Engelskt namn: Business Administration B72
Denna kursplan gäller: 2010-01-18 till 2013-01-13 (nyare version av kursplanen finns)
Kursplan för kurser med start efter 2023-07-31
Kursplan för kurser med start mellan 2022-08-01 och 2023-07-30
Kursplan för kurser med start mellan 2021-08-23 och 2022-07-31
Kursplan för kurser med start mellan 2020-08-17 och 2021-08-22
Kursplan för kurser med start mellan 2019-08-19 och 2020-08-16
Kursplan för kurser med start mellan 2018-08-20 och 2019-08-18
Kursplan för kurser med start mellan 2017-08-21 och 2018-08-19
Kursplan för kurser med start mellan 2017-01-16 och 2017-08-20
Kursplan för kurser med start mellan 2016-01-18 och 2017-01-15
Kursplan för kurser med start mellan 2015-01-19 och 2016-01-17
Kursplan för kurser med start mellan 2015-01-12 och 2015-01-18
Kursplan för kurser med start mellan 2014-01-13 och 2015-01-11
Kursplan för kurser med start mellan 2013-01-14 och 2014-01-12
Kursplan för kurser med start innan 2013-01-13
Kurskod: 2FE105
Högskolepoäng: 30
Utbildningsnivå: Grundnivå
Huvudområden och successiv fördjupning:
Företagsekonomi: Grundnivå, kursens fördjupning kan inte klassificeras
Betygsskala: Tregradig skala
Ansvarig institution: USBE Företagsekonomi
Beslutad av: Handelshögskolans styrelse, 2009-05-28
Kursens mål är att ge de studerande en integrerad grundutbildning inom det företagsekonomiska området. Kursen består av följande moment: 1. Ekonomisk styrning, 7.5 hp / Financial Accounting and Management Accounting, 7.5 ECTS 2. Finansiering och riskhantering, 7.5 hp / Financial Management, 7.5 ECTS 3. Affärsutveckling med beslutsstöd, 7.5 hp / Business Development and Supportive Systems 7.5 ECTS 4. Vetenskaplig metod, 7.5 hp / Research Methodology in Business Administration, 7.5 ECTS Kursen skall förutom grundläggande kunskaper inom dessa områden ge en förståelse för relationerna mellan ekonomiska problem på samhälls- företags-/organisations- och individnivå. I detta ingår att ge perspektiv på metoder som kommer till användning i företag och organisationer. Moment 1. Ekonomisk styrning, 7.5 högskolepoäng Momentets första del syftar till att skapa en förståelse för metoder och modeller som används i ett företags interna styrning och planering. Fokus ligger på tjänste- och serviceföretag såväl som företag inom detaljhandeln. En helhetssyn om företagets interna planering, styrning och kontroll av verksamheter betonas. Syftet är här att skapa en kännedom om kopplingen mellan företagets övergripande mål och strategier, samt att skapa en grundläggande förståelse för begrepp som är centrala inom ekonomi¬styrningen. Utgångspunkten är hur intäkter och kostnader kan sammanställas och redovisas för att på bästa sätt utgöra underlag för skilda typer av beslut. Kostnadsfördelning och kalkylering behandlar olika metoder för att fördela och beräkna kostnaderna för ett företags produkter och tjänster. Olika metoders fördelar såväl som deras begränsningar behandlas. Vidare diskuteras hur olika metoder för kostnads¬fördelning och kalkylering kan användas som ett beslutsunderlag för prissättning och val av produktmix på kort och lång sikt. Budgeteringsavsnittet behandlar företags budgetsystem med dess olika delbudgeter, hur resultat- likviditets- samt balansbudget upprättas och används inom ramen för företagets årsplanering. Momentet omfattar även aktuell utveckling och trender inom ekonomistyrning. Momentets avslutas med ett grundläggande avsnitt om bokföring och dubbla bokföringens princip introduceras. Affärshändelser som innehåller varutransaktioner, löner och sociala avgifter och enklare periodiseringar behandlas och bokförs med hjälp av BAS-planen. Registrering, systematisk bearbetning och rapportering av ekonomisk information utgör huvudinnehåll i detta avsnitt där även behandling av Bokföringslagen ingår. Resultat- och balansräkningens innehåll, uppställningsformer och sambandet dem emellan klargörs. Avsnittet avslutas med en datorbaserad bokföringsövning där studenten upprättar ett enklare årsbokslut och kan då praktiskt tillämpa sina förvärvade kunskaper. Förväntat studieresultat Efter genomgånget moment skall studenten: kunna