Termin 1: Introduktion till juridikstudier och juridisk metod, civilrätt, processrätt, statsrätt och EU-rätt, 30 hp

Innehåll

Innehåll
Terminen är indelad i tre perioder; 1. Introduktion, civil- och statsrätt, 2. Fördjupning i rättsteknik, process- och statsrätt samt 3. EU-rätt och statsrätt. Kontinuerligt tränas studenten i att söka juridiskt material, kritiskt granska det, identifiera och analysera rättsliga problem samt att skriftligt och muntligt redovisa argument för och emot olika lösningar på rättsliga problem.

Period 1, Introduktion, civil- och statsrätt
Under introduktionen presenteras nyckelpersoner vid Juridiska institutionen. Studenten stiftar också bekantskap med bl.a. föreningar som är viktiga ur ett studentperspektiv.  Jurist­programmets pedagogiska upplägg – problembaserat lärande (PBL) – introduceras. Pedagogiken innebär att lärandeprocessen baseras på självstudier samt arbete i basgrupper om fem till sex studenter. Studentens egna aktiviteter utgör den drivande kraften medan den traditionella lärarrollen tonas ner. Genom studiebesök hos yrkesverksamma jurister får studenterna en bild av mångfalden av juristyrken. Yrkesverksamma jurister deltar i undervisningen och juristrollen problematiseras vid några tillfällen under terminen. Under introduktionen visas Universitetsbiblioteket samt demonstreras informationssökning och rättskällor i både tryckt och elektronisk form. Genom biblioteksundervisning och undervisning i rättsteknik, som fortgår kontinuerligt under terminen, får studenten insikt om bibliotekets resurser i form av officiellt tryck, böcker, tidskrifter samt tillgängliga allmänna och juridiska databaser. Perioden omfattar också grundläggande kunskap i civil- och statsrätt. Ämnena studeras parallellt.

På civilrättens område, som behandlar regler för och mellan privatpersoner, studeras den förmögenhetsrättsliga systematiken, begreppsbildningen samt regler om avtals ingående, avtal genom fullmäktig och ogiltighet. Avtalsrättens principer, begrepp, struktur och innehåll uppmärksammas också.

Statsrätten omfattar i huvudsak en översikt av det svenska politiska systemet inkluderande bl.a. dess institutioner och beslutsfattande. Under perioden problematiseras relationen mellan politik och juridik samt introduceras den konstitutionella rätten, t.ex. skyddet för medborgarnas grundläggande fri- och rättigheter. Studenten får insikt i statsrättslig problemlösning och rättspolitisk diskussion.

Period 2, Fördjupning i rättsteknik, process- och statsrätt
I rättstekniken fördjupas undervisningen om såväl rättskällematerialet och dess användning som informationssökning och utredningsmetodik. Allmän rättslära, t.ex. enkel rättskälle­teori, rättstillämpningsmetoder och rättsligt språk, introduceras och tillämpas genom praktiska övningar.

I statsrätten problematiseras delar av regeringsformen som erfarenhetsmässigt kan ge upphov till tolkningsproblem. Rättssystemets relation till demokratiskt beslutsfattande problematiseras, bl.a. utifrån Montesquieus maktdelningslära och Rousseaus betoning av demokratisk suveränitet. Granskningsfunktionen, t.ex. konstitutionsutskottets arbete, behandlas. Genom praktiska övningar tränas studenten i att använda statsvetenskapligt källmaterial. Vidare ges en teoretisk genomgång av bl.a. lagstiftningsprocessen och de rättskällor denna ger upphov till, medan rättskälleövningar sker inom rättstekniken.

Under perioden är civil- och processrätt integrerade. Genom praktiska övningar tränas studenten i att tillämpa juridiska metoder och att använda juridisk argumentation. Frågeställningarna hämtas främst från avtalsrätten. Därutöver behandlas domstolsväsendets uppbyggnad och funktion i civilprocessen, samt förfarandet i tvistemål. Processrätten fördjupas därutöver genom ett rättegångsspel där ett konkret avtalsrättsligt exempel utgör underlaget.

Under perioden introduceras även det uppsatsarbete som senare seminariebehandlas under period 3 (se nedan). Rätten problematiseras också utifrån mångfalds- och genusperspektiv.

