T 5 - Straff- och processrätt, 30 hp

Innehåll

Innehåll
Kursen omfattar svensk straffrätt och processrätt och behandlar ämnesområdenas teorier, begrepp, principer, regler och systematik. Straff- och processrättens betydelse för samhälle och individ studeras och problematiseras utifrån frågeställningar som berör bl.a. brottsoffer och gärningsmän, kriminellas situation, mänskliga rättigheter och rättssäkerhet. Kursen innehåller vidare inslag från andra vetenskapsområden, bl.a. rättsmedicin, kriminologi, rättspsykiatri, viktimologi och vittnespsykologi. I relation till tidigare terminer ökar kraven på tillämpningen av juridiska metoder och användningen av juridisk argumentation. Detta sker genom arbete med omfattande och komplexa uppgifter samt en ämnesintegrerad uppgift i form av ett häktningsspel.

Straffrätt
Under straffrätten behandlas straffrättens allmänna läror, straffbestämmelser samt påföljder och påföljds­bestäm­ning. Tyngdpunkten ligger vid brottsförutsättningarna, dvs. samspelet mellan straffrättens allmänna del och straffbestämmelserna. Straffrättens allmänna del inriktas på centrala begrepp, frågeställningar och problem med anknytning till uppsåt, osjälvständiga brottsformer och ansvarsfrihetsgrunder. Viss tonvikt ligger vid straffbestämmelser om brott mot person och förmögenhet. Påföljder och påföljdsbestämning studeras med inriktning på hur påföljdssystemet ser ut, dess kriminalpolitiska och straffteoretiska bakgrund samt principer och regler för påföljdsbestämning. Under straffrätten behandlas teorier om genus och rätt samt problematiseras straffrätten i relation till barn, genus och sexuell läggning. En individuell skrivuppgift genomförs där teoretiska frågor om rätten och metodologiska frågor fördjupas i förhållande till skrivuppgifter under tidigare terminer.

Processrätt
I processrätten behandlas grundligt den ordinära civilprocessen och straffprocessen och i viss utsträckning specialprocessen. Tyngdpunkten ligger vid centrala processrättsliga institut och grundbegrepp (t.ex. processhinder, kumulation, bevisbörda och rättskraft), de allmänna processprinciperna och de grundläggande ändamål som styr deras utformning och tillämpning. I straffprocessen behandlas även förundersökningen, där tyngdpunkten ligger vid principer för och regler vid användning av tvångsmedel. De centrala processrättsliga aktörerna (domstol, advokat, åklagare, polis och parter) och deras roll i processen införlivas genom rättegångsspel. Förutom föreläsningar och seminarier används som pedagogisk metod ett fall i civilprocessen och ett fall i straffprocessen, där studenterna följer fallen från ansökan om stämning till dom. I dessa fall arbetar studenterna i stor utsträckning självständigt i den egna basgruppen.  På detta sätt utvecklas studenternas förmåga att självständigt finna och lösa problem ytterligare, jämfört med tidigare terminer.

Förväntade studieresultat

Förväntade studieresultat
Efter avslutad kurs ska studenten
 
Kunskap och förståelse
- visa kunskap om och förstå grunderna i regelverken samt grundläggande rättsliga begrepp och principer inom straff-och processrätten.
- visa kunskap om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer.
 
Färdighet och förmåga
- visa färdighet och förmåga att kunna identifiera centrala rättsliga problem inom ovan nämnda områden,
- visa färdighet och förmåga att kunna argumentera för och emot olika lösningar på rättsliga problem inom ovan nämnda områden, såväl skriftligt som muntligt,
- visa färdighet och förmåga att kunna tillämpa och integrera kunskaper och relevanta regler från kursens olika delområden på konkreta rättsliga problem inom ovan nämnda områden,
- visa fördjupad förmåga att tillämpa kunskap samt att göra kvalificerade bedömningar på rättsliga problem inom ett av ovan nämnda områden,
- visa förmåga att arbeta såväl individuellt som i samverkan med andra.
 
