Nationalekonomi A100, 30 hp

Innehåll

Moment 1: Mikroekonomisk teori (Microeconomics) (7,5  hp/7,5 ECTS)

Momentet inleds med en metodorientering, där olika ekonomiska analysverktyg och begrepp presenteras. Momentet fortsätter med en beskrivning av hur marknadspriser bildas genom interaktionen mellan utbud och efterfrågan. Fokus under momentet ligger i huvudsak på två aktörer; individen och företaget.

Vi modellerar hur den enskilda individen bestämmer hur mycket av olika varor och tjänster hen skall köpa samt hur mycket som hen ska jobba. Dessa frågor analyserar inom ramen för s.k. neoklassisk teori. Utöver detta diskuteras även resultat från beteendeekonomi och vilka konsekvenser dessa har för hur vi förstår hushållens val.

Vi modellerar också företagets resursfördelningsproblem, som innefattar beslut om hur mycket som ska tillverkas, samt hur produktionen ska ske. 

Avslutningsvis behandlas allmän jämviktsanalys, det vill säga frågeställningar som avser hela ekonomin snarare än en enskild marknad. Begreppet ekonomisk effektivitet preciseras samt hur marknadsprisbildningen under vissa förutsättningar leder till en, i denna mening, effektiv resursanvändning i ekonomin.

Moment 2: Marknadsmisslyckanden och resursfördelningsproblem (Market failures and resource allocation problems). (7,5 hp/7,5 ECTS)

Under momentet granskas de antaganden som ligger till grund för samhällsekonomisk effektivitet som åstadkoms i marknadsjämvikten under fullständig konkurrens. Företagens vinstmaximeringsproblem samt välfärdseffekter studeras för alternativa marknadsformer som monopol, oligopol och monopolistisk konkurrens. Välfärdsekonomi och statens roll i ekonomin är ett centralt tema under momentet. Hur bör staten agera när det uppstår marknadsmisslyckanden? Kan staten påverka och öka individernas totala välfärd, och i sådant fall hur? Statens påverkan på resursallokeringen genom skatter och subventioner introduceras också under momentet.

Momentet omfattar även grundläggande miljöekonomi där effekterna av olika typer av miljöskatter och handel med utsläppsrättigheter analyseras. Målet är att beskriva hur samhället kan verka för en hållbar användning av resurser under marknadsekonomiska förutsättningar.

Under momentet analyseras även kollektiva nyttigheter och samhällsekonomisk kalkyl där ekonomiska principer för offentliga beslut behandlas.

Moment 3: Makroekonomisk analys på kort sikt (Macroeconomic analysis in the short run) (7,5 hp/7,5 ECTS)
Det övergripande syftet med momentet är att introducera studenten till makroekonomisk teori samt till att ge en god förståelse för hur samhällsekonomin fungerar på kort sikt. Kursens mål är att ge studenten verktyg för att analysera förändringar i materiell välfärd över tid samt mellan länder.

För att möjliggöra en analys av ekonomin inleds momentet med en introduktion av centrala makroekonomiska begrepp såsom bruttonationalprodukt (BNP), betalningsbalans, ekonomisk tillväxt, arbetslöshet, inflation och växelkurs. BNP tas till utgångspunkt för en beskrivning av den ekonomiska strukturen. Här behandlas bl. a. de faktorer som påverkar nationalproduktens storlek på kort sikt, samt effekten av fluktuationer i BNP på arbetslöshetsnivån. Betalningsbalansen tas till utgångspunkt för länders handel med varandra. Kursen ger även en kort introduktion till teoretiska orsaker till observerade handelsmönster.
Momentet behandlar även ekonomisk stabiliseringspolitik i termer av finans- och penningpolitik. Under denna del av momentet introduceras de olika redskap som staten och centralbanken har tillgängliga för att bedriva stabiliseringspolitik. Kursen mål är att ge studenten en god kunskap om de grundläggande makroekonomiska modellerna, men även att ge kunskap om hur utvidgningar av dessa modeller påverkar analysen av ekonomin och begränsar möjligheterna för stabiliseringspolitiken.

Moment 4: Makroekonomisk analys i ett längre tidsperspektiv (Macroeconomic analysis in the long run) (7,5 hp/ 7,5 ECTS)
Moment 4 tar vid där moment 3 slutar, och fokus förskjuts till en analys av ekonomin på medellång till lång sikt. Momentet inleder med att introducera arbetsmarknadens funktionssätt samt hur prisförändringar påverkar möjligheterna till stabiliseringspolitik. Här belyses hur efterfrågan och utbud påverkar inflationsnivån. Efter detta introduceras en modell som förklarar hur ekonomisk tillväxt uppstår. Här diskuteras hur sparande och teknologi bestämmer jämvikt i ekonomin på lång sikt samt varför vissa länder är fattiga och andra är rika. Momentet behandlar även olika former av ekonomiska kriser samt hur det ekonomisk politiska ramverket bör utformas. Olika typer av ekonomiska kriser diskuteras. Liksom under moment 3 tar moment 4 upp både grundmodeller för analys av ekonomin (under moment 4 syftar dessa till analyser på medellång och lång sikt) samt relevanta utvidgningar av dessa.

