Engelskt namn: Journalism and research II and Practical placement
Denna kursplan gäller: 2008-09-01 till 2009-08-30 (nyare version av kursplanen finns)
Kurskod: 1VJ004
Högskolepoäng: 30
Utbildningsnivå: Grundnivå
Huvudområden och successiv fördjupning:
Journalistik: Grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav
Betygsskala: Väl godkänd, godkänd, underkänd
Ansvarig institution: Institutionen för kultur- och medievetenskaper
Beslutad av: Humanistiska fakultetsnämnden, 2008-08-14
Denna kurs har en specialisering mot vetenskapsjournalistik som huvudsyfte. Målet är att de studerande efter kursen ska ha de specifika kunskaper och förhållningssätt som krävs för att kunna bevaka, kritiskt granska och journalistiskt presentera forskningsverksamhet och resultat. I kursen ingår också en tio veckor lång praktik. I kursen ingår momenten: 1. Populärvetenskap och vetenskapsjournalistik, 2. Praktik och 3. Journalistik om vetenskap. Momentens huvudsakliga innehåll: 1. Kursen behandlar populärvetenskap och vetenskapsjournalistik som genrer; deras villkor och funktioner i samhället samt specifika former och innehåll. Kursen ger en översikt över populärvetenskapens historiska rötter och tanketradition och gör kopplingar till aktuella diskussioner om vetenskapsjournalistikens legitimitet och särart. Det övergripande målet med kursen är en ökad förmåga att förhålla sig självständigt och kritiskt till vetenskapens, populärvetenskapens och vetenskapsjournalistikens problem och möjligheter. Genom exempel från forskningsanknuten journalistik bland annat med fokus på kön och genus belyses betydelsen av journalistiska förhållningssätt till forskning. 2. Under detta moment får de studerande möjlighet att välja ett av ovanstående medier eller annan lämplig journalistisk/redaktionell arbetsplats. Här ges handledning av en journalist på plats och av lärare vid universitetet. Under praktiken ska studenten få arbeta med sådant som hör till redaktionens löpande uppgifter. De tio veckorna ska ge möjlighet till att delta i det skiftande arbete som en journalist har att utföra, så som nyheter, reportage, redigering etc. 3. Hela kursmomentet är upplagt kring praktisk övning i vetenskapsjournalistiskt arbete, främst en större individuell, forskningsgranskande uppgift. Under momentet fördjupas och tillämpas kunskaper om metoder för journalistiskt arbete, med betoning på forskningsbevakning. Framför allt behandlas problem och möjligheter i mötet mellan journalister och forskare, metoder för journalistisk värdering och tolkning av forskning samt skrivandet om forskning, exempelvis frågor om läsartilltal och textens förhållningssätt till forskningskällorna.
Efter godkänd kurs ska studenten - kunna redogöra översiktligt för forskning och debatt, om mötet mellan journalistik och vetenskap och mellan journalister och forskare, - kunna analysera och diskutera forskningsjournalistiska texter, - visa förmåga att kombinera (vetenskaplig) saklighet med en begriplig och intresseväckande presentation, - kunna redogöra för olika idétraditioner och synsätt när det gäller den populärvetenskapliga genren och dess roll i samhället, och - ha inhämtat erfarenheter och praktiskt ha tillämpat och utvecklat sina kunskaper under praktiken.
Univ: Vetenskapsjournalistprogrammet termin 1-2 eller motsvarande kunskaper.
Undervisningen på alla moment består av föreläsningar, seminarier, grupparbeten, praktiska övningar samt muntliga och skriftliga presentationer. Stora delar av undervisningen kräver närvaro. I de fall närvaro är obligatorisk anges detta särskilt i schemat. Frånvaro från obligatorisk sammankomst medför restuppgift. I kursen ingår också praktik på tidning, radio, teve eller annan lämplig redaktionell arbetsplats.
