Termin 3: Civilrätt, 30 hp

Innehåll

Kursens innehåll presenteras i det följande, under respektive delmoment.

Introduktion

Kursen inleds med en allmän introduktion i vad som kommer att behandlas under kursen och hur undervisningen planerats. I denna ingår att de studerande gruppvis ska planera, genomföra och redovisa studiebesök hos praktiker för att kunna belysa och förstå deras arbetsuppgifter och behov av integrerade kompetenser från olika juridiska ämnesområden.

Skadeståndsrätt

Allmänt
I många situationer spelar det en närmast avgörande roll för individen eller för den delen en juridisk person, att det finns möjlighet att få skador ersatta. Inom den speciella avtalsrätten har också inomobligatoriskt skadestånd behandlats. Men även i de fall då inget avtalsförhållande föreligger mellan parterna har möjligheten att söka ersättning en väsentlig betydelse. Det kan vara frågan om ett barn som skadas vid lek i förskolan och därigenom mister synen på ett öga eller en kvinna som blir utsatt för ett övergrepp. Det kan vara en bilförare som krockar och blir rörelsehindrad för resten av livet eller ett företag som råkar ut för skadegörelse som medför produktionsbortfall. I samtliga fall finns ett starkt intresse att få såväl omedelbara som framtida förluster på grund av händelserna ersatta i syfte att försöka möjliggöra ett normalt leverne.

De möjligheter som står till buds för att erhålla kompensation vid skada på person är bl.a. socialförsäkringssystemet, kollektiv tjänsteförsäkring eller privat försäkring. Det finns också mer speciella system som patient- eller läkemedelsförsäkringen och som ett komplement eller alternativ till de olika försäkringarna finns dessutom i många fall den renodlade skadeståndsrätten.

Svårigheterna inom skadeståndsrätten ligger i de vitt skilda situationer som kan inträffa, att söka bestämma när ansvar överhuvudtaget föreligger, att avgränsa ansvaret och att försöka beräkna de framtida förlusterna. Stor vikt läggs därför vid de allmänna principer som ligger till grund för reglerna på området.

Under momentet behandlas de mest centrala reglerna kring utomobligatoriskt skadestånd. Tyngdpunkten ligger på skadeståndslagens principer. Även vissa speciallagar inom skadeståndsrätten, främst trafikskadelagen, brottsskadelagen och produktansvarslagen behandlas, liksom lagstiftning om strikt ansvar för vissa verksamheter.

Försäkringsrättens grundläggande principer behandlas översiktligt.

Inom ämnet skadeståndsrätt betonas den viktiga kopplingen mellan de olika ersättningsformerna skadestånd respektive försäkring. Härvid anläggs även ett rättspolitiskt betraktelsesätt för att belysa samspelet mellan dessa ersättningsformer och deras respektive betydelse.

Undervisningen sker i form av föreläsningar och seminarier. Föreläsningar ges beträffande övergripande struktur och metod inom skadeståndsrätten.
Seminarier bedrivs utifrån rättsfall, problemorienterade tribunaluppgifter, studenternas egna frågeställningar samt litteratur.

Fastighets- och miljörätt

Allmänt

Jorden, marken har på grund av sin stora ekonomiska och sociala betydelse alltid varit ett centralt område för rättslig reglering. Jordäganderättens innebörd har varierat under skilda perioder och samhällsformer. Rättsreglerna och idéerna om äganderätten till jorden speglar i stor utsträckning den allmänna och politiska utvecklingen.

Studierna inleds med översiktsföreläsningar med diskussion som syftar till att ge en översikt över rättsområdets rättskällor, principer och problem. Äganderättsbegreppet liksom moment i och tolkning av olika överlåtelseavtal avseende fast egendom med deras obligations- respektive sakrättsliga verkningar kommer att analyseras ingående tillsammans med reglerna om lagfart.

