande uppfylla de språkriktighetskrav som ställs på professionella texter, - kunna använda svenska språket på ett korrekt och journalistiskt sätt, - kunna göra enklare analyser av journalistiska texters uppbyggnad, retorik och tematiska innehåll, och - ha utvecklat förmågan att diskutera, analysera och ge konstruktiv kritik på egna och andras texter. Undervisningens uppläggning Momentet bygger till största delen på eget skrivande av journalistiska texter och arbete med textanalys individuellt och i grupp. Detta arbete ramas in av introducerande föreläsningar och seminarier för textrespons och diskussion. Moment 3: Journalistikens visuella former (9 hp) Visual Expressions of Journalism Innehåll Kursmomentet består av teori om, praktisk framställning och bearbetning av bilder, webb och tidningssidor. Förväntade studieresultat Efter kursmomentet ska studenterna kunna: - använda layoutprogrammen QuarkXpress och Indesign, - utforma tidningssidor utifrån grafiska och nyhetsvärderingsmässiga principer, - formulera rubriker journalistiskt och grafiskt, - språkligt bearbeta egna och andras texter, - huvuddragen i dagspressens (i första hand) historiska utveckling, - fotografisk teknik och digital bildbehandling, - använda bildbehandlingsprogrammet Photoshop, - självständigt göra ett bildreportage, - förstå och hantera tekniken som ligger till grund för att skapa en webbplats, - förstå webbmediets möjligheter och begränsningar, - grunderna för informationssökning på Internet, och - redogöra för och tillämpa grundläggande kunskaper i foto- och bildteori. Undervisningens uppläggning Undervisningen består av föreläsningar, seminarier, grupparbeten, praktiska övningar samt muntliga och skriftliga presentationer. Stora delar av undervisningen kräver närvaro. Frånvaro från obligatorisk sammankomst medför restuppgift. Moment 4: Journalistik och medier i kultur och samhälle (6 hp) Journalism and Media in Culture and Society Innehåll Kursmomentet behandlar journalistik och medier ur ett samhälleligt och kulturellt perspektiv. Momentet ger en översikt över journalistikens och mediernas historia och utveckling samt modern mediestruktur. Utifrån aktuell forskning och debatt studeras och diskuteras mediernas politiska, sociala och ekonomiska villkor och betydelse för individ, kultur och samhälle. Viktiga perspektiv i kursen rör journalistikens och mediernas betydelse när det gäller identitet, makt och demokrati; klass, genus, etnicitet och andra hierarkier, normer och ordningar i kultur och samhälle. Förväntade studieresultat Efter kursmomentet ska studenten - visa övergripande kunskaper om svensk mediehistoria och utveckling, - vara insatt i och kunna diskutera aktuell svensk mediestruktur och journalistikens politiska, sociala och ekonomiska villkor, - vara insatt i forskning och debatt om medieinnehållets betydelse för individ och samhälle, med avseende på bland annat demokrati och social förändring, identitetsskapande, normer, maktrelationer och ?ordningar av olika slag, och - visa medvetenhet om journalistikens betydelse och makt och förhålla sig reflexivt och kritiskt till den journalistiska yrkesrollen och de ideal som förekommer inom yrket. Undervisningens uppläggning Undervisningen består av föreläsningar, seminarier, grupparbeten samt muntliga och skriftliga presentationer.
