Engelskt namn: Journalism and research II and Practical placement
Denna kursplan gäller: 2009-08-31 till 2010-08-29 (nyare version av kursplanen finns)
Kursplan för kurser med start efter 2012-09-03
Kursplan för kurser med start mellan 2010-09-06 och 2012-09-02
Kursplan för kurser med start mellan 2010-08-30 och 2010-09-05
Kursplan för kurser med start mellan 2009-08-31 och 2010-08-29
Kurskod: 1VJ004
Högskolepoäng: 30
Utbildningsnivå: Grundnivå
Huvudområden och successiv fördjupning:
Journalistik: Grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav
Betygsskala: Väl godkänd, godkänd, underkänd
Ansvarig institution: Institutionen för kultur- och medievetenskaper
Beslutad av: Humanistiska fakultetsnämnden, 2008-08-14
Reviderad av: Humanistisk fakultetsnämnd, 2009-06-23
Kursen har en specialisering mot vetenskapsjournalistik som huvudsyfte. Målet är att de studerande efter kursen ska ha de specifika kunskaper och förhållningssätt som krävs för att kunna bevaka, kritiskt granska och journalistiskt presentera forskningsverksamhet och -resultat. I kursen ingår också en tio veckor lång praktik. I kursen ingår momenten: 1. Populärvetenskap och vetenskapsjournalistik, 2. Journalistik om vetenskap och 3. Praktik.
För godkänd kurs ska studenten - kunna redogöra översiktligt för forskning och debatt om mötet mellan journalistik och vetenskap och mellan journalister och forskare, - kunna analysera och diskutera forskningsjournalistiska texter, - visa förmåga att kombinera (vetenskaplig) saklighet med en begriplig och intresseväckande presentation, - kunna redogöra för olika idétraditioner och synsätt när det gäller den populärvetenskapliga genren och dess roll i samhället, och - ha inhämtat erfarenheter och praktiskt ha tillämpat och utvecklat sina kunskaper under praktiken.
Univ: Programmet för vetenskapsjournalistik, termin 1 och 2 med godkända resultat, eller motsvarande kunskaper.
Undervisningen på moment 1 och 2 består av föreläsningar, seminarier, grupparbeten, praktiska övningar samt muntliga och skriftliga presentationer. Stora delar av undervisningen kräver närvaro. I de fall närvaro är obligatorisk anges detta särskilt i schemat. Frånvaro från obligatorisk sammankomst medför restuppgift. I kursen ingår också praktik på tidning, radio, teve eller annan lämplig redaktionell arbetsplats. Moment 1: Populärvetenskap och vetenskapsjournalistik (7,5 hp) Popular science and science journalism Innehåll Momentet behandlar frågor som rör bland annat bildning, nytta, demokrati, kommersialisering och politikens expertberoende i förhållande till vetenskapskommunikation. Momentet ger en översikt över populärvetenskapens historiska rötter och tanketradition och gör kopplingar till aktuella diskussioner om vetenskapsjournalistikens legitimitet och särart. Det övergripande målet med momentet är ökad förmåga att förhålla sig självständigt och kritiskt till vetenskapens, populärvetenskapens och vetenskapsjournalistikens problem och möjligheter. Förväntade studieresultat För godkänt kursmoment ska studenten - kunna redogöra för olika idétraditioner och synsätt när det gäller populärvetenskapliga genrer och deras roll i samhället, - självständigt kunna diskutera samhälleliga och kulturella förutsättningar för vetenskapsjournalistikens och populärvetenskapens existens, exempelvis högskolornas samverkansuppdrag, expertinflytandet i politiken och kommersialiseringen av forskning, och - visa förmåga att reflektera över vetenskapsjournalistikens villkor, tilltal och publiker. Moment 2: Journalistik om vetenskap (7,5 hp) Journalism about science Innehåll Hela kursmomentet är upplagt kring praktisk övning i vetenskapsjournalistiskt arbete, främst en individuell, forskningsgranskande uppgift. Under momentet fördjupas och tillämpas kunskaper om metoder för journalistiskt arbete, med betoning på forskningsbevakning. Framför allt behandlas problem och möjligheter i mötet mellan journalister och forskare, metoder för journalistisk värdering och tolkning av forskning samt skrivandet om forskning, exempelvis frågor om läsartilltal och textens förhållningssätt till forskningskällorna. Förväntade studieresultat För godkänt kursmoment ska studenten - kunna redogöra översiktligt för forskning och debatt om mötet mellan journalistik och vetenskap och mellan journalister och forskare, - kunna analysera och diskutera forskningsjournalistiska texter med avseende på exempelvis begriplighet, läsartilltal och textens framställning av och förhållningssätt till den refererade forskningen, - ha genomfört minst ett självständigt arbete med inslag av research (informationssökning), tolkning, värdering, granskning och presentation av forskning och forskningsresultat, - visa förmåga att kombinera (vetenskaplig) saklighet med krav på en begriplig och intresseväckande presentation, och - visa förmåga att tillämpa kunskaper om såväl textens som bildens och andra illustrationers betydelse. Moment 3. Praktik på tidning, i radio eller TV (15 hp) Practical placement at a newspaper, radio or television station Innehåll Under detta moment får de studerande möjlighet att välja ett av ovanstående medier eller annan lämplig journalistisk/redaktionell arbetsplats. Här ges handledning av en journalist på plats och av lärare vid universitetet. Under praktiken ska studenten få arbeta med sådant som hör till redaktionens löpande uppgifter. De tio veckorna ska ge möjlighet till att delta i det skiftande arbete som en journalist har att utföra, så som nyheter, reportage, redigering etc. Förväntade studieresultat Efter genomgånget moment ska studenten - ha provat på inom mediet förekommande journalistiska arbetsuppgifter, - fått tillfälle att utveckla sina journalistiska färdigheter, - kunna uppvisa ett intyg från praktikplatsen, och - ha skrivit en praktikrapport enligt anvisningar och deltagit i seminariebehandling av densamma.