redogöra för hur en företagsledning kan planera, styra och kontrollera verksamheter inom tjänsteföretag liksom inom handelsföretag beräkna ekonomiska kalkyler och med dessa som utgångspunkt dra slutsatser om olika handlingsalternativ ha grundläggande färdigheter i löpande redovisning från bokföring till att utföra ett enklare bokslut med hjälp av BAS-planen självständigt identifiera, analysera, strukturera och presentera en lösning på ett mindre företagsekonomiskt problem. Undervisningens uppläggning Momentets olika områden behandlas genom föreläsningar, gruppövningar och praktiskt anknutna fall, där studenternas problemlösningsförmåga är central. En obligatorisk uppgift ingår. Examination Examinationen sker genom skriftlig tentamen och inlämnad obligatorisk uppgift. Se även nedan. Moment 2. Finansiering och riskhantering, 7.5 högskolepoäng Det övergripande målet med kursen är att utveckla studerandes förmåga att använda sig av olika metoder och verktyg för finansiell analys och -styrning. Speciell vikt fästs på verktyg som är användbara inom detaljhandeln, samt tjänste- och serviceföretag. Under momentet behandlas och tillämpas olika tekniker och verktyg som kan användas som hjälpmedel vid styrning av företag. Tillämpningen av teknikerna syftar till att utveckla studenternas (i) förmåga att lösa problem, (ii) förmåga att skaffa och analysera information från olika källor, (iii) förmåga att analysera och göra slutsatser utgående från analysen samt (iv) studenternas erfarenhet av att jobba i team. Under detta moment kommer även affärssystem att användas i undervisningen. Affärssystemet omvandlar information till kunskap och är verktyget att styra verksamheten. Affärssystem möjliggör således snabbare och mer välgrundande beslut.. Förväntat studieresultat Efter genomgånget moment skall studenten: kunna analysera ett företags lönsamhet, soliditet, likviditet och kassaflöden. kunna använda sig av företags- och räkenskapsanalys som hjälpmedel för styrning av företag samt för att analysera konkurrenter, kunder och andra intressenter kunna utföra investeringskalkyler och använda dem som underlag för beslut avseende investeringar i anläggningstillgångar kunna tillämpa olika metoder för hantering och kontroll av rörelsekapital, d.v.s. likvida medel, kundfordringar och lager, samt känna till olika möjligheter som företag har för att anskaffa kapital till sin verksamhet känna till hur affärssystem kan användas för uppföljning av verksamheter och som beslutsunderlag. Undervisningens uppläggning Undervisningen meddelas i form av föreläsningar, gruppövningar, handledning och seminarier samt laborationer i affärssystem kring verksamhetsuppföljning. Studenterna förväntas själva samla in, bearbeta och analysera företag utgående från årsredovisningsdata och annan tillgänglig information. Examination Examinationen består av skriftliga tentamina, obligatoriska uppgifter och praktikfall. Deltagande på vissa seminarieövningar är också obligatorisk. Se även nedan. Moment 3. Affärsutveckling med beslutsstöd, 7.5 högskolepoäng Momentet introducerar entreprenörskap som fenomen och kunskapsområde. Målet är att utveckla kunskap om och förståelse för entreprenörskap och affärsutvecklingsprocesser. Under momentet behandlas entreprenörskapsbegreppet och kunskapsområdets framväxt. Begreppet problematiseras och områdets multidisciplinära karaktär belyses. Ett entreprenörskapsperspektiv grundat i tanken om socialt agentskap ställs mot det managementperspektiv som dominerat i tidigare kurser. Kursens fokus är entreprenörskap i relation till affärsutveckling i form av etablering av nya företag och förnyelse av befintliga företag. En central frågeställning är: Hur utvecklas entreprenöriella processer och vilka är processernas väsentliga drivkrafter? Drivkrafterna återfinns såväl hos entreprenören/det entreprenöriella teamet som i de dynamiska sammanhang i vilka processerna ingår. Frågor om vad entreprenöriellt agerande innebär och hur entreprenöriella förhållningssätt relateras till rådande samhällstrender och strukturella förändringar belyses med hjälp av teoretiska resonemang och praktiska exempel. Huvuddelen av