Termin 6: Förvaltningsrätt och internationell rätt, 30 hp

Innehåll

Förvaltningsrätt
Momentet behandlar den rättsliga regleringen av för­valtningsförfa­randet inom såväl statlig som kommunal verksam­het samt utvecklingstendenser inom området. Tonvikt läggs vid den offentliga organisationen, förvaltningsförfarandet och beslutsprocessen inom myndigheter och förvaltningsdomstolar. Vidare behandlas kommunernas kompetens och organisation och den statliga kontrollen över kommunerna. Ett viktigt inslag gäller frågor om offentlighet och sekretess där stor vikt läggs vid principen om allmänna handlingars offentlighet och de inskränkningar i handlingsoffentligheten och i offentliga funktionärers yttrandefrihet, som följer av regleringen i offentlighets- och sekretesslagen. Här behandlas även datoriseringens betydelse för dessa områden. Vidare ger kursen en översikt över den speciella förvaltningsrätten men med fördjupning inom några områden, sär­skilt socialrätten där barnets perspektiv sätts i för­grunden, välfärds- och socialförsäkringsrätt, mark- och miljölagstiftningen samt offentlig upphandling.
Slutligen behandlas EU-rättens och den eu­ropeiska människorättskonventionens betydelse för svensk förvaltningsrätt.

Folkrätt
Momentet utgör en påbyggnad på folkrät­ten från termin 1. Här behandlas folkrättens funktion vid regleringen av internationella förhållanden. Framför allt behandlar kursen rättens natur och funktion, rättens källor och subjekt, det internationella och regionala skyddet för mänskliga rättigheter, erkännandet av stater, FN:s system för kollektiv säkerhet och internationell straffrätt. Även andra områden av intresse kan tas upp. Vidare kom­mer vissa grundläggande kunskaper om EU-rättens bakgrund, inne­håll och uppbyggnad att ges. Momentet ger en fördjupning av process och straffrättskunskaperna från termin 4 genom att studenterna får genomföra ett processpel i en internationell brottmålstribunal på engelska.

Internationell privaträtt
Här behandlas den internationella privaträt­tens allmänna del samt internationell för­mö­genhetsrätt, familjerätt och processrätt. Inom ämnet studeras de rättsregler som bestämmer hur domstolar och andra rättstillämpande myndigheter skall förhålla sig i mål och ärenden av internationell ka­raktär. Därvid upp­märksammas särskilt:

- svenska domstolars och myndigheters be­hörighet att befatta sig med utlandsan­knutna mål och ärenden,

- valet av tillämplig lag i tvister med ut­lands­anknyt­ning,

- verkställighet i Sverige av utländska av­gö­randen,

- konventionssamarbetets betydelse för en interna­tionellt harmoniserad utveckling av regelsystemet.

Undervisningen syftar till att ge studenterna för­måga att identifiera internationellt pri­vaträttsliga fråge­ställningar, samt att analy­sera och söka lös­ningar på uppkommande rättsliga problem. Studenterna ska också ges förmåga att bearbeta de metodologiska olikheterna mellan autonoma nationella reg­ler, grundade i lagstiftning eller praxis och regler till­komna genom internationellt samarbete. Kursen ger en fördjupning av kunskaperna i civilrätt från terminerna 1 – 3 samt i processrätt jämfört med termin 4.

Integrerade studier och jämförande rätt
För­valtningsrättens gränser mot civilrätten kommer att studeras och särskilt ges en överblick av de regelverk som styr förfarandena vid offentlig upphandling, med speciell tonvikt på kommunal upphandling av varor, tjänster och byggentreprenader.

Vidare behandlas hur svenska rättsreglers innehåll och tolk­ning kompletteras eller ersätts av folkrättsliga regler, exempelvis mänskliga rättighe­ter, EU-regler och hur interna­tionellt privat­rättsliga regler avgör dels det egna lan­dets behörig­het i internationella mål, dels vilken rättsordning som skall tillämpas i konkreta fall.

Under momentet problematiseras också flyktingars samt barns och kvinnors rättsliga ställning i ett internationellt perspektiv. Detta sker dels genom studier av centrala internationella dokument och implementeringen av dem i svensk rätt, dels genom analyser utifrån olika konkreta exem­pel på dessa gruppers möten med rät­ten, där skärningspunkter mellan olika rättsliga system kan behöva ifrågasättas.

