Kulturgeografi och planeringsteori, 15 hp

Innehåll

Kursen introducerar grundläggande begrepp och teorier inom kulturgeografi, fysisk planering och tillämpning av dessa begrepp och teorier. Kursen utforskar arvet från tidigare fysisk planering, planering för framtiden, och utmaningar som rör samhällsplaneringens legitimitet och jämlikhet. Under kursen kommer särskilt fokus att läggas på hållbarhet och hållbar utveckling i relation till olika planeringsidéer och strategier.

Förväntade studieresultat

Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna:
 
Kunskap och förståelse:
1 Förklara grundläggande begrepp och teorier inom fysisk planering och kulturgeografi
2 Beskriva utveckling och förändring av samhällsplanering och planeringsteori
3 Förklara de grundläggande idéerna kring begreppen hållbarhet, hållbar utveckling och Agenda 2030
4 Förstå begreppen rättvisa och ansvar som en del av hållbarhet
 
Färdighet och förmåga:
5 Tillämpa planeringsteorier på aktuella samhällsproblem, såsom segregation, gentrifiering, klimatförändringar och hemlöshet
6 Analysera hållbar utveckling utifrån olika planeringsidéer och strategier
7 Konstruera planeringsvisioner som bygger på hållbarhetsvärden och -principer
8 Reflektera över och göra forskningsetiska överväganden
9 Förmåga att både muntligt och skriftligt diskutera och kritiskt granska vetenskapliga texter
10. Förmåga att följa instruktioner, samt att genomföra och muntligt och skriftligt presentera arbetsuppgifter inom givna tidsramar
 
Värderingsförmåga och förhållningssätt:
11 Problematisera planeringsprocessen kring idéer om hållbarhet och hållbar utveckling
12 Kritiskt granska planeringsstrategier och analysera dess rumsliga konsekvenser för utsatta grupper och platser
13 Förhålla sig kritiskt till planerarrollen och planeringsprocesser i olika geografiska sammanhang
14 Självständigt arbeta med utvärdering av planeringsprojekt

Behörighetskrav

Univ: 120 högskolepoäng, varav minst 60 högskolepoäng i ett huvudområde.
Dessutom krävs Engelska B/6 från gymnasieskolan.

Undervisningens upplägg

Undervisningsupplägg
Kursen bygger på föreläsningar, seminarier och gruppövningar. Vissa av gruppövningarna är mer praktiska till sin karaktär, medan andra är mer teoretiska. Relevanta genusperspektiv är integrerade i alla teman. All undervisning på kursen sker på engelska.

Examination

Examinering
Kursen examineras genom följande prov:
- en individuell skriftlig uppgift
- ett grupparbete och presentation som genomförs i grupp
- sex litteraturseminarier
- två workshops med skriftliga inlämningar
 
Den individuella skriftliga uppgiften bedöms till 0-20 poäng. Gruppuppgiften bedöms med 0-10 poäng. Litteraturseminarier och workshops bedöms med Godkänd eller Underkänd. Maxpoäng för kursen är 30. Sent inlämnade uppgifter ges inte mer än 70 procent av maxpoäng för den uppgiften. Krävs komplettering för att bli godkänd på en uppgift ska komplettering lämnas in inom 10 arbetsdagar från att poäng meddelats av läraren. Betyg på kursen sätts först när alla examinationer är godkända. Betygsskalan för kursen är Väl Godkänd (VG), Godkänd (G) eller Underkänd (U). För att få Väl Godkänd (VG) på hela kursen krävs att studenten har minst 75 procent av maxpoängen på den individuella skriftliga inlämningsuppgiften och gruppuppgiften samt fått Godkänd (G) på varje litteraturseminarium och workshop. För att få betyget Godkänd (G) på hela kursen ska studenten ha minst 50 procent av maxpoängen på den individuella skriftliga inlämningen och på gruppuppgiften samt fått Godkänd (G) på varje litteraturseminarium och workshops.
Om särskilda skäl föreligger har examinator rätt att besluta om annan examinationsform. Avsteg från kursplanens examinationsform kan göras för en student som har beslut om pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Efter begäran av studenten ska kursansvarig lärare, i samråd med examinator, skyndsamt besluta om anpassad examinationsform. Beslutet ska sedan meddelas studenten.  
Betyg kan inte överklagas, d.v.s. prövas av någon högre instans, men en student kan alltid göra anmärkningar mot rättningen eller begära att examinator omprövar sitt beslut.  
 
Studerande som erhållit godkänt resultat på prov kan ej genomgå förnyat prov för högre betyg. För studerande som inte blivit godkänd vid ordinarie provtillfälle anordnas förnyat provtillfälle i enlighet med Umeå universitets Regler för betyg och examination på grund- och avancerad nivå (FS 1.1.2-553-14). Ett omprov ska erbjudas senast två månader efter det ordinarie provet, dock tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats.  
 
Studerande som två gånger har underkänts i prov har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (HF 6 kap. 22 §). Sådan förfrågan ska prövas skyndsamt. Begäran om ny examinator ska ställas till studierektor.

TILLGODORÄKNANDE
Student har rätt att få prövat om en tidigare utbildning eller yrkesverksamhet kan godtas för tillgodoräknande. Ansökningar om tillgodoräkningar handläggs av Examensenheten vid Studentcentrum, http://www.umu.se/utbildning/antagning/tillgodoraknande/.