diskussionerna sker genom studentföreläsningar som organiseras i form av teman. Några exempel på teman som kan förekomma är entreprenörskapets relation till genus, tillväxt eller hållbar utveckling resp. frågeställningar om intraprenörskap och etableringsprocessen. Entreprenörskapet manifesterar sig i konkret affärsverksamhet. Som ett led i kursen integreras företagandets olika aspekter genom att tidigare förvärvade kunskaper inom ämnet utnyttjas för att utveckla en affärsidé och att konkretisera idén i en affärsplan. Genom detta förenas entreprenörskapsperspektivet med det managementperspektiv som också är en förutsättning för företagande. För att kunna bedriva affärsutveckling framgångsrikt är tillgång till beslutsstöd av väsentlig betydelse. Momentet avslutas därför med ytterligare datorstödda övningar i att använda affärssystem i beslutsprocessen. Förväntat studieresultat: Efter avslutat moment förväntas den studerande kunna; redogöra för och problematisera entreprenörskapsbegreppet och det entreprenöriella perspektivet beskriva och analysera den entreprenöriella processens drivkrafter, särdrag och sammanhang tillämpa teorier om entreprenörskap på verkliga situationer ta initiativ och självständigt utveckla en affärsidé samt tillämpa tidigare förvärvade företagsekonomiska kunskaper för att konkretisera idén i en skiss till affärsplan använda entreprenörskapsfältets huvudsakliga informationsresurser planera och genomföra en presentation inom ett entreprenörskapstema samt argumentera för och sälja in en affärsidé visa kompetens gällande vilka affärsprocesstöd som finns i affärssystem Undervisningens uppläggning: Utbildningen i entreprenörskap skall också bidra till att utveckla studenternas kreativitet, initiativförmåga och handlingsorientering. Kursens pedagogiska idé och strävan bygger därför på nyckelord som teoretisk abstraktion och praktisk konkretion i samspel med studenternas egenaktivitet och förmåga att lära i interaktion med andra. En pedagogisk modell för kursen kommer att användas som utgångspunkt för alla moment. Grundstenarna i denna pedagogiska modell är (1) eget ansvar för lärandet, (2) lära genom egen erfarenhet, (3) lärande genom reflektion samt (4) kollektivt lärande. Alla dessa delar måste finnas med samtidigt i kursen och olika moment och delar i kursen kommer att bidra till att detta uppnås. Ett mindre antal föreläsningar av introducerande och orienterande karaktär kompletteras med gästföreläsningar av forskare, entreprenörer och andra som praktiskt arbetar med entreprenörskap och affärsutveckling kommer inledningsvis att ge en plattform och en arena på vilken studenterna tillsammans med mentorer och handledare utvecklar kunskap om entreprenörskap och affärsutveckling. Arbetsformer som ställer krav på studentens initiativtagande och handlingsorientering dominerar under kursen. Studenterna får, som en integrerad del i kursuppläggningen, möjlighet att öva sin förmåga att inhämta information om ett tema och att i en studentföreläsning kommunicera teoretiska idéer och koppla dem till verkliga företag och entreprenörer. En affärsutvecklingsuppgift genomförs också. Den innebär att studenterna formulerar en idé och affärsplan för ett nya verksamheter eller för att utveckla företags fortsatta verksamhet. Uppgiften presenteras muntligt och diskuteras i seminarieform. Arbetet med uppgifterna sker i mindre grupper. Examination: Momentet examineras genom individuell hemtentamen/skriftlig tentamen, dugga, studentföreläsning och en affärsutvecklingsuppgift. Se även nedan. Moment 4. Vetenskaplig metod, 7.5 högskolepoäng Momentets övergripande syfte är att utveckla grundläggande kunskap om vetenskapsteoretiska förhållningssätt och forskningsmetodik. Vidare är syftet att utveckla den egna förmågan att dels genomföra och skriftligt redovisa en undersökning, dels värdera och använda vetenskapliga och andra rapporter. Momentet inleds med en diskussion kring kunskapsbildningsprocessen med betoning på vetenskaplig kunskapsproduktion. Centrala byggstenar i denna process utgörs av referensramar, vetenskapsideal, problemformulering, angreppssätt samt metoder för datainsamling