Termin 2: Civilrätt, 30 hp

Innehåll

Terminen innehåller en rad olika rättsområden, men ett gemensamt tema för terminen är avtal i olika former.

Introduktion. Allmän och speciell avtalsrätt
Terminen inleds med en allmän introduktion till vad som kommer att behandlas under terminen samt en översiktlig genomgång av det civilrättsliga ämnesområdet. Den allmänna avtalsrätten omfattar avtalslagen och andra rättsregler som i princip är gemensamma för alla typer av avtal, exempelvis köpe-, eller entreprenadavtal. Den allmänna avtalsrätten utgör en fortsättning och en fördjupning i förhållande till termin 1.Vidare studeras särskilt köpeavtalet, vad avser fast och lös egendom. Under perioden behandlas också annan speciell avtalsrätt (kontraktsrätt), exempelvis gåva och entreprenad. Vidare studeras konsumenträtten främst avseende köp och tjänster.
Vissa viktigare regler och principer i internationella överenskommelser och utländska rättsordningar uppmärksammas.
Målen är att ge: fördjupad kunskap om regler och viktigare avtalsrättsliga principer som rör avtalsslut direkt eller genom fullmäktig, fördjupad kunskap om avtals ogiltighet, jämkning av avtal samt tolkning och utfyllning av avtal, fördjupad kunskap om viktigare köprättsliga och konsumenträttsliga regler och principer, kunskap om olika avtalstyper inom den speciella avtalsrätten och dessas rättsliga reglering, kunskap om vissa avtalsrättsliga regler och principer i utländska rättsordningar och internationella överenskommelser.

Arbetsrätt
Arbetsrätten är den del av juridiken som reglerar förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. Arbetsrätten brukar delas in i delområdena individuell arbetsrätt, kollektiv arbetsrätt, arbetsmiljölagstiftning, diskrimineringslagstiftning och arbetsprocess. Den individuella arbetsrätten reglerar förhållandet mellan enskilda arbetsgivare och arbetstagare. Den viktigaste lagen är lagen om anställningsskydd (LAS). Den kollektiva arbetsrätten tar sikte på förhållandet mellan arbetstagarnas och arbetsgivarnas organisationer. De viktigaste reglerna finns i medbestämmandelagen (MBL). Frågor om arbetsmiljö och diskriminering regleras i arbetsmiljölagen (AML) respektive diskrimineringslagen (DL). De arbetsrättsliga processreglerna rör frågor om vem som får väcka och utföra talan, hur rättegången går till m.m. Reglerna finns i rättegångsbalken (RB) och i lagen om rättegång i arbetstvister (LRA)

Målen är att den studerande erhåller kunskaper om: organisationerna på arbetsmarknaden, den historiska bakgrunden till gällande arbetsrättsliga system, de centrala delarna av den kollektiva arbetsrätten, särskilt medbestämmandelagen och arbetsmiljölagstiftningen, den individuella arbetsrätten och dess förhållande till den kollektiva arbetsräten, den arbetsrättsliga processrätten, diskrimineringslagstiftningen samt EU-rättens påverkan på svensk arbetsrätt

Immaterialrätt och marknadsrätt
Regler om immateriella rättigheter och konkurrens utgör en del av den rättsliga infrastruktur inom vilken avtal ingås och tillämpas. Dessa regler innefattar i stor utsträckning begränsningar av avtalsfriheten. Som exempel på detta kan nämnas att avtal som strider mot konkurrensrätten kan vara civilrättsligt ogiltiga. Inom ämnet immaterialrätt studeras regler om upphovsrätt, varumärken, patent, mönster och liknande rättigheters uppkomst, innehåll och användning. Inom marknadsrätten behandlas regler om marknadsbeteende; främst   konkurrensreglerna och reglerna om marknadsföring och reklam. Dessa ämnesområden påverkas starkt av utvecklingen inom EU. Studierna kommer därför också att omfatta delar av EU-rätten.

Efter att ha studerat dessa ämnen skall den studerande ha, god kunskap om huvuddragen i såväl svensk konkurrensrätt som EU-rätten på detta område, kunskap om immateriella rättigheters uppkomst, innehåll och tillämpning, kunskap om aktörerna på det svenska marknadsrättsliga området, kunskap om förhållandet mellan immaterialrätt, marknadsrätt och avtalsrätt.

Associationsrätt och fordringsrätt
Här behandlas associationsrätt samt fordringsrätt inkl. skuldebrevsrätt. De studerande förväntas  inhämta grundläggande kunskaper i  associationsrätt  beträffande den del av civilrätten som reglerar organiserad samverkan i bolag och föreningar. Under termin 2 är målsättningen att behandla associationsformerna handels- och kommanditbolag, enkla bolag samt ideella och ekonomiska föreningar. För att få en helhetsbild av det associationsrättsliga området kommer även delar av aktiebolagsrätten att studeras. Associationsrätt återkommer vidare under termin 5 då ett mera ingående studium av aktiebolagsrätten sker.
Inom fordringsrätten behandlas huvudsakligen frågor av allmän förmögenhetsrättslig karaktär. Här studeras olika problem som kan vara förknippade med hur fordringar uppkommer, deras innehåll samt hur de kan förändras och slutligen avvecklas. Även konsumentkreditlagen och lagen om avbetalningsköp mellan näringsidkare m fl kommer att behandlas. Till sist studeras skuldebrevslagen. Denna lag tillhör den centrala förmögenhetsrätten. Här berörs regelsystemet i lagen och dess vidsträckta analogiska tillämpbarhet på olika förbindelser som inte direkt omfattas av lagen.

