Rumslig analys, 15 hp

Innehåll

Kursen syftar till att utveckla färdigheter och kunskaper i kvantitativa och kvalitativa rumsliga metoder och analyser. Den första delen av kursen ger fördjupade kunskaper i kvantitativa geografiska metoder och analyser. Kursen omfattar regressions- och klusteranalys med ett rumsligt perspektiv. Det rumsliga analytiska perspektivet inkluderar även datahantering av geografisk information, samt visualisering och analys av rumsliga och regionala data över tid i GIS. Både deskriptiva och analytiska ansatser behandlas under kursen. Den andra delen av kursen ger fördjupade kunskaper i kvalitativa metoder. Utifrån aktuell kulturgeografisk forskning behandlas olika kvalitativa metodtraditioner där särskild uppmärksamhet ägnas tillämpningar inom samhällsplanering och utvecklingsarbete. Kursen behandlar den kvalitativt inriktade forskningsprocessens olika steg från forskningsdesign, insamling av material till analys och skrivande. Exempel på metodtraditioner som ges fördjupad belysning är tematisk analys, diskursanalys, narrativ analys, textanalys och biografisk ansats.

Förväntade studieresultat

För godkänd kurs ska den studerande kunna:

Kunskap och förståelse
ha kunskaper om vetenskapsteoretiska begrepp
ha förståelse för olika kvalitativa och kvantitativa metodtraditioner inom kulturgeografi
ha förståelse för vad ett rumsligt perspektiv innebär i kvalitativa och kvantitativa analyser 
Färdighet och förmåga
hantera rumsliga relationer i data med kvantitativa analyser med olika mjukvaror,
tillämpa GIS-baserade mått på rumslig data för grundläggande statistiska analyser,
kunna genomföra en intervjustudie med rumsligt perspektiv,
utifrån en konkret rumslig problemformulering kunna argumentera för en lämplig metod,
utifrån en teoretisk hållning eller tidigare forskning kunna tillämpa en metod i en analys av ett insamlat material
förmåga att sammanställa och presentera geografisk information på ett adekvat sätt med text, tabeller, figurer och kartor.
visa förmåga att följa instruktioner, samt att genomföra och muntligt och skriftligt presentera arbetsuppgifter inom givna tidsramar,

Värderingsförmåga och förhållningssätt
kritiskt diskutera möjliga tillämpningar av rumsliga analyser ur ett hållbarhetsperspektiv,
visa förmåga att kritiskt granska vetenskapliga studier utifrån olika metodologiska idétraditioner inom kulturgeografi,
kunna föra en fördjupad diskussion om etik i forskningsprocessen,
ha förmåga att förhålla sig kritiskt reflexivt till den egna analysen och tolkningen,

Behörighetskrav

Univ: 120 högskolepoäng, varav minst 60 högskolepoäng i ett huvudområde.
Dessutom krävs Engelska B/6 från gymnasieskolan.

Undervisningens upplägg

Undervisning ges i form av föreläsningar, övningar och handledning, samt seminarier där studenten förväntas delta aktivt. Undervisning sker på engelska.

Examination

Kursen examineras genom följande prov:

Modul 1:
En individuell skriftlig inlämningsuppgift som presenteras muntligt på ett seminarium (0-10 poäng).
 
Modul 2:
Tre individuella skriftliga inlämningsuppgifter (0-10 poäng).
 
Modul 3:
En individuell skriftlig inlämningsuppgift som presenteras muntligt på ett seminarium (0-30 poäng).
 
Inlämningsuppgifterna poängsätts i enlighet med uppgifterna ovan. Maxpoängen på kursen är 70 poäng. Minst 50 procent av maxpoängen på respektive inlämningsuppgift krävs för godkänt. Sent inlämnade uppgifter kan inte få mer än 70 procent av maxpoäng för den uppgiften. Krävs komplettering för att bli godkänd på en uppgift ska komplettering lämnas in inom 10 arbetsdagar från att poäng meddelats av läraren. På hela kursen ges något av betygen U, G och VG. För att få betyget VG på hela kursen krävs att studenten fått minst 75 procent av maximal poäng på moment 2 och minst 75 procent av maximal poäng på moment 3.

Om särskilda skäl föreligger har examinator rätt att besluta om annan examinationsform. Avsteg från kursplanens examinationsform kan göras för en student som har beslut om pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Efter begäran av studenten ska kursansvarig lärare, i samråd med examinator, skyndsamt besluta om anpassad examinationsform. Beslutet ska sedan meddelas studenten. 
 
Betyg kan inte överklagas, d.v.s. prövas av någon högre instans, men en student kan alltid göra anmärkningar mot rättningen eller begära att examinator omprövar sitt beslut. 

Studerande som erhållit godkänt resultat på prov kan ej genomgå förnyat prov för högre betyg. För studerande som inte blivit godkänd vid ordinarie provtillfälle anordnas förnyat provtillfälle i enlighet med Umeå universitets Regler för betyg och examination på grund- och avancerad nivå (FS 1.1.2-553-14). Ett omprov ska erbjudas senast två månader efter det ordinarie provet, dock tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats. 

Studerande som två gånger har underkänts i prov har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (HF 6 kap. 22 §). Sådan förfrågan ska prövas skyndsamt. Begäran om ny examinator ska ställas till studierektor.
 

Tillgodoräknande

Student har rätt att få prövat om en tidigare utbildning eller yrkesverksamhet kan godtas för tillgodoräknande. Ansökningar om tillgodoräkningar handläggs av Examensenheten vid Studentcentrum, http://www.umu.se/utbildning/antagning/tillgodoraknande/.

Övriga föreskrifter

I det fall att kursplan upphör att gälla eller genomgår större förändringar, garanteras studenter minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt föreskrifterna i den kursplan som studenten ursprungligen varit kursregistrerad på under en tid av maximalt två år.