Socialt arbete och samhällets organisering, 7,5 hp

Innehåll

Momentet tar sin utgångspunkt i socionomens roll i det politiska och ekonomiska systemet. Den övergripande målsättningen är att ställa socionomen i centrum, som handlande aktör i denna omgivande kontext. Inledningsvis behandlas och problematiseras samhällsvetenskapliga begrepp som makt, demokrati, politik, ideologi, legitimitet och byråkrati. Det svenska samhällets uppbyggnad och förändringsprocesser diskuteras med tonvikten på den offentliga välfärdssektorns uppgifter, organisation och finansiering. Den europeiska integrationsprocessen inom EU, dess institutionella uppbyggnad och förvaltningsapparat belyses och tänkbara effekter för det svenska samhället diskuteras.

Socionomens roll som genomförare av offentlig välfärdspolitik granskas. Frågor kring implementeringen av politiska beslut problematiseras liksom innebörden av etiska dilemman. Vidare diskuteras socionomens möjlighet att agera som aktiv samhällsförändrare, demokratiarbetare och kvalitetsutvecklare. Socionomens möjlighet att öka sitt handlingsutrymme för att utveckla sin profession och förbättra villkoren för klient/brukare, anhöriga och andra berörda fokuseras. En analys av faktorer, som bestämmer ramarna för socionomens handlingsutrymme och som kan verka begränsande respektive stödjande sker. Särskild vikt läggs vid förmågan att kunna prioritera mellan olika mål och att samverka med andra aktörer. Momentet behandlar också modeller för att beräkna utfallet av planerad förändrad organisering och resurstilldelning för offentliga myndigheter och olika klient/brukargrupper. Innebörden och vikten av ledarskap, helhetssyn och tidiga insatser problematiseras. Kön, etnicitet, klass och ålder är genomgående perspektiv för att beskriva och förstå samhällets politiska och ekonomiska organisering och hur dessa villkorar socionomens yrkesutövning och handlingsutrymme samt de resultat insatserna leder till.

Förväntade studieresultat

Studenten ska efter avslutad kurs

- kunna granska betydelsen av en rad centrala teman som politik, makt, jämställdhet, jämlik¬het, frihet, rättvisa, demokrati, förvaltningsetik
- översiktligt kunna beskriva EU:s respektive det svenska politiska systemet i ljuset av olika demokratimodeller samt länkarna och relationerna dem emellan
- redogöra för och diskutera den kommunala självstyrelsens förutsättningar och dess på¬gående förändringar i (makt-) förhållandet till staten
- återge huvuddragen i den vetenskapliga diskussionen om förvaltningens roll i politiska system och ha kännedom om den problematik som hör till politikens genomförande
- kunna granska faktorer som påverkar socionomens handlingsutrymme i makttermer
- förstå innebörd och betydelse av perspektiv som kön, klass, etnicitet och ålder i förhål¬lande till samhällets politiska och ekonomiska organisering
- genomföra kritiskt granskande och konstruktiva analyser på olika samhälleliga och poli¬tiska fenomen särskilt i relation till det sociala arbetet och dess utfall för klient/brukare
- redovisa hur offentliga, sociala verksamheter finansieras och hur vinster av samverkan och tidiga insatser kan tänkas uppkomma
- självständigt söka efter, redogöra för och kritiskt granska engelskspråkiga vetenskapliga artiklar med relevans för momentets innehåll
- ha genomfört övning i argumentation utifrån momentets innehåll
-  kunna genomföra och analysera samtal utifrån ett professionellt förhållningssätt

Behörighetskrav

Undervisningens upplägg

Kursen baseras på problembaserat lärande med studerandeaktiva undervisningsformer, genom olika typer av seminarier och övningar. Utgångspunkten är ofta konkreta juridiska problem där studenterna arbetar med praktisk problemlösning och juridisk argumentation. Studenterna förbereder sig både individuellt och i grupper. Genom föreläsningar introduceras olika ämnesområden eller fördjupningar av ämnen. All undervisning utom föreläsningar är obligatorisk.

Examination

För att bli godkänd på momentet krävs:

• Genomförd godkänd individuell skriftlig tentamen
• Aktivt deltagande i grupparbete, seminarier och övningar
• Genomförd och godkänd skrivuppgift

Alla ingående delar i momentet kan ligga till grund för examination. Alla examinationer i momentet ligger till grund för momentbetyget. Betyg på momentet sätts först när alla prov och alla obligatoriska delar är genomförda.

Studerande som godkänts i prov får inte undergå förnyat prov för att uppnå högre betyg.

För alla skriftliga inlämningsuppgifter gäller att studenten hanterar källor i enlighet med akademiskt vedertagna former.

Student som inte blivit godkänd vid ordinarie tentamensstillfälle har rätt till förnyat provtillfälle, s.k. omprov senast tre månader efter att tentamensresultaten anslagits, därefter i samband med ordinarie kurstillfälle. Student som ej deltagit i obligatoriskt och/eller examinerande grupparbete eller seminarium kan i vissa fall komplettera detta genom en individuell uppgift. I de fall detta inte är möjligt erbjuds studenten att delta i momentet vid nästa kurstillfälle. Student har rätt att byta examinator efter två icke godkända examinationer, om inte särskilda skäl talar emot det. Skriftlig begäran lämnas till studierektor senast två veckor före nästa examinationstillfälle.

Betyg på kursen (terminen) sätts först när alla prov och alla obligatoriska delar är godkända.