Examinationen sker fortlöpande genom obligatorisk närvaro och inlämningsuppgifter, samt vid särskilda hemtentamenstillfällen. Den sker både individuellt och i grupp, muntligt och skriftligt. Hemskrivningsperiodens inlämningsdatum gäller som tentamensdatum. För studerande som inte godkänns vid det ordinarie provtillfället anordnas ytterligare provtillfälle under terminen. Bedömningen skall enligt högskoleförordningen vara individuell eller utformas på ett sådant sätt att individuell prövning kan ske för kursen i sin helhet. Examination sker enligt graderna Väl Godkänd, Godkänd eller Underkänd. Får den studerande underkänt på en hemtentamen kan restuppgift ges som alternativ till omprov, t ex i form av att den eller de underkända frågorna kompletteras och bedöms på nytt. I dessa fall kan betyg på tentamen bli högst Godkänd. För att bli godkänd på hela kursen krävs att samtliga prov och obligatoriska moment är godkända. Betyget utgör en sammanfattande bedömning av resultaten vid examinationens olika delar och sätts först när alla obligatoriska moment är godkända. På kursen som helhet ges betygen Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. För Väl godkänd på hel kurs fordras Väl godkänd på 15 högskolepoäng. Den som godkänts i prov får ej undergå förnyat prov för högre betyg. Studerande som antagits till kurs skall kunna examineras på kursen och dess delmoment upp till två år efter första registreringsdatum. Den studerande får tentera högst fem gånger på varje delmoment. Studerande som två gånger har underkänts i prov har rätt att hos Humanistiska fakultetsnämnden begära annan examinator. Moment 1: Examinationen sker fortlöpande genom inlämningsuppgifter och aktivt deltagande vid seminarier. På momentet ges betygen Väl Godkänd, Godkänd och Underkänd. Moment 2: Examinationen sker genom inlämning av texter och uppgifter inom givna tidsramar och genom aktivt deltagande vid seminarierna. På momentet ges betygen Väl Godkänd, Godkänd och Underkänd. Betygsbedömningen sker genom en sammanvägning av resultaten på de olika examinerande delarna. Moment 3: Examinationen sker fortlöpande genom och inlämningsuppgifter och aktivt deltagande i seminarier. På momentet ges betygen Väl godkänd, Godkänd och Underkänd. Moment 4: Examinationen sker fortlöpande genom redovisningar, inlämningsuppgifter och aktivt deltagande vid seminarier. På momentet ges betygen Väl godkänd, Godkänd och Underkänd. Tillgodoräknande Tillgodoräknande prövas enligt Umeå universitets tillgodoräknandeordning fastställd av Rektor 2002-12-17. Se: http://www.umu.se/utbildning/antagning/tillgodoraknande/
I en examen får denna kurs ej ingå tillsammans med en annan kurs med likartat innehåll. Vid osäkerhet bör den studerande rådfråga studierektor.
Moment 1: Journalistikens grunder (9 hp)
Ahlberg Kerstin
Din upphovsrätt och andras : handbok för journalister
3., [uppdaterade] uppl. : Stockholm : Norstedts akademiska förlag : 2006 : 238 s. :
ISBN: 91-7227-488-3
Se Umeå UB:s söktjänst
Ekström, Mats & Stig-Arne Nohrstedt (1996) Journalistikens etiska problem. Stockholm: Rabén & Sjögren (lånas ut av institutionen). Del I och II. Edlund, Ann-Catrine, Milles, Karin & Erson, Eva (2007) Språk och kön. Stockholm: Norstedts Adademiska förlag. Hultén, Lars J. (1996) Journalistikens villkor. Borås: Natur och Kultur. Kap. 3. Häger, Björn (2001) Intervjuteknik. Stockholm: Liber. Petterson, Olof (red) (2006) Medieetik under debatt, Stockholm: SNS Förlag. Lindström, Fredrik (2000) Världens dåligaste språk tankar om språket och människan idag. Stockholm: Bonniers. Melin, Lars & Melin, Martin (2005) Fiint språk. Svenska förlaget. Olsson, Anders R (2006) Yttrandefrihet och tryckfrihet: handbok för journalister. Stockholm: Studentlitteratur. Sefastsson, Trond (1999) Offentlighetsprincipen i praktiken. Andra omarbetade upplagan. Stockholm: Arena (eller Dialogos förlag). Spelregler för press, radio och TV. Pressens samarbetsnämnd (senaste upplagan). Stockholm: Tidningsutgivarna. Thurén, Torsten (2005) Källkritik. Stockholm: Almqvist & Wiksell. Kompendier och andra anvisade texter kan tillkomma* Referenslitteratur/extraläsning: Gustafsdotter, Jeanette (2004) Murvlarnas lagbok. Tredje omarbetade upplagan. Kalmar: Fojo. Petterson, Olof & Bertrand, Claude-Jean (red) (2007) Medieetik i Europa. Stockholm: SNS Förlag. Moment 2: Journalistiskt skrivande och textanalys (6 hp) Amneståhl, Per (2005) Skrivkänsla. Handbok i redaktionellt språkarbete. Stockholm: Norstedts Akademiska förlag. Andersson-Ek, Per m fl (2005) Börja skriva. Stockholm: Ordfronts förlag. Grünbaum, Catharina (2003) Språkbladet. Dagens Nyheter, Månpocket. Holmström, Rosemarie (2006) Hundra huskurer mot skrivkramp. Andra upplagan. Kalmar: Fojo. Kronmarker, Marie & Nygren, Per (red) (2000) Skrivboken från Fojo. Kalmar: Fojo. Lundgren, Kristina, Birgitta Ney & Torsten Thurén (1999) Nyheter att läsa tidningstext. Stockholm: Ordfronts förlag. Språkriktighetsboken (2005). Utarbetad av Svenska språknämnden. Stockholm: Nohrstedts akademiska förlag. Kronmarker, Marie (2005) Tala om texter! Om konsten att coacha, närläsa och ge gensvar. Kalmar: Fojo. Andra omarbetade upplagan. Kompendier och andra anvisade texter kan tillkomma* Referenslitteratur/extraläsning/handböcker i svenska språket: Larsson, Sören (2001) Att skriva i tidning. Stockholm: Natur och Kultur. Handböcker i svenska språket Språkriktighetsboken. Utarbetad av Svenska språknämnden. Norstedts akademiska förlag, 2005. Svenskt språkbruk. Ordbok över konstruktion och fraser. Svenska språknämnden och Norstedts ordbok, 2003. Svarta listan. Ord och fraser som kan ersättas i författningsspråket. Regeringskansliet. SB PM 2004:1. Svensk ordbok. Tredje rev. uppl. Norstedts, 1999. Svenska Akademiens ordlista. 13:e uppl. 2006. Svenska språknämndens uttalsordbok (red. Claes Garlén), Norstedts ordbok, 2003. Svenska skrivregler. Svenska språknämnden. Almqvist & Wiksell. Uppsala, 2000. Ord för ord. Synonymordbok. Norstedts 4:e uppl, 1996. Moment 3: Journalistikens visuella former (9 hp) Andersson-Ek, Andréasson och Edwardsson (1999 eller senaste upplagan) Göra tidning. Stockholm: Ordfront. Andersson-Ek, Andréasson och Edwardsson (2005) Börja skriva. Stockholm: Ordfront. Ek, Jesper (2006) Dreamweaver 8 för alla: Skapa proffsiga webbsidor. Pagina. Gripsrud, Jostein (2002) Mediekultur Mediesamhälle. Daidalos förlag. Holmström, Rosemarie (2004) Där satt den! En bok om att göra rubriker. Kalmar: Fojo. Leth, Göran & Thurén, Torsten (2000) Källkritik för Internet. Rapport 177 Styrelsen för psykologiskt försvar (PDF). Segeholm, Göran (2003) Fånga bilden: handbok i bildjournalistik för skrivare. Kalmar: Fojo. Stenciler och aktuella manualer. Ytterligare litteratur kan tillkomma Referenslitteratur/extra läsning Eva Jaise-Nielsen, Tidskriftsdesign, Ordfront, senaste upplaga. Bo Berndal, Typiskt typografiskt, T. Fischer & co, senaste upplaga. Moment 4: Journalistik och medier i kultur och samhälle (6 hp) Ekström, Mats & Stig-Arne Nohrstedt (1996) Journalistikens etiska problem. Stockholm: Rabén & Sjögren (lånas ut av institutionen). Del III + Appendix. Hadenius, Stig & Weibull, Lennart (2005) Massmedier. En bok om press, radio och TV. Stockholm: Bonnier Alba. Olsson, Anders R (2006) Lögn, förbannad lögn och journalistik. Stockholm: Natur och Kultur. Petersson, Olof m fl (2005) Mediernas integritet. SNS Demokratiråd, rapport 2005. Stockholm: SNS Förlag. Schudson, Michael (1995) The Power of News. London: Harvard University Press. Referenslitteratur/extra läsning Klassamhället i massmedia. LO Idédebatts skriftserie nr 4 (lånas ut av institutionen). NIKK Magasin: Kjønn, makt og media (utlånas av institutionen) * Köpes på institutionen.