Fastigheter representerar betydande ekonomiska värden. Det innebär att flertalet rättssubjekt för att kunna skaffa, bebygga och/eller använda en fastighet är beroende av krediter. För att skapa garantier för en tryggad kreditsituation finner vi också här viktiga rättsregler om bl a offentlighet via inteckning och panträtt. För att avgöra panträttens, och äganderättens, omfattning blir det även angeläget att känna till den juridiska gränsdragningen mellan fast och lös egendom. Det är också av vikt att ha insikt i problematiken kring konkurrens mellan rättigheterna.

Alla äger visserligen inte en fastighet, varken för bostad eller förvärvsarbete. Ett annat väsentligt område inom fastighetsrätten är också nyttjanderättshavares och då särskilt hyresgästers position i relation till fastighetsägaren. Med varierande inslag av social skyddslagstiftning, s k social civilrätt, har lagstiftaren här velat etablera vissa minimirättigheter såväl för den som hyr en bostad som för den som hyr lokaler. Det förs också en debatt om alternativa boendeformer som t ex förstärkt bostadsrätt, ägarlägenheter och andra former av andelsboende. Reglerna kring arrendets speciella karaktär har varierande skyddssubjekt, detta beroende på de ibland motstridiga intressen mellan exempelvis fastighetsägare och bostadsarrendator.

För att tillgodose kraven på en fungerande teknisk infrastruktur och för att hantera allmänna nyttigheter som el, vatten och fungerande avlopp liksom för att tillgodose behov av olika kommunikationer krävs en viss samordning av brukandet av mark- och vattenområden som kan kräva att samhället intervenerar för att säkerställa ett lämpligt resursutnyttjande. Planlagstiftningen och olika krav på tillstånd vid förvärv eller för att ändra markanvändningen ska accepteras är exempel på detta, liksom att äganderätt ytterst kan övergå till ett annat rättssubjekt genom expropriation eller annan inlösen.

Härtill kommer ökande insikter om vikten av att beakta miljökonsekvenser vid utnyttjandet av mark och vatten. Miljörättens försiktiga ursprung i grannelagsrätten har vuxit på såväl nationell som internationell nivå. Miljörättens utgångspunkt är den yttre miljön. Resursbasens upprätthållande och kvalitet, dvs naturresursernas förändring vid ett långsiktigt utnyttjande, luftens och vattnets renhetsgrad och den biologiska mångfalden är faktorer som är avgörande för det internationellt uppsatta målet om uthållig utveckling.

Familjerätt

Allmänt

Till den familjerättsliga delen av kursen hänföres studier av äktenskapsrätt och de regler som finns för samboende utan äktenskap, barn- och föräldrarätt och successionsrätt.

Inom äktenskapsrätten kommer att ges grundläggande kunskaper om de regler som styr äktenskapets ingående och upplösning. Därefter kommer bl a centrala områden såsom makars egendom (äganderätt, förfoganderätt, giftorätt/giftorättsgods och enskild egendom m.m.), deras ansvar för skulder samt rättshandlingar mellan dem att avhandlas. Därutöver behandlas bodelning, såväl i bestående äktenskap, som i anledning av dess upplösning. I anslutning till äktenskapsrätten behandlas särskilda frågor som aktualiseras genom samboende utan äktenskap.

Inom barn- och föräldrarätten kommer reglerna rörande bl a faderskap, adoption, vårdnad, boende , umgänge, underhållsskyldighet och problem härikring att studeras. Vidare behandlas förmyndarens roll och ställning samt tillsynen över dennes åtgärder. Dessutom kommer omyndigs rättshandlingsförmåga samt olika frågor förknippade med denna att beröras. Även god man- och förvaltarinstituten berörs.

Inom successionsrätten behandlas arvsreglerna och testamentsrätten. Vidare studeras frågor kopplade till utredning, uppteckning samt avveckling av dödsbon. Internationell arvs- och testamentsrätt behandlas ej. Detta kommer att tas upp på senare terminer.
Samhälls- och familjeförhållandens inverkan på kvinnors respektive mäns roller i familjen behandlas också.

