Nationalekonomi A18, 30 hp

Innehåll

Kursen omfattar fyra moment om vardera 7,5 hp/7,5 ECTS: Resursfördelningsteori, Resursfördelningsproblem och den kommunala sektorn, Makroekonomi samt Redovisning och Ekonomistyrning. Moment 1: Resursfördelningsteori (Microeconomics) (7,5 hp/7,5 ECTS) Momentet inleds med metodorientering, där olika ekonomiska analysverktyg och begrepp presenteras. Momentet fortsätter med att ställa upp teoretiska modeller inom vilka den enskilde ekonomiska aktörens agerande kan beskrivas och analyseras. Först studeras hur den enskilda konsumenten löser sitt resursfördelningsproblem, dvs hur konsumenten bestämmer vilka kvantiteter av olika varor och tjänster som man skall köpa samt hur mycket som skall bjudas ut av olika produktionsfaktorer, t ex arbetskraft. Företagets resursfördelningsproblem innebär att bestämma hur mycket som skall tillverkas samt på vilket sätt som produktionen skall ske. Sedan studeras hur de enskilda aktörernas agerande samverkar till att bestämma priser och kvantiteter på olika varor och produktionsfaktorer. Detta sker inom ramen för en partiell modell som beskriver hur jämvikten på en enskild marknad etableras, men som bortser från samspelet mellan olika delmarknader i ekonomin. Komparativ statik intar en central roll inom såväl individ som den partiella analysen. Här studeras hur de ekonomiska aktörernas beteende, och därmed även marknadsjämvikten, påverkas av olika händelser. T ex hur påverkas priset på bilar om konsumenternas inkomster ökar? Särskilt intresse ägnas myndigheternas möjligheter att med hjälp av skatter och subventioner påverka resursanvändningen. Momentet avslutas med en introduktion till allmän jämvikt, dvs frågeställningar som avser hela ekonomin snarare än en enskild marknad. Begreppet ekonomisk effektivitet preciseras samt hur marknadsprisbildningen under vissa förutsättningar leder till en, i denna mening, effektiv resursanvändning i ekonomin. Moment 2: Resursfördelningsproblem och den kommunala sektorn (Applied Microeconomics and the Public sector) (7,5 hp/7,5 ECTS) Den grundläggande resursfördelningsteorin som inhämtats under moment 1 tillämpas på tre områden under moment 2. I ett första avsnitt studeras miljöekonomi. Här visas hur förekomsten av externa effekter och kollektiva varor på miljöområdet kan leda till en ineffektiv resursfördelning samt vilka offentliga ingrepp i ekonomin som i dessa fall kan göras för att korrigera resursfördelningen. I ett andra avsnitt behandlas de grundläggande principerna för samhällsekonomiska lönsamhetsbedömningar. Genom att precisera begreppen alternativkostnad och betalningsvilja blir det möjligt att belysa principiella skillnader mellan privatekonomisk och samhällsekonomisk lönsamhet. I det tredje avsnittet av momentet ges en introduktion till området fiskal federalism. Den offentliga sektorn är uppdelad i olika nivåer (stat, landsting, kommuner) med olika ansvar och roller. Momentet syftar till att ge en förståelse för beslutsnivåernas olika roller samt de vertikala och horisontella interaktioner som finns mellan nivåerna. Ett av de områden som berörs är statens styrning och omfördelning via statsbidrag till kommuner och landsting. Moment 3: Makroekonomi (Macroeconomics) (7,5 hp/7,5 ECTS) Kursen inleds med en kort metodorientering, där olika ekonomiska analysverktyg och begrepp presenteras. Det övergripande målet med momentet är att ge en beskrivning av den svenska ekonomins utveckling och struktur samt en orientering om centrala makroekonomiska teorier. För att möjliggöra en beskrivning av den ekonomiska strukturen, introduceras de studerande i begrepp som BNP (bruttonationalprodukt), nationalinkomst, förädlingsvärde och betalningsbalans. BNP tas till utgångspunkt för en beskrivning av den ekonomiska strukturen, dels i termer av privat och offentlig sektor, total konsumtion, totala investeringar, total import och total export, dels i termer av produktions-, konsumtions- och handelsmönster. De viktigaste teoribildningarna inom makroteorin introduceras. Här behandlas bl a de faktorer som påverkar nationalproduktens storlek framförallt på lång sikt. Momentet behandlar också konjunkturutveckling och konjunkturbedömning. Moment 4: Redovisning och Ekonomistyrning (Accounting and Management) (7,5 hp/7,5 ECTS) Momentet syftar till att ge kunskaper om redovisningens utformning med beaktande av grundläggande redovisningsprinciper. Momentet syftar också till att skapa kännedom om kopplingen mellan övergripande mål och strategier och olika modeller som används för styrning och planering (t ex budgetering och kalkylering), samt att skapa en grundläggande förståelse för begrepp som är centrala inom ekonomistyrningen. Därefter sker en fördjupning inom områdena budgetering, kalkylering och kostnadsfördelning.

Förväntade studieresultat

Efter avslutad kurs skall den studerande: - kunna tillämpa ekonomisk teori på aktuella problem, - ha förmåga till kritisk analys av ekonomiska förhållanden och utvecklingstendenser, - kunna använda adekvata analysverktyg på ekonomiska problem, - kunna beskriva den svenska ekonomins utveckling och struktur med fokus på den kommunala sektorn, - ha grundläggande kunskaper i redovisning. För detta ändamål skall den studerande: - ha grundläggande kunskaper i ekonomisk teori, - ha god orientering om olika ekonomiska analysverktyg och begrepp.

Behörighetskrav

Undervisningens upplägg

Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, lärarledda gruppövningar och seminarier.

Examination

Examinationen sker dels i form av mindre skrivningar (duggor) vilka är frivilliga, dels i form av skriftlig examination efter respektive moments slut. För studerande som inte godkänns vid det ordinarie provtillfället anordnas ytterligare provtillfällen i nära anslutning härtill. Därpå följande tentamensmöjligheter ges i regel i samband med att momentet anordnas nästa gång. Därutöver anordnas ett extra tentamenstillfälle varje läsår i slutet av augusti. Information lämnas av studievägledaren eller studiesekreteraren. På samtliga moment ges ettdera betygen underkänd, godkänd eller väl godkänd. Studerande som godkänts i prov får ej undergå förnyat prov för högre betyg. För erhållande av betyget godkänd på hela kursen krävs att alla fyra moment är godkända. För betyget väl godkänd krävs dessutom betyget väl godkänd på minst tre av de i kursen ingående momenten. Studerande som två gånger underkänts i prov har rätt att hos den Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden begära att annan lärare utses att bestämma betyg. Den studerande som antagits till Nationalekonomi A18, 30 hp, skall kunna examineras på kursen (och dess delmoment) upp till två år efter att kursplan för aktuell kurs ersatts av ny kursplan eller att kursen lagts ner. TILLGODORÄKNANDE Studierektor vid institutionen för nationalekonomi beslutar om tillgodoräknande av kurs efter skriftlig ansökan. I ansökan skall anges vilket moment eller vilken kurs som ansökan avser. Bestyrkta kopior av kursbevis eller motsvarande, där det framgår lärosäte, tidpunkt, ämnestillhörighet, nivå, poängomfattning och betyg skall bifogas. Dessutom skall kursplan inklusive litteraturförteckning för de kurser som avses samt i förekommande fall uppsatsarbete bifogas. För ytterligare information, kontakta studievägledaren.