Förväntade studieresultat

Moment 1: Mikroekonomisk teori (Microeconomics) (7,5 hp/7,5 ECTS)
Efter genomgånget moment förväntas den studerande kunna:

1. Beskriva prisbildningsmekanismen under fullständig konkurrens
2. Förstå hur elasticiteter kan användas för att analysera priskänslighet och inkomsteffekter.
3. Visa förmåga att tillämpa de teorier som behandlar individens konsumtionsval, allokering av tid mellan arbete och fritid samt intertemporala konsumtionsproblem.
4. Beskriva resultat från beteendeekonomiska experiment, samt diskutera dessa i relation till rationalitetsantagandet.
5. Visa förmåga att tillämpa de teorier som behandlar företagets val av insatsfaktorer samt företagets vinstmaximeringsproblem under fullständig konkurrens.
6. Förklara hur marknadsmekanismen kan åstadkomma en effektiv resursallokering under fullständig konkurrens.
7. Förklara grundläggande välfärdsteoretiska begrepp samt kunna använda dessa i ekonomiska tillämpningar.

Moment 2: Marknadsmisslyckanden och resursfördelningsproblem (Market failures and resource allocation problems). (7,5 hp/7,5 ECTS)
Efter genomgånget moment förväntas den studerande kunna:

1. Förklara innebörden av olika marknadsmisslyckanden samt statens möjligheter att korrigera dessa.
2. Förklara hur olika marknadsformer påverkar resursallokeringen.
3. Redogöra för enskilda företags strategiska beslut vid fåtalskonkurrens.
4. Förklara hur skatter och subventioner påverkar marknadsjämvikten.
5. Förklara problematiken med tillhandahållandet av kollektiva nyttigheter.
6. Förklara hur ekonomiska och administrativa styrmedel kan användas för att korrigera för externaliteter.
7. Tillämpa beslutsregler i offentliga investeringsbeslut.

Moment 3: Makroekonomisk analys på kort sikt (Macroeconomic analysis in the short run) (7,5 hp/7,5 ECTS)
Efter genomgånget moment förväntas den studerande kunna:

1. Definiera och beräkna nivå och förändringar i materiell välfärd över tid och mellan länder.
2. Förklara och illustrera effekter av ekonomiska chocker på BNP på kort sikt.
3. Förklara och illustrera samspelet mellan varumarknaden och penningmarknaden på kort sikt, samt kunna redogöra för finans- och penningpolitikens möjligheter och begränsningar att stabilisera BNP i en öppen ekonomi.
4. Redogöra för grundläggande handelsteori.
5. Ge prov på och tillämpa de makroekonomiska modellerna på relevanta ekonomiska problem.
6. Beskriva nuläget i svensk ekonomi och kunna relatera detta till förutsättningarna för aktiv stabiliseringspolitik.

Moment 4: Makroekonomisk analys i ett längre tidsperspektiv (Macroeconomic analysis in the long run) (7,5 hp/7,5 ECTS)
Efter genomgånget moment förväntas den studerande kunna:

1. Förklara och illustrera samspelet mellan aggregerat utbud och aggregerad efterfrågan på medellång sikt samt kunna redogöra för finans- och penningpolitikens möjligheter och begränsningar på medellång sikt, i såväl öppna som stängda ekonomier.
2. Redogöra för orsaker till, och konsekvenser av, arbetslöshet.
3. Redogöra för hur nivån på arbetslösheten, ekonomisk tillväxt och inflation hänger ihop.
4. Redogöra för bestämningsfaktorerna för ekonomisk tillväxt på lång sikt.
5. Förklara och illustrera hur förändringar i sparande, teknologi och befolkningstillväxt påverkar ett lands kapitalackumulation samt materiella välfärd på lång sikt.
6. Förklara den europeiska integrationen samt EMU och andra monetära samarbeten.
7. Förklara olika typer av ekonomiska kriser.
8. Ge prov på och tillämpa de ekonomiska modellerna på aktuella ekonomiska problem.

Behörighetskrav

Undervisningens upplägg

Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, lärarledda gruppövningar och seminarier.

Examination

Examinationen sker dels i form av mindre salsskrivningar (duggor), dels i form av skriftlig salsexamination efter respektive moments slut samt via inlämningsuppgifter och seminarier. Resultatet från mindre skrivningar (duggor), inlämningsuppgifter och seminarier gäller endast under innevarande termin.

För studerande som inte godkänns vid det ordinarie provtillfället anordnas ett ytterligare provtillfälle i nära anslutning härtill, dock ej för moment fyra under vårterminen. Därpå följande tentamensmöjligheter ges i regel i samband med att momentet anordnas nästa gång. Därutöver anordnas ett extra tentamenstillfälle varje läsår veckan före höstterminstart.

På kursens samtliga fyra huvudmoment ges ettdera betygen underkänd, godkänd eller väl godkänd. Studerande som godkänts i prov får ej undergå förnyat prov för högre betyg. För erhållande av betyget godkänd på hela kursen krävs att alla fyra moment är godkända. För betyget väl godkänd krävs dessutom betyget väl godkänd på minst tre av de i kursen ingående momenten.

När en student har underkänts på en examination vid två tillfällen har hen rätt att begära att annan examinator utses att bestämma betyg. Skriftlig begäran lämnas till studierektor senast två veckor före nästa examinationstillfälle.

Avsteg från kursplanens examinationsform kan göras för en student som har beslut om pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Efter begäran av studenten ska kursansvarig lärare, i samråd med examinator, skyndsamt besluta om anpassad examinationsform. Beslutet ska sedan meddelas studenten.

Tillgodoräknanden
Tillgodoräknande sker enligt Umeå universitets tillgodoräknandeordning.