 
Värderingsförmåga och förhållningssätt
- kunna värdera och diskutera reglers olika skyddsintressen och funktion,
- i viss utsträckning kunna värdera och diskutera olika perspektiv på rätten,
- i viss utsträckning kunna värdera och diskutera vad som kan utgöra ett professionellt förhållningssätt i juristrollen.
 
 

Behörighetskrav

Godkänd på de kurser som ges på juristprogrammets första termin samt två av terminskurserna T 2 – Civilrätt, 30 hp, T – 3 Civilrätt, 30 hp, eller T 4 – Förvaltningsrätt, skatterätt och miljörätt, 30 hp, eller motsvarande. Därutöver krävs att man med godkänt resultat fullgjort de obligatoriska delarna på den kurs som eventuellt saknas.
 

Undervisningens upplägg

Undervisningens upplägg
Undervisningen är problembaserad och utgår i huvudsak från konkreta problem som bearbetas i basgrupper samt redovisas och diskuteras vid seminarier. Genom föreläsningar introduceras eller fördjupas delar av ämnen. Seminarierna kan ha varierande utformning, t.ex. att identifiera och lösa rättsliga problem i givna situationer, lämna in skriftliga uppgifter eller delta i processpel. Seminarier i alla former är obligatoriska.
 
Rätten att erhålla undervisning inklusive handledning gäller endast under den tid som det kurstillfälle pågår som studenten har registrerats på.
 

Examination

Examination
Examinationen sker på grundval av två moment om vardera 15 hp, dels de under kursen obligatoriska delar och individuell skrivuppgift som anges under moment 1 nedan, dels ett avslutande skriftligt prov enligt moment 2 nedan.
Moment 1a) Aktivt deltagande vid obligatoriska seminarier.
b) Författande av en individuell skrivuppgift.
 
Moment 2
Fullgörande av en avslutande skriftlig individuell salstentamen.
 
Betyg m.m.
För att bli godkänd på hela kursen krävs godkänt resultat på samtliga delar under moment 1-2 ovan. För moment 1, och de däri ingående delarna, respektive moment 2 ges endast betygen Underkänd (U) och Godkänd (G).
 
På hela kursen ges något av betygen Underkänd (U), Godkänd (B), Icke utan beröm godkänd (Ba) eller Med beröm godkänd (AB). Betyget på hela kursen grundar sig på en sammanvägd bedömning av resultatet från den skriftliga tentamen och den individuella skrivuppgiften. Betyget sätts först när alla aktiviteter under moment 1-2 ovan är godkända.
 
Närmare anvisningar angående betygssättningen och de olika delarnas inbördes vikt lämnas av kursansvarig vid terminens början. Om särskilda skäl föreligger har examinator rätt att besluta om annan examinationsform. För studerande som inte blivit godkänd vid ordinarie provtillfälle anordnas ytterligare provtillfälle. Student som erhållit godkänt betyg får inte genomgå förnyat prov. En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator (betygssättande lärare) utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det. Skriftlig begäran inges till studierektor.
 
Student som deltagit vid men blivit underkänd på prov (vilket inkluderar uppsats, PM, seminarium, redovisning, inlämningsuppgift och liknande), som inte rubriceras som salstentamen, hemtentamen eller muntlig tentamen, har rätt att utföra komplettering upp till betyget Godkänd för det aktuella provet, dock ej till högre betyg. Studenten kan fortfarande få högre betyg än Godkänd på kursen som helhet, förutsatt att kraven för dessa betyg uppnåtts. Kompletteringen ska ske inom två månader från det att studenten fått kännedom om att den inte uppnått godkänd nivå på provet i fråga och inom ramen för den ursprungliga examinationsuppgiften.
 
Tillgodoräknande
Student har rätt att få prövat om en tidigare utbildning eller verksamhet kan godtas för tillgodoräknande. För närmare information se: http://www.umu.se/utbildning/antagning/tillgodoraknande/
 
 

Övriga föreskrifter

Litteratur
Litteraturlistan är inte tillgänglig via den webbaserade utbildningskatalogen. Kontakta aktuell institution.