Moment 1 Examination sker genom hemtentamen, obligatoriska litteraturseminarier och grupparbeten. Moment 2 Examination sker genom obligatoriska seminarier och genom minst ett individuellt forskningsjournalistiskt arbete. Moment 3 Examination sker genom dokumenterad närvaro och aktivt deltagande i det redaktionella arbetet (praktikintyg), i form av en skriftlig praktikrapport och genom närvaro vid seminariebehandlingen av rapporterna. På moment 1 och 2 ges betygen Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. På moment 3 ges betygen Godkänd eller Underkänd. För VG på terminen krävs VG på moment 1 och 2. Hemskrivningsperiodens inlämningsdatum gäller som tentamensdatum. För studerande som inte godkänns vid det ordinarie provtillfället anordnas vid behov ytterligare provtillfälle under terminen. Bedömningen skall enligt högskoleförordningen vara individuell eller utformas på ett sådant sätt att individuell prövning kan ske för kursen i sin helhet. Examination sker enligt graderna Väl Godkänd, Godkänd eller Underkänd (moment 3 endast Godkänd och Underkänd). Får den studerande underkänt på en hemtentamen kan restuppgift ges som alternativ till omprov, t ex i form av att den eller de underkända frågorna kompletteras och bedöms på nytt. I dessa fall kan betyg på tentamen bli högst Godkänd. För att bli godkänd på hela kursen krävs att samtliga prov och obligatoriska moment är godkända. Betyget utgör en sammanfattande bedömning av resultaten vid examinationens olika delar och sätts först när alla obligatoriska moment är godkända. Studerande som antagits till kurs skall kunna examineras på kursen och dess delmoment upp till två år efter första registreringsdatum. Den studerande får tentera högst fem gånger på varje delmoment. Studerande som två gånger har underkänts i prov har rätt att hos Humanistiska fakultetsnämnden begära annan examinator. Tillgodoräknande Ansökan om tillgodoräknande sker i samband med att den studerande antagits till kurs eller program eller under studiernas gång. Ansökan görs på en särskild blankett för tillgodoräknande. http://www.umu.se/utbildning/antagning/tillgodoraknande/
I en examen får denna kurs ej ingå med en annan kurs med likartat innehåll. Vid osäkerhet bör den studerande rådfråga studierektorn i medie- och kommunikationsvetenskap.
Moment 1: Populärvetenskap och vetenskapsjournalistik (7,5 hp)
Fornuften har flere stemmer : offentligheten, forskeren og journalisten
Hornmoen Harald, Meyer Gitte, Sylwan Peter
Oslo : Cappelenc cop. 2006 : cop. 2006 : 146 s. :
ISBN: 978-82-02-24400-2, h.
Se Umeå UB:s söktjänst
Kompendium och anvisade texter* Referenslitteratur/Extraläsning: Engström, Kerstin (2008) Genus & genrer - forskningsanknutna genusdiskurser i dagspress. Rapportserien Medier och kommunikation, nr 11. Umeå: Institutionen för kultur- och medievetenskaper, Umeå universitet.* Ekström, Anders, red (2004) Den mediala vetenskapen. Nora: Nya Doxa. Finer, David (2005) Fokus forskning. Vetenskapsjournalistikens olika roller. Stockholm: Sellin & Partner/Stiftelsen Institutet för mediestudier. * Kan lånas av institutionen. Moment 2: Journalistik om vetenskap (7,5 hp) Strachal, George (2009) Journalistik och vetenskap. Malmö: Gleerups Utbildning AB. Anvisade texter. Referenslitteratur/Extraläsning: Eijk, Dick van (ed) (2005) Investigative journalism in Europe. Amsterdam: VVOJ. Engström, Kerstin (2008) Genus & genrer - forskningsanknutna genusdiskurser i dagspress. Rapportserien Medier och kommunikation, nr 11. Umeå: Institutionen för kultur- och medievetenskaper, Umeå universitet.* Friedman, Sharon & Rogers, Carol L (1986) Scientists and journalists. Reporting science as news. New York: The Free Press. Del 3 och appendix. Finer, David (2005) Fokus forskning. Vetenskapsjournalistikens olika roller. Stockholm: Sellin & Partner/Stiftelsen Institutet för mediestudier. Nord, Lars (2004) Alla tycker om granskning. Sundsvall: Demokratiinstitutet. * Kan lånas av institutionen.