Moment 1 Examination sker genom hemtentamen, obligatoriska litteraturseminarier och grupparbeten. Moment 2 Examination sker genom dokumenterad närvaro, aktivt deltagande i det redaktionella arbetet och i form av en skriftlig praktikrapport Moment 3 Examination sker genom obligatoriska seminarier och genom minst ett individuellt forskningsjournalistiskt arbete. På moment 1 och 3 ges betygen Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. På moment 2 ges betygen Godkänd eller Underkänd. För VG på terminen krävs VG på moment 1 och 3. Hemskrivningsperiodens inlämningsdatum gäller som tentamensdatum. För studerande som inte godkänns vid det ordinarie provtillfället anordnas ytterligare provtillfälle under terminen. Bedömningen skall enligt högskoleförordningen vara individuell eller utformas på ett sådant sätt att individuell prövning kan ske för kursen i sin helhet. Examination sker enligt graderna Väl Godkänd, Godkänd eller Underkänd (moment 2 endast Godkänd och Underkänd). Får den studerande underkänt på en hemtentamen kan restuppgift ges som alternativ till omprov, t ex i form av att den eller de underkända frågorna kompletteras och bedöms på nytt. I dessa fall kan betyg på tentamen bli högst Godkänd. För att bli godkänd på hela kursen krävs att samtliga prov och obligatoriska moment är godkända. Betyget utgör en sammanfattande bedömning av resultaten vid examinationens olika delar och sätts först när alla obligatoriska moment är godkända. Studerande som antagits till kurs skall kunna examineras på kursen och dess delmoment upp till två år efter första registreringsdatum. Den studerande får tentera högst fem gånger på varje delmoment. Studerande som två gånger har underkänts i prov har rätt att hos Humanistiska fakultetsnämnden begära annan examinator. Tillgodoräknande prövas individuellt enligt Umeå universitets tillgodoräknandeordning fastställd av Rektor 2002-12-17. Se: http://www.umu.se/studentcentrum/verksamhet/examina/tillgodoraknandeordning.html.
I en examen får denna kurs ej ingå tillsammans med en annan kurs med likartat innehåll. Vid osäkerhet bör den studerande rådfråga studierektorn i medie- och kommunikationsvetenskap.
Moment 1: Populärvetenskap och vetenskapsjournalistik (7,5 hp)
Fornuften har flere stemmer : offentligheten, forskeren og journalisten
Hornmoen Harald, Meyer Gitte, Sylwan Peter
Oslo : Cappelenc cop. 2006 : cop. 2006 : 146 s. :
ISBN: 978-82-02-24400-2, h.
Se Umeå UB:s söktjänst
Kompendium och anvisade texter* Referenslitteratur/Extraläsning: Engström, Kerstin (2008) Genus & genrer forskningsanknutna genusdiskurser i dagspress. Rapportserien Medier och kommunikation, nr 11. Umeå: Institutionen för kultur- och medievetenskaper, Umeå universitet.* Ekström, Anders, red (2004) Den mediala vetenskapen. Nora: Nya Doxa. Finer, David (2005) Fokus forskning. Vetenskapsjournalistikens olika roller. Stockholm: Sellin & Partner/Stiftelsen Institutet för mediestudier. * Kan lånas av institutionen. Moment 2: Journalistik om vetenskap (7,5 hp) Strachal, George (2009) Journalistik och vetenskap. Malmö: Gleerups Utbildning AB. Anvisade texter. Referenslitteratur/Extraläsning: Eijk, Dick van (ed) (2005) Investigative journalism in Europe. Amsterdam: VVOJ. Engström, Kerstin (2008) Genus & genrer forskningsanknutna genusdiskurser i dagspress. Rapportserien Medier och kommunikation, nr 11. Umeå: Institutionen för kultur- och medievetenskaper, Umeå universitet.* Friedman, Sharon & Rogers, Carol L (1986) Scientists and journalists. Reporting science as news. New York: The Free Press. Del 3 och appendix. Finer, David (2005) Fokus forskning. Vetenskapsjournalistikens olika roller. Stockholm: Sellin & Partner/Stiftelsen Institutet för mediestudier. Nord, Lars (2004) Alla tycker om granskning. Sundsvall: Demokratiinstitutet. * Kan lånas av institutionen.
Engström Kerstin
Genus & genrer : forskningsanknutna genusdiskurser i dagspress
Umeå : Institutionen för kultur- och medievetenskaper : 2008 : 279 s. :
urn:nbn:se:umu:diva-1590
ISBN: 978-91-7264-524-0
Se Umeå UB:s söktjänst
Läsanvisning: Kap 1, 6-10.*
Moment 1: Populärvetenskap och vetenskapsjournalistik (7,5 hp) Ekström, Anders, red (2004) Den mediala vetenskapen. Nora: Nya Doxa. Valda delar. Finer, David (2005) Fokus forskning. Vetenskapsjournalistikens olika roller. Stockholm: Sellin & Partner/Stiftelsen Institutet för mediestudier. Hornmoen, Harald, Meyer, Gitte & Sylwan, Peter (2006) Fornuften har flere stemmer. Offentligheten, forskeren og journalisten. Oslo: Cappelen Akademisk forlag. Kompendium och anvisade texter* * Kan lånas eller köpas av institutionen. Moment 3: Journalistiken och vetenskapen (7,5 hp) Friedman, Sharon & Rogers, Carol L (1986) Scientists and journalists. Reporting science as news. New York: The Free Press. Del 3 och appendix. Gott, Richard & Duggan, Sandra (2003) Understanding and using scientific evidence: how to critically evaluate data. London: Sage. Löwenberg, Anders (1995) Undersökande journalistik. Andra upplagan. Stockholm: Ordfronts förlag. Anvisade texter.