och analys. Ett särskilt fokus läggs på vikten av ett genomtänkt ämnesval samt av problematisering och noggrann problemspecificering. De övergripande vetenskapliga angreppssätten (framför allt induktion och deduktion) penetreras och kopplas till olika typer av analysstrategier. Vidare diskuteras kvantitativa och kvalitativa metoders möjligheter och begränsningar. Urvals- och datainsamlingsmetoder granskas vad gäller bl.a. möjligheterna att få tillgång till information. Under kursen ingår också moment som ger kännedomen om och utvecklar förmågan att finna information i databaser, att på ett ändamålsenligt sätt använda olika typer av information och utifrån källkritiska kriterier utvärdera denna. Förväntat studieresultat: Efter avslutat moment förväntas den studerande kunna: Redogöra för grunddragen i de vetenskapsteoretiska huvudströmningarna och förklara hur olika värderingar och perspektiv påverkar kunskapsprocessen. Redogöra för kvalitativa och kvantitativa metoders egenskaper och värdera olika metoders användbarhet för skilda typer av problem. Söka, värdera och använda olika typer av information på en grundläggande nivå. Argumentera för ett valt problem, ansatser och tillvägagångssätt samt analysera ett empiriskt och teoretiskt material. Kritiskt granska en rapport utifrån olika perspektiv. I samverkan med andra studenter självständigt genomföra en undersökning. Undervisningens uppläggning: Undervisningen genomförs i form av föreläsningar, seminarier och handledning. Examinationsgrundande delar i momentet innebär obligatorisk närvar. Examination: Momentet examineras genom individuell skriftlig och/eller muntlig examination samt PM-författande. Dugga kan förekomma. Se även nedan.
Se respektive moment.
Univ: Avklarat minst 22,5 hp av kursen Företagsekonomi A45 eller motsvarande
Se respektive moment.
Se även ovan under respektive moment. För den som underkänts vid respektive moments avslutande provtillfälle anordnas ett nytt tillfälle inom 2-3 veckor för kurs som ges med normal studietakt, dock ej för moment 4 vårterminer. Därpå följande tentamensmöjlighet ges i regel i samband med att momentet ges följande termin/år. Därutöver förekommer extra tentamensmöjlighet varje läsår veckan före höstterminsstart. Efter två underkända prov på ett moment har student rätt till byte av betygssättande lärare. Skriftlig begäran lämnas till studierektor senast två veckor före nästa examinationstillfälle. Studerande som godkänts i prov får inte undergå förnyat prov för att uppnå ett högre betyg. Om något moment innehåller obligatoriska uppgifter som kan ge den studerande "extra-poäng" att lägga till resultatet på den skriftliga tentamen, kan dessa poäng endast tillgodogöras under huvudtentamen och omtentamen i anslutning till det aktuella kurstillfället. Kompletteringar av obligatoriska uppgifter skall ske senast två veckor efter moments slutdatum. Obligatoriska delar (PM-uppgifter, praktikfallsuppgifter, cases, datorövningar etc.) som ej görs under avsatt tid får fullgöras nästa gång kursen ges. För alla skriftliga inlämningar gäller att regler om akademiska texter och korrekt hantering av källor ska efterföljas. Gästföreläsningar under moment kan ligga till grund för examinationen. Vad beträffar betygsättning på moment gäller genomgående den tregradiga betygskalan Väl godkänd, Godkänd och Underkänd. Samtliga delar i examinationen måste godkännas var för sig för att uppnå godkänt på moment. För att uppnå betyget godkänd på moment krävs att samtliga obligatoriska uppgifter godkänts samt att minst 50% (75% för Väl godkänd) av den sammanlagda maximala poängsumman på moments ingående delar har uppnåtts. Vad beträffar betygsättning på kursen gäller genomgående den tregradiga betygskalan Väl godkänd, Godkänd och Underkänd. Betyg på kursen sätts först när alla prov och alla obligatoriska delar är godkända. För betyget Väl godkänd på kursen erfordras dessutom betyget väl godkänd i tre av kursens moment. TILLGODORÄKNANDE Tillgodoräknande sker enligt Umeå universitets tillgodoräknandeordning.
Litteraturlistan är inte tillgänglig via den webbaserade utbildningskatalogen. Kontakta aktuell institution.