Engelskt namn: Journalism and research II and Practical placement
Denna kursplan gäller: 2010-08-30 till 2010-09-05 (nyare version av kursplanen finns)
Kursplan för kurser med start efter 2012-09-03
Kursplan för kurser med start mellan 2010-09-06 och 2012-09-02
Kursplan för kurser med start mellan 2010-08-30 och 2010-09-05
Kursplan för kurser med start mellan 2009-08-31 och 2010-08-29
Kurskod: 1VJ004
Högskolepoäng: 30
Utbildningsnivå: Grundnivå
Huvudområden och successiv fördjupning:
Journalistik: Grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav
Betygsskala: Väl godkänd, godkänd, underkänd
Ansvarig institution: Institutionen för kultur- och medievetenskaper
Beslutad av: Humanistiska fakultetsnämnden, 2008-08-14
Reviderad av: Humanistisk fakultetsnämnd, 2007-07-02
Kursen har en specialisering mot vetenskapsjournalistik som huvudsyfte. Målet är att de studerande efter kursen ska ha de specifika kunskaper och förhållningssätt som krävs för att kunna bevaka, kritiskt granska och journalistiskt presentera forskningsverksamhet och -resultat. Bland annat behandlas vetenskapsjournalistikens idéhistoriska rötter och förhållande till populärvetenskap, samt specifika kunskaper när det gäller informationssökning, värdering av forskning inom olika vetenskapliga traditioner, samt betydelsen av språk och form i den journalistiska (re)presentationen av forskning. I kursen ingår också en tio veckor lång praktik. I kursen ingår momenten: 1. Perspektiv på vetenskapsjournalistik, 2. Journalistik om vetenskap och 3. Praktik.
Kunskap och förståelse För godkänd kurs förväntas studenten - kunna redogöra för olika idétraditioner och synsätt när det gäller populärvetenskap och dess roll i samhället, - kunna redogöra översiktligt för forskning och debatt om mötet mellan journalistik och vetenskap; mellan journalister och forskare, - kunna redogöra för och diskutera krav på och kvaliteter i journalistik om forskning, och - identifiera och analysera vetenskapsjournalistikens typiska särdrag; retorik, tilltal och representationer. Färdighet och förmåga För godkänd kurs förväntas studenten - visa förmåga att tillämpa metoder för research om samt källkritik, värdering och tolkning av vetenskap och vetenskapliga utsagor, - visa förmåga att kombinera (vetenskaplig) saklighet med en begriplig och intresseväckande presentation av forskning och forskningsresultat, och - ha inhämtat erfarenheter och praktiskt ha tillämpat och utvecklat sina kunskaper under praktiken. Värderingsförmåga och förhållningssätt För godkänd kurs förväntas studenten - självständigt kunna formulera och diskutera kriterier för att värdera vetenskapsjournalistik, - kunna analysera, värdera och diskutera populärvetenskapliga och forskningsjournalistiska texters kvaliteter, såväl när det gäller publicerat material i olika medier, som kurskamraters och egna texter, och - reflektera över den egna professionen som vetenskapsjournalist.
Univ: Programmet för vetenskapsjournalistik, termin 1 och 2 med godkända resultat, eller motsvarande kunskaper.