Period 3, EU-rätt och statsrätt
EU-rätten utgör en del av den internationella rätten. EU intar en särställning i den internationella floran av statsbildningar, federationer, konfederationer och andra sammanslutningar av folk. Perioden behandlar främst centrala aspekter av den konstitutionella EU-rätten medan EU-rättens avtryck inom särskilda rättsområden huvudsakligen avhandlas när respektive område studeras.

I statsrätten ingår även ett moment som behandlar Europakonventionen för mänskliga rättigheter och dess roll i det svenska rättssystemet, liksom dess samspel med nationell rätt. Detta moment examineras genom en uppsats där varje basgrupp behandlar en rättslig fråga som aktualiserats av avgöranden från Europadomstolen för mänskliga rättigheter. Vid seminariebehandling av uppsatserna tränas studenterna i att ge konstruktiv kritik samt att bemöta kritik.

Förväntade studieresultat

Efter avslutad kurs ska studenten

-          kunna skilja ett rättssystem från andra normerande system, känna till olika teorier om rätten samt ha en vidgad förståelse för det svenska rättssystemet utifrån mångfalds- och genusperspektiv

-          kunna beskriva och analysera de högsta statsorganens (regering och riksdag) uppbyggnad, beslutsprocesser, interaktion samt förstå och kunna diskutera centrala aspekter av EU-rätten, med särskild betoning på förhållandet mellan EU-rätten och nationell rätt  

-          ha förståelse för förmögenhetsrättens systematik och begreppsbildning samt känna till den betydelse som civilprocessrätten har för andra rättsområden

-          kunna identifiera civilrättsliga och konstitutionella problem samt förstå och tillämpa juridiska metoder för att lösa problemen 

-          kunna föra såväl skriftlig som muntlig juridisk argumentation samt visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap för att kontinuerligt utveckla sin kompetens.

Behörighetskrav

För att antas till kursen krävs att man är antagen till juristprogrammet vid Umeå universitet.

Undervisningens upplägg

Undervisningen är problembaserad och utgår i huvudsak från konkreta problem som bearbetas i basgrupper samt redovisas och diskuteras vid seminarier. I terminens processpel arbetar studenten med praktisk problemlösning och juridisk argumentation. Schemalagda handledningstillfällen utgör ett stöd för basgruppernas arbete. Genom föreläsningar introduceras ämnesområden eller fördjupas delar av ämnen. Den muntliga och skriftliga färdighetsträningen genomförs huvudsakligen integrerat med övrig undervisning.

Rätten att erhålla undervisning inklusive handledning gäller endast under den tid som det kurstillfälle pågår som studenten har registrerats på.

Närvarokrav
All undervisning förutom föreläsningar och handledningar är obligatorisk.

Examination

Examinationen sker på grundval av två moment om vardera 15 hp, dels de under kursen obligatoriska delar som anges under moment 1 nedan, dels ett avslutande skriftligt prov enligt moment 2 nedan.

Moment 1 

a)      Aktivt deltagande i obligatoriska övningar, rättsteknikgenomgång, seminarier samt processpel.

b)      Fullgörande av skrivuppgifter och muntlig redovisningsuppgift.

Moment 2

Fullgörande av en avslutande skriftlig salstentamen.

Betyg m.m.

För att bli godkänd på hela kursen krävs godkänt resultat på samtliga delar under moment 1-2 ovan. För moment 1, och de däri ingående delarna, ges endast betygen Underkänd (U) och Godkänd (G). För den skriftliga tentamen ges betygen Underkänd (U), Godkänd (B), Icke utan beröm godkänd (Ba) eller Med beröm godkänd (AB).

På hela kursen ges något av betygen Underkänd (U), Godkänd (B), Icke utan beröm godkänd (Ba) eller Med beröm godkänd (AB). Betyget på hela kursen grundar sig på den skriftliga tentamen och sätts först när alla aktiviteter under moment 1-2 ovan är godkända.

Om särskilda skäl föreligger har examinator rätt att besluta om annan examinationsform. För studerande som inte blivit godkänd vid ordinarie provtillfälle anordnas ytterligare provtillfälle. Student som erhållit godkänt betyg får inte genomgå förnyat prov. En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator (betygssättande lärare) utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det. Skriftlig begäran inges till studierektor.

Tillgodoräknande
Student har rätt att få prövat om en tidigare utbildning eller verksamhet kan godtas för tillgodoräknande. För närmare information se: http://www.umu.se/utbildning/antagning/tillgodoraknande/