Sakrätt

Allmänt

Sakrätten är den del av juridiken som behandlar rättsskyddet mot tredje man i olika situatio¬ner. Under detta moment studeras sakrätt beträffande lös egendom. Sakrättsliga frågor som uppkommer beträffande fast egendom behandlas under kursmomentet fastighetsrätt.

Sakrättsliga frågor och konflikter beträffande lös egendom kan uppkomma i olika situationer och beröra en mängd olika rättshandlingar och avtalstyper. Under sakrättsmomentet kommer den dynamiska sakrätten att studeras. Den dynamiska sakrätten reglerar konflikter mellan två eller flera i och för sig skyddsvärda intressen. Konflikterna har dock inte sitt ursprung i ett mellan två eller flera parter ingånget avtal eller i att ett utomobligatoriskt anspråk har uppkommit. Konflikterna beror i stället på att ett i och för sig berättigat anspråk på t ex äganderätt utsätts för kolliderande anspråk från utomstående part, tredje man.

Den dynamiska sakrätten handlar således om vilket rättsskydd mot tredje man som föreligger vid överlåtelse eller upplåtelse av rättighet. Här anges några exempel på frågor som aktualiserar sakrättens regler:

• En tjuv säljer den stulna egendomen vidare till en godtroende köpare. Vem äger företräde till det stulna, den ursprunglige ägaren eller den godtroende förvärvaren?
• En avbetalningsköpare går i konkurs innan full betalning skett. Vem äger rätt till avbetalningsgodset, säljaren eller konkursboet?
• En gäldenär betalar inte sina skatteskulder och blir därför utsatt för utmätning. Får kronofogdemyndigheten utmäta egendom som gäldenären har lånat av en kamrat eller har kam¬raten rätt att, framför utmätningsborgenärerna, kräva egendomen tillbaka?
• Får en leasetagare fortsätta att utnyttja den leasade egendomen även om leasegivaren överlåter den leasade egendomen till annan eller går i konkurs?
• En man går i konkurs. På ett bankkonto finns pengar som mannen och hustrun har avsatt varje månad för att betala familjens utgifter. Kan konkursförvaltaren ta hela tillgodohavandet i anspråk eller får hustrun behålla sin del av pengarna?

Sakrättsliga konflikter uppstår inte minst när någon blivit insolvent (d v s inte i rätt tid kan betala sina skulder). Studium av sakrättens reglering i detta sammanhang (borgenärsskyddet) förutsätter grundläggande kunskaper i konkurs- och utsökningsrätt. Momentet innehåller därför ett avsnitt med grundläggande exekutionsrätt.

Uppsats med seminariebehandling

För att ge ytterligare färdigheter i utredningsteknik, förmågan att använda och analysera olika rättskällor liksom skriftlig framställning ingår ett individuellt uppsatsarbete. Uppsatsarbetet förväntas i huvudsak ske parallellt med övriga arbetsuppgifter under terminen.

Den studerande får välja ämne för uppsatsen inom ramen för de rättsområden som kursen behandlar. Ämnet ska antingen kunna ses som en fördjupning eller en komplettering till kurslitteraturen och kursens obligatoriska arbetsuppgifter. Ämnesvalet presenteras för den kursansvarige läraren, som fördelar handledare.

Uppsatsens omfång bör vara fem A4-sidor och den ska uppfylla vedertagna vetenskapliga kvalitetskrav. Studentens arbetsinsats för den egna uppsatsen bör omfatta en arbetsvecka. Skrivandet ska avslutas i månadsskiftet november-december och före jul ska uppsatsen seminariebehandlas.

Seminarierna syftar till att ge konstruktiv kritik till uppsatsförfattarna, träning i rättslig argumentation och analysförmåga i rollen som såväl försvarande författare som opponent. Deltagande i sammanlagt fem uppsatsseminarier är obligatoriska och ska vara väl förberedda av alla deltagare.

Uppsatsen kompletterad med författarens försvar av den under seminariet avgör om uppsatsen godkänns. En mindre bra uppsats kan kräva kompletteringar.