Undervisningen på alla moment består av föreläsningar, seminarier, grupparbeten, praktiska övningar samt muntliga och skriftliga presentationer. Stora delar av undervisningen kräver närvaro. I de fall närvaro är obligatorisk anges detta särskilt i schemat. Frånvaro från obligatorisk sammankomst medför omprov eller restuppgift. I kursen ingår också praktik på tidning, radio, teve eller annan lämplig redaktionell arbetsplats. Moment 1: Perspektiv på vetenskapsjournalistik (7,5 hp) Perspectives on science journalism Innehåll Momentet behandlar frågor som rör bland annat bildning, nytta, demokrati, kommersialisering och politikens expertberoende i förhållande till vetenskapskommunikation. Momentet ger en översikt över populärvetenskapens historiska rötter och tanketraditioner och gör kopplingar till aktuella diskussioner om vetenskapsjournalistikens legitimitet och särart. Det övergripande målet med momentet är ökade kunskaper om och förmåga att förhålla sig självständigt till vetenskapsjournalistikens problem och möjligheter. Förväntade studieresultat Efter kursmomentet förväntas studenten kunna - redogöra för de väsentligaste dragen i populärvetenskapens historia samt den svenska högskolans samverkansuppdrag, - visa kunskap om och förhålla sig prövande till den så kallade linjära modellen för vetenskapskommunikation, - redogöra för de faser som forskningsområdet Public Understanding of Science genomgått samt tillämpa kunskaperna på en aktuell kunskapsundersökning, - identifiera och analysera vetenskapsjournalistikens typiska särdrag; retorik, tilltal och representationer, - formulera kriterier för att värdera vetenskapsjournalistik samt tillämpa dessa i bedömningen av vetenskapsjournalistiska verk, och - reflektera över den egna professionen som vetenskapsjournalist; utvecklad kompetens och framtida utmaningar. Moment 2: Journalistik om vetenskap (7,5 hp) Journalism about science Innehåll Hela kursmomentet är upplagt kring praktisk övning i vetenskapsjournalistiskt arbete, från notiser till ett längre arbete om ett komplext forskningsämne. Under momentet fördjupas och tillämpas kunskaper om metoder för journalistiskt arbete, med betoning på forskningsbevakning. Framför allt behandlas problem och möjligheter i mötet mellan journalister och forskare, metoder för research och journalistisk värdering och tolkning av forskning samt skrivandet om forskning, exempelvis frågor om läsartilltal och förhållningssätt till de vetenskapliga källorna. I momentet ingår föreläsningar av samt diskussioner och intervjuer med forskare från olika ämnesdiscipliner och forskningstraditioner. Förväntade studieresultat Efter kursmomentet förväntas studenten - kunna redogöra översiktligt för forskning och debatt om mötet mellan journalistik och vetenskap och mellan journalister och forskare, - självständigt ha genomfört vetenskapsjournalistiska arbeten med inslag av research (informationssökning), tolkning, värdering, granskning och presentation av forskning och forskningsresultat, - visa förmåga att kombinera (vetenskaplig) saklighet med krav på en begriplig och intresseväckande presentation av forskning och forskningsresultat, och - visa förmåga att tillämpa kunskaper om såväl textens som bildens och andra illustrationers betydelse. Moment 3. Praktik (15 hp) Practical placement Innehåll Under detta moment får de studerande möjlighet att prova på att arbeta inom press, radio, TV, webbredaktion eller annan lämplig journalistisk/redaktionell arbetsplats. Under praktiken ska studenten få arbeta med sådant som hör till redaktionens löpande uppgifter, exempelvis nyheter, reportage, redigering etc. Handledning ges av en journalist på plats och av lärare vid universitetet. Förväntade studieresultat Efter genomgånget moment ska studenten - ha provat på inom mediet förekommande journalistiska arbetsuppgifter, - kunna uppvisa ett intyg från praktikplatsen, - ha skrivit en praktikrapport enligt anvisningar och deltagit i seminariebehandling av densamma.
