Rättsvetenskap, 15 hp

Innehåll

Civilrättsavsnittet behandlar: • Rättsteknik: en översikt av de olika rättskällor som ofta anlitas vid lösningen av juridiska problem samt vissa grundläggande begrepp och tänkesätt som används vid rättstillämpning. • Avtalsrätt: regler om hur avtal ingås mellan parterna direkt eller genom fullmakt och när ett ingånget avtal kan ogiltigförklaras eller jämkas. • Allmän förmögenhetsrätt: behandlar bl. a. skillnaden mellan fast och lös egendom, gåvo- och samäganderättslagen, panträtt, reglerna om besittning samt vissa grundläggande drag vad gäller olika typer av fordringar. • Köprätt: regler om säljares respektive köpares rättigheter och skyldigheter. • Fastighetsrätt: principer för planläggning och fastighetsbildning, de speciella reglerna för köp, nyttjanderätt och panträtt av fast egendom samt naturvårds- och miljöskyddslagstiftningen. • Skadeståndsrätt: grundläggande regler för skadestånd utanför avtalsförhållanden samt en översikt över försäkringssystemet. • Arbetsrätt: En översikt av den centrala arbetsrättsliga lagstiftningen. • Associationsrätt: Regler om aktiebolag, handelsbolag och föreningar. • Processrätt: regler om olika former av rätte¬gångar samt regler om utsökning och konkurs. • EU-rätt: vissa grundläggande regler om EU:s institutioner och EU-rättens uppbygg-nad och dess påverkan på den svenska rättsordningen.et offentligrättsliga avsnittet behandlar: • Förvaltningsrätt: rättsregler som anger formerna för verksamheten inom den of-fentliga förvaltningen, de olika myndigheternas kompetens, rättssäkerhetsprinciper och överklagansregler samt ansvar för olika funktionärer i offentlig verksamhet. • Kommunalrätt: principer för kommunernas behörighet att befatta sig med olika angelägenheter, regler för handläggning av kommunala ärenden och klagomöj-ligheter. • Offentlighet och sekretess: offentlighetsprincipen, d.v.s. principen om att den of-fentliga maktutövningen skall ske under allmän insyn, sekretesslagens bestämmel-ser som inskränker insynen i vissa fall samt personuppgiftslagens regler om per-sonregister och hänsyn till den personliga integrite¬ten. • Europarätt: vissa grundläggande principer i den materiella EU-rätten samt en kort översikt av Europakonvention om skydd för de mänskliga rättigheterna.

Förväntade studieresultat

Studenten skall efter avslutad kurs: • ha kunskap om de centrala delarna av rättssystemet som aktualiseras vid arbete inom den offentliga sektorn, huvudsakligen civilrätt, förvaltningsrätt, kommunalrätt och Europarätt, • kunna särskilja ett rättssystem från andra normerande system, • kunna och förstå huvuddragen i det svenska rättssystemet och kunna särskilja dess civilrättsliga del från den offentligrättsliga, • självständigt och i grupp kunna tillämpa rättsvetenskaplig metod inbegripet att ta fram och kunna tolka relevanta rättskällor samt inom givna tidsramar kunna identifiera, formulera och lösa enklare juridiska problem. • visa förmåga att såväl självständigt som i grupp i olika sammanhang muntligen och skriftligen redogöra för och kunna diskutera rättsligt material, rättsliga problem och deras lösningar i förhållande till olika grupper och därvid också kunna föra juridisk argumentation för och emot olika lösningar på problem.

Behörighetskrav

Undervisningens upplägg

Undervisningen sker i form av föreläsningar, gruppövningar och seminarier. Ett visst antal av föreläsningarna är inspelade och presenteras på Internet. Obligatorisk närvaro kan gälla för vissa seminarier. Vilka seminarier som är obligatoriska framgår av schema. Undervisningen kommer delvis att baseras på att studenterna i grupper förbereder och presenterar svar på förelagda uppgifter. Rätten att erhålla undervisning inklusive handledning gäller endast under den tid som det kurstillfälle pågår som studenten har registrerats på.

Examination

Examination sker genom skriftlig tentamen, (skrivsalstentamen) ett obligatoriskt prov med flervalsfrågor (krysstest) samt aktivt deltagande under seminarier med obligatorisk närvaro. På den skriftlig tentamen sätts betygen underkänd (U), godkänd (G) och väl godkänd (VG). På övriga obligatoriska moment ges betygen underkänd (U) och godkänd (G). På hela kursen ges något av betygen underkänd (U), godkänd (G) eller väl godkänd (VG). För att bli godkänd på hela kursen krävs att skriftlig tentamen, krysstest och obligatoriska moment är godkända. Betyget grundar sig på tentamensresultatet och sätts först när både tentamen, krysstest och seminarier är godkända. Om särskilda skäl föreligger har examinator rätt att be¬sluta om annan examinations-form. För studerande som inte blivit godkänd vid ordinarie prov anordnas ytterligare provtillfälle. Student som erhållit godkänt betyg får ej genomgå förnyat prov. En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det. Skriftlig begäran inges till studierektor.