Målen är att ge: kunskap om hur och varför associationer bildas, förmåga att skilja på de olika associationsformerna och deras funktion i samhället, insikt om hur inträde vinns i en association och hur utträde sker, förmåga att se medlemmarnas/delägarnas roller i de olika associationerna och deras organisation, kännedom om de olika skyddsintressena inom associationsrätten och hur de tillgodoses genom regelsystemet, insikt och kunskap om fordringsrättens område, kunskap om reglerna om konsumentkreditköp och avbetalningsköp, goda kunskaper om skuldebrevslagen och dess tillämpningsområde.

Examinationsperiod
Terminen avslutas med en examinationsperiod. Den utgörs av en muntlig del och en skriftlig del. Den muntliga delen består av två obligatoriska integrationsseminarier. Vid det ena integreras ett flertal av rättsområdena från terminen i ett case som ska lösas och redovisas. Vid det andra integreras olika perspektiv på rätten, som rör t.ex. yrkesrollen, etnicitet, retorik och genus. Detta integrationsseminarium förbereds genom att studenterna vid själv valt tillfälle under terminen besöker en rättegång. Redovisningen sker sedan genom diskussion och muntlig redovisning vid integrationsseminariet. Terminen avslutas med en skriftlig tentamen.

Förväntade studieresultat

Efter avslutad kurs ska studenten
• ha förvärvat kunskaper inom följande ämnen: allmän och speciell avtalsrätt, arbetsrätt, immaterialrätt, marknadsrätt samt associationsrätt och fordringsrätt
• individuellt och i samverkan med andra inom givna tidsramar kunna identifiera, formulera, analysera och lösa juridiska problem inom de angivna ämnesområdena
• muntligen och skriftligen kunna argumentera för och emot olika lösningar på juridiska problem inom de aktuella ämnesområdena
• samt i viss utsträckning kritiskt kunna värdera ämnesanknutna kunskaper.

Behörighetskrav

Univ: För tillträde till kursen krävs att den studerande har deltagit i den obligatoriska undervisningen på termin 1.

Undervisningens upplägg

Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar i storgrupp, genom handledning som normalt sker i basgrupper om fem-sex studenter samt genom seminarier som omfat¬tar fyra sådana basgrupper (seminariegrupp). Varje student skall under terminen utföra en enskild skrivuppgift, en PM om några sidor.

Närvaro och aktivt deltagande i basgruppens arbete, vid seminarier och i övrigt, är obliga¬toriskt för god¬känt betyg på terminskursen. Närvaro vid föreläsningar och handledning är frivillig. Examinator kan i särskilda fall be¬sluta annat. Om obligatoriska moment vid examinationen, se nedan under examination. Rätten att erhålla undervisning inklusive handledning gäller endast under den tid som det kurstillfälle pågår som studenten har registrerats på.

Examination

För att bli godkänd på termin 2 krävs:
1. Aktivt deltagande i basgruppsarbete och seminarier.
2. Godkända kompletteringsuppgifter vid eventuell frånvaro.
3. Godkänt resultat vid utförande av obligatoriska moment under kursen:
a) muntlig redovisning vid seminarierna,
b) inlämning av skrivuppgifter vid vissa angivna seminarier,
c) inlämning av en enskilt författad uppsats (PM) samt
d) muntlig redovisning vid två  integrationsseminarier.
4. Godkänt resultat på en avslutande skriftlig tentamen (skrivsalstentamen) vid terminens slut.

För punkterna 1-3 ovan ges endast betygen Underkänd (U) och Godkänd (G). På den skriftliga tentamen sätts något av betygen Underkänd (U), Godkänd (B), Icke utan beröm godkänd (BA) eller Med beröm godkänd (AB). På hela kursen ges något av betygen Underkänd (U), Godkänd (B), Icke utan beröm godkänd (BA) eller Med beröm godkänd (AB).

Betyget på hela kursen grundar sig på en sammanvägd bedömning av resultatet från den skriftliga tentamen och poäng från den skriftliga enskilda uppsatsen och sätts först när alla aktiviteter under p 1-4 ovan är godkända.

Närmare anvisningar om examinationen lämnas av kursansvarig vid terminens början. Om särskilda skäl föreligger har examinator rätt att besluta om annan examinationsform. För studerande som inte blivit godkänd vid ordinarie prov anordnas ytterligare provtillfälle. Student som erhållit godkänt betyg får inte genomgå förnyat prov. En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator (betygssättande lärare) utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det. Skriftlig begäran inges till studierektor.

Tillgodoräknande
Student har rätt att få prövat om en tidigare utbildning eller verksamhet kan godtas för tillgodoräknande. För närmare information se: www.umu.se/studentcentrum/regler_riktlinjer/index.html