Moment 1. Examination sker genom hemtentamen, obligatoriska seminarier och grupparbeten. Moment 2. Examination sker genom obligatoriska seminarier och individuella inlämningsuppgifter (forskningsjournalistiskt arbete). Moment 3. Examination sker genom dokumenterad närvaro och aktivt deltagande i det redaktionella arbetet (praktikintyg), i form av en skriftlig praktikrapport och genom närvaro vid seminariebehandlingen av rapporterna. På moment 1 och 2 ges betygen Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. På moment 3 ges betygen Godkänd eller Underkänd. För VG på terminen krävs VG på moment 1 och 2. Hemskrivningsperiodens inlämningsdatum gäller som tentamensdatum. För studerande som inte godkänns vid det ordinarie provtillfället anordnas vid behov ytterligare provtillfälle under terminen. Bedömningen skall enligt högskoleförordningen vara individuell eller utformas på ett sådant sätt att individuell prövning kan ske för kursen i sin helhet. Examination sker enligt graderna Väl Godkänd, Godkänd eller Underkänd (moment 3 endast Godkänd och Underkänd). Får den studerande underkänt på en hemtentamen kan i vissa fall restuppgift ges som alternativ till omprov, t ex i form av att den eller de underkända frågorna kompletteras och bedöms på nytt. I dessa fall kan betyg på tentamen bli högst Godkänd. För att bli godkänd på hela kursen krävs att samtliga prov och obligatoriska moment är godkända. Betyget utgör en sammanfattande bedömning av resultaten vid examinationens olika delar och sätts först när alla obligatoriska moment är godkända. Studerande som registrerats på en kurs och har registrerade poäng i Ladok på kursen skall kunna examineras på kursen och dess delmoment upp till två år efter första registreringsdatum. Den studerande får tentera högst fem gånger på varje delmoment. Studerande som två gånger har underkänts i prov har rätt att hos Humanistiska fakultetsnämnden begära annan examinator. Tillgodoräknande Ansökan om tillgodoräknande sker i samband med att den studerande antagits till kurs eller program eller under studiernas gång. Ansökan görs på en särskild blankett för tillgodoräknande. http://www.umu.se/utbildning/antagning/tillgodoraknande/
I en examen får denna kurs ej ingå tillsammans med en annan kurs med likartat innehåll. Vid osäkerhet bör den studerande rådfråga studierektorn i medie- och kommunikationsvetenskap.
För alla kursmomenten gäller att kurslitteraturen kan komma att ändras/aktualiseras vid behov, dock senast en månad före kursmomentets start. Moment 1: Perspektiv på vetenskapsjournalistik (7,5 hp) Broks, Peter (2006) Understanding Popular Science. Maidenhead: Open University. (Finns som e-bok via UB). Kompendium och anvisade texter. Referenslitteratur/Extraläsning: Engström, Kerstin (2008) Genus & genrer forskningsanknutna genusdiskurser i dagspress. Rapportserien Medier och kommunikation, nr 11. Umeå: Institutionen för kultur- och medievetenskaper, Umeå universitet. Ekström, Anders, red (2004) Den mediala vetenskapen. Nora: Nya Doxa. Finer, David (2005) Fokus forskning. Vetenskapsjournalistikens olika roller. Stockholm: Sellin & Partner/Stiftelsen Institutet för mediestudier. Hornmoen, Harald, Meyer, Gitte & Sylwan, Peter (2006) Fornuften har flere stemmer. Offentligheten, forskeren og journalisten. Oslo: Cappelen Akademisk forlag. Moment 2: Journalistik om vetenskap (7,5 hp) Finer, David (2005) Fokus forskning. Vetenskapsjournalistikens olika roller. Stockholm: Sellin & Partner/Stiftelsen Institutet för mediestudier (valda delar). Kompendier och anvisade texter. Referenslitteratur/Extraläsning: Engström, Kerstin (2008) Genus & genrer forskningsanknutna genusdiskurser i dagspress. Rapportserien Medier och kommunikation, nr 11. Umeå: Institutionen för kultur- och medievetenskaper, Umeå universitet. Friedman, Sharon & Rogers, Carol L (1986) Scientists and journalists. Reporting science as news. New York: The Free Press. Del 3 och appendix. Hanson, Nils (2009) Grävande journalistik. Stockholm: Ordfront. (Boken ingår även i termin 4, moment 2).
Strachal George
Journalistik och vetenskap
Malmö : Gleerups Utbildning AB : 2009 : 191 s. :
ISBN: 978-91-40-66357-3
Se Umeå UB:s söktjänst