Förutom uppsatsen ingår som ett obligatoriskt moment att varje student skall fungera som opponent på en annan students uppsats.

Förväntade studieresultat

Efter avslutad kurs ska studenten
• ha kunskaper om, och förståelse för följande ämnen: fastighetsrätt, familjerätt, sakrätt, miljörätt och skadeståndsrätt
• individuellt och i samverkan med andra inom givna tidsramar kunna identifiera, formulera, analysera och lösa juridiska problem inom nämnda ämnesområden
• muntligen och skriftligen kunna argumentera för och emot olika lösningar på juridiska problem inom de aktuella ämnesområdena.

Behörighetskrav

Godkänt resultat på termin 1 samt aktivt deltagande i den obligatoriska undervisningen på termin 2.

Undervisningens upplägg

Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, seminarier, övningstillfällen och hand-ledning. Den pedagogiska modellen är en fortsättning på den som tillämpades under terminerna 1 och 2. Där betonades särskilt en jurists behov av såväl kunskaper som färdighet; kunskaper bl a beträffande innehållet i gällande rätt och vedertagna arbetsmetoder, samt vad gäller färdigheter, förmågan till muntlig föredragning och skriftlig framställning, förmågan till argumentationsanalys och slutligen förmågan att identifiera och analysera juridiska problem. Under kursen kommer centrala delar av svensk familjerätt, fastighets- och miljörätt, skadeståndsrätt samt sakrätt att behandlas.

Med dessa ämnesstudier som utgångspunkt kommer de studerande att arbeta med praktisk problemlösning främst genom seminarier, författande av en individuell uppsats och genomförande av en opposition.

Medan tidigare terminer huvudsakligen varit uppdelade i perioder kommer denna att varva de olika ämnesområdena för att under längre tidsperioder ge utrymme för studier i respektive ämne.

Rätten att erhålla undervisning inklusive handledning gäller endast under den tid som det kurstillfälle pågår som studenten har registrerats på.

Närvarokrav
Aktivt deltagande vid seminarierna är obligatoriskt. Övrig undervisning är frivillig. Vid seminariebehandlingen av de uppsatser som författats skall varje student delta aktivt vid sammanlagt fem seminarier. Angående skriftligt arbete och opposition, se ovan under rubriken Uppsats med seminariebehandling.

Examination

Examination på kursen sker genom:

1. Aktivt deltagande vid obligatoriska seminarier.
2. Författande av en individuell uppsats och genomförande av en individuell muntlig opposition på en annan uppsats.
3. Fullgörande av skriftlig salstentamen.

För punkterna 1-2 ovan ges endast betygen underkänd (U) och godkänd (G)

På hela kursen ges något av betygen underkänd (U), godkänd (B), icke utan beröm godkänd (Ba) och med beröm godkänd (AB). För att bli godkänd på hela kursen krävs att punkterna 1-2 ovan är godkända. Betyget på hela kursen grundar sig på en sammanvägd bedömning av poängen från den skriftliga tentamen och poängen från den individuella uppsatsen och den individuella muntliga oppositionen enligt punkt 2 ovan och sätts först när alla aktiviteter under punkt 1-2 ovan är godkända.

Om särskilda skäl föreligger har examinator rätt att besluta om annan examinationsform.

För studerande som inte blivit godkänd på någon av punkterna 1-2 ovan anordnas ytterligare provtillfälle. Student som erhållit godkänt betyg får ej genomgå förnyat prov.

För studerande som vid en sammanvägd bedöming av poängen från den skriftliga tentamen och poängen från den individuella uppsatsen och den individuella muntliga oppositionen enligt punkt 2 ovan inte uppnått godkänt resultat anordnas ytterligare tentamenstillfälle.

En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det. Skriftlig begäran inges till studierektor.

Tillgodoräknande
Student har rätt att få prövat om en tidigare utbildning eller verksamhet kan godtas för tillgodoräknande. För närmare information se: www.umu.se/studentcentrum/regler_riktlinjer/index.html