Termin 4: Straff- och processrätt, 30 hp

Innehåll

Kursen omfattar svensk straffrätt och processrätt och behandlar ämnesområdenas teorier, begrepp, principer, regler och systematik. Straff- och processrättens betydelse för samhälle och individ studeras och problematiseras utifrån frågeställningar som berör bl.a. brottsoffer och gärningsmän, kriminellas situation, mänskliga rättigheter och rättssäkerhet. Kursen innehåller vidare inslag från andra vetenskapsområden, bl.a. rättspsykiatri, viktimologi och vittnespsykologi. I relation till tidigare terminer ökar kraven på tillämpningen av juridiska metoder och användningen av juridisk argumentation. Detta sker genom arbete med omfattande och komplexa uppgifter samt en ämnesintegrerad uppgift i form av ett häktningsspel.

Straffrätt
Under straffrätten behandlas straffrättens allmänna läror, straffbestämmelser samt påföljder och påföljds­bestäm­ning. Tyngdpunkten ligger vid brottsförutsättningarna, dvs. samspelet mellan straffrättens allmänna del och straffbestämmelserna. Straffrättens allmänna del inriktas på centrala begrepp, frågeställningar och problem med anknytning till uppsåt, osjälvständiga brottsformer och ansvarsfrihetsgrunder. Viss tonvikt ligger vid straffbestämmelser om brott mot person och förmögenhet. Påföljder och påföljdsbestämning studeras med inriktning på hur påföljdssystemet ser ut, dess kriminalpolitiska och straffteoretiska bakgrund samt principer och regler för påföljdsbestämning. Under straffrätten behandlas teorier om genus och rätt samt problematiseras straffrätten i relation till barn, genus och sexuell läggning. En individuell skrivuppgift genomförs där teoretiska frågor om rätten och metodologiska frågor fördjupas i förhållande till skrivuppgifter under tidigare terminer.

Processrätt
I processrätten behandlas grundligt den ordinära civilprocessen och straffprocessen och i huvuddrag de judiciella specialprocesserna. Tyngdpunkten ligger vid centrala processrättsliga institut och grundbegrepp (t.ex. processhinder, kumulation, bevisbörda och rättskraft), de allmänna processprinciperna och de grundläggande ändamål som styr deras utformning och tillämpning. I straffprocessen behandlas även förundersökningen, där tyngdpunkten ligger vid principer för och regler vid användning av tvångsmedel. De centrala processrättsliga aktörerna (domstol, advokat, åklagare, polis och parter) och deras roll i processen införlivas genom rättegångsspel. Förutom föreläsningar och seminarier används som pedagogisk metod ett fall i civilprocessen och ett fall i straffprocessen, där studenterna följer fallen från stämning till dom. I dessa fall arbetar studenterna i stor utsträckning självständigt i den egna basgruppen.  På detta sätt utvecklas studenternas förmåga att självständigt finna och lösa problem ytterligare, jämfört med tidigare terminer.

Förväntade studieresultat

Efter avslutad kurs ska studenten:

- ha kunskaper om och förståelse för straff- och processrätt samt kunna tillämpa ämnesområdenas begrepp, rättsprinciper och systematik

- individuellt och i samverkan med andra inom givna tidsramar kunna identifiera, formulera, analysera och lösa juridiska problem inom ämnesområdena samt muntligt och skriftligt klart kunna redogöra för och diskutera sina slutsatser

- kunna förklara samspe­let mellan och i ett sammanhang kunna tillämpa regler och principer från civilrätten, straffrätten och process­rätten

- kunna identifiera och analysera frågeställningar ur barn- genus- och mångfaldsperspektiv samt kritiskt kunna värdera ämnesanknutna kunskaper

- kunna förklara och diskutera straff- och processrättens betydelse på samhällelig och individuell nivå.

Behörighetskrav

Univ: Godkänt betyg från två av terminskurserna 1-3 samt har fullgjort obligatorisk undervisning på den ej avklarade kursen.

Undervisningens upplägg

Undervisningen bedrivs i form av själv­ständigt arbete i basgrupper, föreläs­ningar, lektioner, seminarier, handledning i bas­grup­perna och spelade pro­cesser. Tyngd­punkten i under­vis­ningen ligger på pro­blemlösning, färdighetsträning och kri­tisk analys. En bä­rande idé för un­der­vis­ningen är att studenternas lärande ska vara problembaserat.

Deltagande i semi­narier och spe­lade processer samt ett handledningstillfälle är obligatoriskt. Rätten att erhålla undervisning inklusive handledning gäller endast under den tid som det kurstillfälle pågår som studenten har registrerats på.
 

Examination

Examinationen sker på grundval av två moment om vardera 15 hp, dels de under kursen obligatoriska delar som anges under moment 1 nedan, dels ett avslutande skriftligt prov enligt moment 2 nedan.

Moment 1 
Aktivt deltagande vid seminarier och processpel.
Författande av en individuell skrivuppgift i straffrätt. 

Moment 2
Fullgörande av en avslutande skriftlig salstentamen.
 
Betyg m.m.
För att bli godkänd på hela kursen krävs godkänt resultat på samtliga delar under moment 1-2 ovan. För moment 1, och de däri ingående delarna, ges endast betygen Underkänd (U) och Godkänd (G). För den skriftliga tentamen ges betygen Underkänd (U), Godkänd (B), Icke utan beröm godkänd (Ba) eller Med beröm godkänd (AB).
På hela kursen ges något av betygen Underkänd (U), Godkänd (B), Icke utan beröm godkänd (Ba) eller Med beröm godkänd (AB). Betyget på hela kursen grundar sig på den skriftliga tentamen och sätts först när alla aktiviteter under moment 1-2 ovan är godkända.
 
Om särskilda skäl föreligger har examinator rätt att besluta om annan examinationsform. För studerande som inte blivit godkänd vid ordinarie provtillfälle anordnas ytterligare provtillfälle. Student som erhållit godkänt betyg får inte genomgå förnyat prov. En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator (betygssättande lärare) utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det. Skriftlig begäran inges till studierektor.

Tillgodoräknande
Student har rätt att få prövat om en tidigare utbildning eller verksamhet kan godtas för tillgodoräknande. För närmare information se: www.umu.se/utbildning/antagning/tillgodoraknande/