I relation till tidigare terminer ökar kraven på tillämpningen av juridiska metoder och användningen av juridisk argumentation i samband med att man genomför s en individuell skriftlig promemoria om en diskrimineringsfråga såsom kön, ålder, eller etnicitet m.m.

Genom de integrerade momenten som nu nämnts samt ett processpel vad gäller en förhandling om omhändertagande av barn enligt lagen om vård av unga fördjupas och verklighets förankras studierna.

Förväntade studieresultat

Efter avslutad kurs ska studenten:

- ha fördjupad kunskap om förvaltningsrätt
- individuellt och i samverkan med andra inom givna tidsramar kunna analysera, värdera och lösa juridiska problem inom förvaltningsrätten
- ha kunskaper om och förståelse för internationell rätt samt kunna analysera och problematisera samspelet mellan nationell och internationell rätt samt jämföra och värdera juridiska lösningar inom den nationella och internationella rätten
- muntligen och skriftligen kunna argumentera för och emot olika lösningar på juridiska problem inom såväl förvaltningsrätt som internationell rätt särskilt med beaktande av mänskliga rättigheter och etiska aspekter
- lösa förvaltningsrättsliga problem samt att på engelska tillämpa internationell rätt i en fingerad internationell brottmålsprocess.

Behörighetskrav

Univ.: Godkänt resultat på minst fyra av terminskurserna 1-5 samt har fullgjort obligatorisk undervisning på den ej avklarade kursen.

Undervisningens upplägg

Den pedagogiska modellen är huvudsakli­gen en fortsättning på den som tillämpats under tidigare terminer. Där betonas sär­skilt en jurists behov av såväl kunskaper som färdig­heter; kunskaper bl. a beträffande innehållet i gällande rätt och vedertagna arbetsmetoder, förmåga till argumentationsanalys och slutli­gen förmåga att identi­fiera och analysera juridiska problem. I mån av möjlighet kom­mer lärare från ut­ländska universitet att del­vis delta i under­visningen och viss undervisning sker på engelska I undervisningen kommer att ingå besök hos myndigheter. Redovisning av studiebe­sök, vid seminarier och andra övningar kommer att ske enligt anvisningar av resp. lärare. Läroprocessen understöds av ett processpel rörande en munt­lig för­handling i en förvaltningsrätt.
Närvaro är obligatorisk vid de seminarier och processpel som anges i schemat. Rätten att erhålla undervisning inklusive handledning gäller endast under den tid som det kurstillfälle pågår som studenten har registrerats på.

Examination

Examination sker på grundval av två moment om vardera 15 hp, dels de under kursen obligatoriska delar som anges under moment 1 nedan, dels ett avslutande skriftligt prov enligt moment 2 nedan.

Moment 1 
Aktivt deltagande vid obligatoriska seminarier och processpel.
Författande av skrivuppgifter.
Redovisning vid gruppredovisningssemina­rium.
Författande av en individuell skrivuppgift i folkrätt på engelska enligt examinators anvisningar. 

Moment 2
Fullgörande av en avslutande skriftlig salstentamen.
 
Betyg m.m.
För att bli godkänd på hela kursen krävs godkänt resultat på samtliga punkter under moment 1-2 ovan. För moment 1, och de däri ingående delarna, respektive moment 2 ges endast betygen Underkänd (U) och Godkänd (G).
På hela kursen ges något av betygen Underkänd (U), Godkänd (B), Icke utan beröm godkänd (Ba) eller Med beröm godkänd (AB). Betyget grundar sig på en individuell skrivuppgift om diskrimineringsfrågor, en skrivuppgift i folkrätt, muntliga prestationer vid processpel i folkrätt samt den skriftliga tentamen och sätts först när alla aktiviteter under moment 1-2 ovan är godkända.

Närmare anvisningar angående betygssättningen och de olika delarnas inbördes vikt lämnas av kursansvarig vid terminens början. Om särskilda skäl föreligger har examinator rätt att be­sluta om annan examinations­form. För studerande som inte blivit godkänd vid ordinarie provtillfälle anordnas ytterligare provtillfälle. Student som erhållit godkänt betyg får inte genomgå förnyat prov. En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator (betygssättande lärare) utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det. Skriftlig begäran inges till studierektor.

Tillgodoräknande
Student har rätt att få prövat om en tidigare utbildning eller verksamhet kan godtas för tillgodoräknande. För närmare information se: www.umu.se/utbildning/antagning/tillgodoraknande/